Lästips:Träning och motionNär hjärtat svikerPsykologiMag- och tarmproblemFästingarSömnproblem

Därför älskar vi att hamstra – trots att vi inte har plats

21 nov, 2018 
Hemmets redaktion
Vad är det som får oss att fylla kundvagnen med reavaror när hemmet redan är proppfullt med prylar? Och varför är det så svårt att göra sig av med saker?
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons

Vår relation till prylar är lika gammal som mänsklighetens historia. Men när vi människor en gång gjorde entré på jorden som jägare och samlare anade vi inte att vi några hundra tusen år senare lätt skulle kunna samla på oss så att vi fyller en tvåvåningsvilla med prylar, plus källaren, uthuset, garaget och sommarstugan. Vår genetiskt programmerade förmåga att samla har helt enkelt blivit ett problem.

Få nyhetsbrev från Allas – helt gratis!

Få nyhetsbrev med massor av tips på rolig läsning, spännande nyheter inom hälsa och relationer, goda recept och mycket mer till din e-post varje vecka. Nyhetsbrevet är helt gratis!

Psykologen Volen Ivanov är forskare på Karolinska Institutet och skiljer på ”collecting” (hobbysamlande) och ”hoarding” (patologiskt/sjukligt samlande).

Samlandet är genetiskt

För medan den första typen har ett hobbysamlande som utmärks av god ordning och en organisation som inte ställer till det i hemmet, utmärks den senare av ett samlarsyndrom som leder till berg av prylar staplade på hög och ofta kraschade relationer. Tvillingstudier talar sitt tydliga språk:

– Det patologiska samlandet är genetiskt ärftligt. Har du släktingar med samlarsyndrom så har du större risk att ärva beteendet, säger Volen.

Annons

Men snåljåpen då? Den som jämt ska ha mest av allting och armbågar sig fram i alla lägen och roffar åt sig? Är det en patologisk samlare? Inte nödvändigtvis, menar Volen.

– Det finns vissa likheter när man tittar på beteenden och motiven. Men överkonsumtion kan bero på många saker. Att köpa saker är inte kontroversiellt, det signalerar tvärtom ofta status och hör ihop med vårt samhälles värderingar. De som shoppar mycket behöver inte ha svårt att göra sig av med sakerna.

Men de som drar på sig solstolar utan att behöva några då?

– De kan ha köpt solstolarna eller hittat dem i grovsoprummet och uppleva att de ”räddat” dem. De ser många användningsområden i saker. Inte bara att själva sola i solstolen utan också att ”mina barnbarn kan sitta hemma hos mig nästa år eller så kan jag ge den till min kusin och så kan hon eller han få dem”. Samlaren kan vara en väldigt generös själ.

Att rensa ger starkt obehag

Ständiga reapriser, närliggande grovsoprum och år av hamstring leder obönhörligt till behov av att rensa. Varför är det så svårt att slänga saker?

Annons

– Problemet för dem med samlarsyndrom är att bestämma vad de ska behålla eller inte. Situationen kan ge väldigt starka obehagskänslor. Tänk om jag gör fel? Man ska ju inte vara slösaktig med saker och de kan komma väl till pass framtiden, tänker man.

Och tvärtemot vad många tror, kan den patologiska samlaren vara mycket ordningsam, eller i alla fall ha starka ambitioner att vara det.

– De har perfektionistiska drag och det hindrar besluten: ”Jag ska fatta det perfekta beslutet kring sakerna – men just nu kan jag inte fatta det så då gör jag inte det”. Till slut kan samlaren, trots sin goda vilja, inte organisera och ha koll på allting.

Och sakbergen växer sig långsamt större och större runt samlaren.

Många har ett överskott av saker

Men det är också viktigt att skilja samlarsyndrom från överskott av saker, något som de flesta har, påpekar Volen.

– Att ha för mycket av någonting, som skor eller skruvar, är ganska vanligt. Och många har en samling av något slag även om de inte kallar det för en samling. Men de flesta är ganska bra på att avgöra när samlingen blir hindrande och gör sig då av med sakerna.

Annons

Så risken att låta shoppingbehovet leda till hamstring ökar om vi har en genetisk sårbarhet. Men har inte behovet av att samla saker omkring sig att göra med en fattig uppväxt?

– Forskningen har inte sett något samband med brist på pengar under uppväxten. Det finns människor som haft det väldigt tufft, upplevt krig och liknande, som likväl inte har det beteendet.

Vanligare bland äldre

Och för alla som överkonsumerar – handen på hjärtat – kanske det är dags att dra ner på köpandet och börja rensa. För det tar lång tid att utveckla ett fullskaligt samlarsyndrom men när vi väl är där blir konsekvenserna stora.

– Man kan få svårigheterna tidigt i sitt liv kring att fatta beslut att göra sig av med saker. Men det tar oftast 15–20 år innan det blir ett problem. Därför är det vanligare bland äldre än unga, säger Volen, som sett många patologiska samlare råka illa ut.

– Ett fullt utblommat samlarsyndrom är ett svårbehandlat problem som kräver omfattande insatser från till exempel socialtjänsten och medför mycket lidande för individen. Det begränsar ofta individen socialt. Och det kan leda till väldigt stora följder som att det blir brandfarligt hemma, att sanering krävs och en del drabbade blir hemlösa.

Annons

Ger en trygghetskänsla

Att inte kunna göra sig av med saker är huvudproblemet för den sjukliga samlaren. Så hur stoppar jag det i tid?

– Genom att förändra ditt beteende. Man får helt enkelt bryta sitt undvikande-beteende och ta tag i det som är så svårt och börja slänga. Sakerna handlar om en trygghetskänsla och att ta bort dem är att tappa fotfästet. Det blir som en resa in i det okända. Men kom ihåg att det går att känna trygghet på andra sätt. Sakerna är ju ändå förgängliga.

Av Petra Olander

Illustration: IBL

Läs också:

Margareta lär oss att döstäda

Annons