Finska greppet – metod som minskar risken för bristningar

Ett enkelt handgrepp under förlossningen – och du kan slippa förlossningsskador för resten av livet. Finska greppet har dragit ner bristningsstatistiken rejält på flera sjukhus, ändå kan inte alla barnmorskor använda det. Nu berättar en av metodens främsta företrädare hur hantverket går till och ger sina bästa tips på hur du och barnmorskan kan samarbeta i momentet då flest kvinnor spricker.

Många kvinnor får bristningar av grad 1 och 2 vid förlossningar. Även om det kan vara obehagligt får man vanligtvis inga bestående besvär av det här. Däremot finns det tyvärr också kvinnor som får de svårare bristningarna – av grad 3 och 4. Och här kan det bli jobbigt.

De här allvarligare skadorna i underlivet kallas sfinkterrupturer och innebär att bristningen når även anus och ringmuskeln. Rupturerna kan senare orsaka också andra förlossningsskador, som problem med avföringsläckage eller gasinkontinens.

Annons

Greppet minskar risken för förlossningsskador

De svårare bristningarna drabbar knappt två procent av kvinnor som föder barn i Sverige idag. Men det finns en metod som skulle kunna reducera siffran ännu mer, enligt barnmorskan Tiina Pirhonen: det finska greppet.

– Det är ett hantverk som går ut på att barnmorskan håller emot med den ena handen mot mellangården och den andra på bebisens huvud. Man vill uppnå att barnet kommer långsamt, att man styr hastigheten, säger Tiina Pirhonen.

Hon har varit barnmorska i 43 år både i Finland, Norge, Danmark och Sverige. De senaste åren har hon undervisat tusentals barnmorskor på förlossningsavdelningar runtom i Sverige och lärt ut handgreppet.

Annons

Två händer visar förlossning med finska greppet på en docka. En hand håller på huvudet och en som ett V över mellangården.
Finska greppet går ut på att både avlasta mellangården och kontrollera farten när barnets huvud skär igenom. Foto: TT.

En bebis huvud är ute ur slidan på visningsdockan för förlossning. En hand ligger på huvudet för att visa att man bromsar farten. Andra handen ligger kvar över mellangården.
Det är när huvudet skär igenom som risken att brista är störst. Bild: TT.
Annons

Metoden ska alltså minska risken för bristning i underlivet vid förlossning. På medicinspråk kallas det att man skyddar perineum, alltså mellangården mellan slidan och analöppningen.

Att en av barnmorskans händer också ska ligga på barnets huvud och reglera farten på framfödandet har en tydlig förklaring. Det mest kritiska momentet för när bristningar kan uppstå under förlossningen är nämligen precis då bebisens huvud är påväg att skära igenom, som Tiina Pirhonen förklarar att det heter.

– I det här skedet är det ytterst viktigt att kvinnan inte krystar utan bara flåsar och andas, så att huvudet kommer ut så sakta som möjligt. Och med bra kommunikation mellan kvinnan och barnmorskan, i kombination med det finska greppet, kan barnmorskan alltså reglera farten.

Uråldrigt knep

Finska greppet är inget nytt utan har förekommit i Norden sen 1800-talet. Det finns i äldre undervisningslitteratur för läkare och barnmorskor.

– Eftersom man var sämre rustad vid förlossningar förr i tiden var det här greppet barnmorskans viktigaste uppgift under förlossningen. Man behövde förebygga för skador så mycket som möjligt, säger Tiina Pirhonen.

Hon vill dock poängtera att metoden inte bara är ”ett gammalt barnmorskeknep” utan också vetenskapligt bevisad att fungera mot allvarligare bristningar i flera olika forskningsstudier.

Fler förlossningsskador när greppet försvann

När nya normer började gälla kring förlossningar i Sverige på 70- och 80-talen blev barnmorskans aktiva skydd av perineum mer ovanligt. Nu började mer fokus ligga på ”naturlig födsel” och kvinnans egna kraft och förmåga att föda.

Barnmrskan Tiina Pirhonen ch läkaren Jouko Pirhonen visar finska greppet på en provdocka.
Tiina Pirhonen har tillsammans med maken och läkaren Jouko Pirhonen undervisat om skydd mot bristning på flera förlossningsavdelningar i Norden. Foto: Privat

Det blev praxis att barnmorskan hade en roll som var mer  ”hands off” snarare än den tidigare mer aktiva och ingripande rollen, förklarar Tiina Pirhonen.

– Kvinnan skulle själv bestämma och veta allt. Och man kan se på siffror från den här tiden att antalet allvarligare förlossningsskador gick stadigt uppåt i den svenska statistiken. En stor förklaring till det var just att man inte ingrep för att förebygga bristningar,  säger Tiina Pirhonen och fortsätter:

– Det var många decennier när barnmorskor inte lärde sig kolla skyddet för perineum.

Vanligare idag

Det senaste decenniet upplever hon att diskussionen om bristningar har blivit mycket vanligare igen. I takt med det här har man också börjat använda det finska greppet  mer – och statistiken för bristningar av grad 3 och 4 har förbättrats.

– Nu för tiden tycker jag att väldigt många kvinnor pratar om det här. Man är rädd för att brista och skriver det i sitt förlossningsbrev och så.

– Jag upplever också att unga och nyutbildade barnmorskor brinner för detta och det är så roligt. Man ser att de lärt sig det här greppet redan under sin utbildning eller praktik.

När hon håller i undervisning på förlossningsavdelningar ser hon att kunskaperna om hur man förebygger allvarligare bristningar dock fortfarande är dåliga på många ställen. Hon har hållit vidareutbildningarna på kliniker i 15 år tillsammans med sin man, som är läkare och har forskat på förlossningsskador. Och att fler lärt sig finska greppet har gett resultat, menar hon.

– På de här sjukhusen där vi undervisat har siffrorna för allvarligare bristningar verkligen reducerats.

Expertens tips: Skaffa info och prata med barnmorskan

Varje kvinna ska såklart själv styra över hur man vill ha sin förlossning.

Men är man mån om att förebygga bristningar så mycket som möjligt tipsar hon om att man ska prata om det här med sin läkare och barnmorska innan det är dags. Föder man vaginalt kan man absolut be om att finska greppet ska användas i möjligaste mån, säger Tiina Pirhonen. 

– Man kan skriva i sin förlossningsplan eller i förlossningsbrevet att man är orolig för att brista till exempel. Sen kan man ju också kolla hur frekvensen för allvarliga bristningar ser ut på sjukhuset där man planerat att föda. På så vis kan man få ett hum om hur aktivt de jobbar med det här i förhållande till andra.

Man kan också själv tänka på att genomföra delen av förlossningen då barnets huvud skär igenom i en halvsittande position. Då kan barnmorskan ha bra uppsikt över mellangården och enklast utföra det finska greppet.

– Men sen är det såklart också vi barnmorskor som ska sköta det här.

Mer inspirerande innehåll från allas.se: