Trending: Träning och motionLivet med psykisk ohälsaPsykologiSköldkörtelproblemBlodtryck

Finns det vaccin mot vinterkräksjukan?

03 jan, 2019 
Celia Stahl
Vinterkräksjukan härjar – går den att förebygga? Läkaren Michael Seipel svarar.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons

Nu läser man att vinterkräksjukan är på gång igen. För ett par år sedan hade vi en besvärlig omgång som började med att barnbarnen och deras föräldrar var sjuka. Har hört att man tyvärr inte blir immun. Nu undrar jag om det hänt något de senaste åren som gör att man kan slippa. Finns till exempel något vaccin? Eller någon medicin som man kan ta i förebyggande syfte och som kan göra att man slipper drabbas?
Mormor

Få nyhetsbrev från Allas – helt gratis!

Få nyhetsbrev med massor av tips på rolig läsning, spännande nyheter inom hälsa och relationer, goda recept och mycket mer till din e-post varje vecka. Nyhetsbrevet är helt gratis!

Inledningsvis måste jag göra dig besviken med att skriva att det tyvärr inte finns något förebyggande vaccin ännu. Men det finns glädjande nyheter. För inte så länge sedan lyckades man för första gången, på ett laboratorium, med att odla det virus som orsakar vinterkräksjuka. Detta ger stora förhoppningar om att man så småningom ska lyckas ta fram ett vaccin.

Vinterkräksjuka, Norwalkinfektion, orsakas av virus ur en grupp som med ett gemensamt namn kallas calicivirus. Dessa virus karakteriseras av att de är mycket smittsamma, bara ett fåtal viruspartiklar behövs. Man kan då förstå att risken för smitta är stor eftersom det med varje kräkning eller diarré kommer ut miljontals viruspartiklar.

Annons

Vinterkräksjuka kan förekomma året om, men är hos oss vanligast från november till april med en topp januari–mars. Hos oss är vinterkräksjukan en obehaglig men övergående sjukdom. I fattiga länder avlider varje år ca 200 000 barn i den här sjukdomen. Inkubationstiden är 12–48 timmar. Själva sjukdomsförloppet är 2–3 dygn och man smittar sedan ett par dygn efter tillfrisknandet.

Symtomen är diarré, illamående, kräkningar, buksmärtor, huvudvärk, yrsel och feber. Symtomen är mer eller mindre uttalade från person till person. Botande behandling saknas så man får försöka lindra symtomen så gott det går.

Det är viktigt att man ersätter den vätska vilken förloras med diarré och kräkningar. Små barn och gamla är känsligare för uttorkning. Genomgången sjukdom ger tyvärr inte immunitet. Knappt 20 procent av befolkningen har naturlig immunitet och blir inte sjuka så länge inte nya virusstammar utvecklas. Viruset utsöndras framför allt i avföringen.

Annons

Följande åtgärder är viktiga för att undvika smitta: God handhygien. Tvätta alltid händerna efter toalettbesök och före maten. Använd flytande tvål och pappershandduk. Handsprit har inte så god effekt på den här typen av virus men använd den ändå med tanke på ”allmän smittspridning” i förkylningstider. Den som är sjuk ska naturligtvis inte vara på arbetet, i skolan eller på dagis. Man måste respektera att man smittar ca två dygn efter tillfrisknandet. Man är inte ”duktig” om man går tillbaka till sin arbetsplats och smittar sina arbetskamrater.
Michael Seipel

Här kan du läsa fler frågor och även ställa din egen fråga till doktorn

Annons