Djur och natur kan hjälpa mot utmattningssyndrom

Elin håller om en av sina hästar

Ett krävande jobb, där det var svårt att sätta gränser, bidrog till att Elin Klingstedt gick in i väggen. Yogan och ett liv på landet, nära djur och natur, blev räddningen.

Elin Klingstedt är en av många unga vuxna som drabbats av utmattningssyndrom.

– Det var 90 procent psykologiska orsaker till att jag blev utbränd. Och så är det nog för de flesta. Vi behöver få hjälp med att släppa stressen, lära känna och förstå oss själva för att kunna hantera kraven i livet. Yogan och hästarna hjälpte mig.

När Elin gick in i väggen hade hon just haft semester i tre veckor.

– Jag var trots det helt slut och minns bara att det regnade hela tiden. Då jobbade jag som boendestödjare för vuxna med diagnoser som asperger och adhd. Det var fantastiskt men också väldigt krävande, med många olika möten. När jag kom tillbaka efter semestern mötte jag en person som hade det riktigt tufft. Efteråt var jag helt dränerad på energi och gick in till chefen och grät. Hon sa åt mig att gå hem och vila.

Elin tittar på sin häst

Ett krävande jobb, där det var svårt att sätta gränser, bidrog till att Elin Klingstedt gick in i väggen. Att vara med hästarna har lärt henne att koppla av. Foto: Ewa Stackelberg

Elin gick till en läkare som sjukskrev henne direkt.

– Utåt är jag en lugn person, det syns inte på mig när allt snurrar inuti. Jag är känslig och har lätt för att ta åt mig och ta på mig för mycket och då är det lättare att bli utbränd.

Elin blev hjälpt av yogan

Elin var ledsen och trött, helt slutkörd, och blev sjukskriven i sex veckor. Hon fick träffa en psykiatrisköterska en gång i veckan.

– Det hjälpte inte mig. Jag hade behövt någon med annan erfarenhet som stod på sig och frågade mer.

Det som verkligen hjälpte henne på rätt väg var istället yogan.

– Jag sökte själv efter något som kunde hjälpa mig att slappna av, bli lugn och hitta balansen både fysiskt och psykiskt. 2012 började jag med yoga. Först var det mest en träning men jag upptäckte mer och mer av den stora filosofiska delen inom yogan, och det blev en vändpunkt.

Yogan gav Elin lugn och återhämtning.

– Först lärde jag mig rörelserna och sedan kopplade jag ihop dem med andningen, det var som att äntligen koppla ihop kroppen och själen – en härlig känsla som gav mig ny kraft och energi. Helt fantastiskt!

En annan sak som kändes bra för Elin var när hon äntligen, tre år efter sin första sjukskrivning för utbrändhet, fick möjlighet att vara med på en stresshanteringskurs. Där ingick det bland annat basal kroppskännedom och qigong.

– Det var skönt att få vara i nuet ihop med andra som genomgick samma inre resa som jag gjorde.

Många yngre drabbas av utmattningssyndrom

Vid det här laget hade Elin hunnit byta arbete. Hon jobbar inom omsorgen, på ett korttidsboende för barn med olika diagnoser.

– Det är lugnare och mer fasta arbetstider.

Hon har även hunnit utbilda sig till yogainstruktör och håller en del kurser, bland annat för ryttare.

– Jag har haft islandshästar i många år, och att vara tillsammans med hästarna och rida har alltid varit ett sätt att koppla av och vara i nuet. Kombinationen av hästar och yoga hjälper mig väldigt mycket, säger Elin som är bekymrad över att det är allt fler unga som numera drabbas av utbrändhet.

– Jag har flera kompisar i min ålder eller yngre, som också varit eller är utbrända. Utbrändhet drabbar många av oss som jobbar med andra människor, som är engagerade, känsliga eldsjälar som brinner för något. Vi är personer som tycker det är roligt att göra mycket och som gärna säger ja till allt.

Elin har stundtals klandrat sig själv för att hon är en ja-sägare och omhändertagare.

– Ibland har jag tänkt att det är mig det är fel på. Varför kan jag inte stoppa mig själv och begränsa mig? Men någonstans vill jag inte ändra min personlighet. Jag trivs med att vara den jag är. Vi människor är olika och alla behövs.

Viktigt att lyssna på kroppen

Elin tar med yogan in i vardagen. Hon inser numera att det inte blir bättre av att gå och ha ångest över det hon inte hann med eller oroa sig för att alla inte är nöjda.

– Ibland tänker jag: Varför tog jag inte bättre hand om mig själv långt innan? Jag tog ju hand om alla andra! Men det är ingen nytta med att gräma sig. Det är bara att se framåt, lyssna på kroppens signaler och göra så gott man kan för att det inte ska upprepas.

Elin och dottern på en gräsmatta

Elin med dottern Ella. Foto: Ewa Stackelberg

Elin gillar fortfarande när det händer saker och vill gärna ha omväxling, men numera är hon i balans och klarar av flera saker samtidigt.

I dag bor hon med sambon Erik i hans föräldrahem Karlsagården i Blekinge. Tillsammans har de dottern Ella, nio månader. På gården finns även får, två islandshästar och tre hundar.

– Naturen och djuren hjälper mig jättemycket. Jag jobbar deltid natt nu och Erik är hemma på deltid med Ella. Jag hinner med allt jag vill hinna med och är stolt över den jag är.

Vad är grön rehab?

Grön rehabilitering bygger på forskning om naturens goda förmåga att ge återhämtning och minskad stress. Vistelse och aktiviteter i naturen kombineras med samtal. Alla aktiviteter sker i grupp. Målet är att du efter avslutad rehabilitering ska uppleva en högre livskvalitet och kunna återgå till någon form av arbete, arbetsträning eller studier.

Flera regioner i Sverige erbjuder grön rehabilitering. Kontakta din vårdcentral för mer information.

Källa: 1177

 

Varför funkar djur och natur så bra som medicin?

Ridterapi har visat sig vara effektivt som sjukgymnastiskt verktyg. Hästen stimulerar till rörelser som gör att man tränar speciella muskler, andning och balans utan att belasta ben och höftleder. Här är några andra fördelar med djur och natur som medicin:

1. Även mentalt mår vi bra av hästar och andra djur som har en avstressande och smärtstillande effekt på oss. Husdjur har i studier visat att de aktiverar de läkande processerna i kroppen. Oxytocin utsöndras och har som effekt att det påskyndar läkning, sänker blodtrycket, dämpar stresshormoner och lindrar smärta.

2. Det finns många studier som visar vilket ovärderligt stöd djur kan vara – oavsett om det gäller fisk eller fågel, hund eller katt. De skänker stöd och trygghet och kan därmed förhindra stress och depression.

3. Att lämna sitt hem för att flytta in på äldreboende kan vara en stor omställning. Men med en burfågel i bagaget höjs sinnesstämningen, har studier visat. Men just hundar har visat sig vara extra bra eftersom de är öppna för att skapa en relation med oss.

Källa: Året Runt

Hand som klappar häst

Djur och natur har visat sig ha en fantastisk förmåga att läka både trasiga själar och värkande leder. Foto: TT

Varför mår man bra av att vara ute i naturen?

Reducerar stress och förbättrar återhämtningen

Naturen har lugnande inverkan på oss, stresshormonerna går ner och återhämtningen är effektiv. Även korta naturupplevelser på fem minuter hjälper.

Ger smärtlindring

Bara åsynen av natur kan leda till att patienter mår bättre, oroar sig mindre, upplever mindre smärta och tillfrisknar snabbare.

Ökar motivationen och gör att man rör sig mer

Friluftsliv är den aktivitet som lättast motiverar män-niskor till ökad fysisk aktivitet. Vid samma typ av aktivitet rör man sig mer utomhus.

Stärker immunförsvaret

Vi blir mindre sjuka ute på grund av att smittämnen får svårare att spridas. En annan orsak till färre infektioner är solen gör att vi producerar D-vitamin som gör immunförsvaret starkare.

Är bra för äldre

Balans, koordination och rörlighet tränas bra i naturen. Äldre får även generellt en bättre livskvalitet, de återhämtar sig snabbare efter ansträngning och sjukdom om de vistas i gröna områden. Bättre sömnkvalitet, mindre ångest, minskad risk för akut hjärtåkomma och förbättrat socialt liv är andra positiva effekter.

Hjälper hjärnan att varva ner

Tankarna klarnar i naturen, vi får mer vila och återhämtning.

Ger bättre sömn

Ju mer solljus vi får desto lägre blir melatoninhalten i blodet under dagen. När mörkret faller strömmar melatonin ut i kroppen. Melatonin är kroppens eget sömnmedel.

Källa: Friskinaturen.org

Hur många drabbas av utmattningssyndrom?

Enligt Arbetsmiljöverket sjukskrivs varje år 32 000 personer i Sverige med diagnoser som tyder på att de har drabbats av utmattningssyndrom. Mer än hälften av de sjukskrivna är kvinnor. Främst drabbas kvinnor som arbetar inom offentlig sektor. Ofta gäller det yrken där beslut som påverkar andra människor måste fattas under tidspress. Det kan exempelvis handla om lärare, vårdpersonal och socialsekreterare.

Vad är utmattningssyndrom och vilka symtom får man?

Utmattningssyndrom innebär att man har flera olika fysiska och psykiska symtom som man kan få efter långvarig stress eller andra påfrestningar. Det kan till exempel vara omställningar på arbetsplatsen eller händelser i privatlivet som gör att man blir sjuk. Själva insjuknandet kommer ofta smygande, men kan ibland vara dramatiskt då man upplever att man ”går in i väggen”. Till exempel kan man plötsligt få svårt att orientera sig och att göra vanliga saker som att till exempel låsa upp en dörr.

Symtomen kan vara både kroppsliga och psykiska. Oftast har man haft ett eller flera stressrelaterade besvär under en längre tid innan man blir sjuk. Ett vanligt symtom är att man upplever en stor trötthet som inte går att vila bort. Andra symtom är minnesstörningar, oro och ångest, sömnproblem och hjärtklappning.

Källa: 1177 Vårdguiden

Av Stina Helmersson

Mer innehåll hos allas.se: