Freya – digital vårdgivare för kvinnoproblem

Kvinnor tittar i telefonen
Kvinnor får i många fall sämre vård än män. Det vill den nya digitala vårdgivaren Freya ändra på. De vill också belysa och förändra vården vid bland annat endometrios, förlossningsskador och psykisk ohälsa.

Det är 2019 och Sverige är ett av världens mest jämlika länder. Ändå får kvinnor i hög grad sämre vård än män, det forskas mindre på kvinnors sjukdomar, och för några år sedan kom siffror som visade att kvinnor får vänta längre på akuten än män. Detta fick Marit Vaagen att agera. Hon bestämde sig för att starta Sveriges första digitala vårdgivare för kvinnor – Freya.

– Det är på tiden att kvinnor prioriteras. Vården för kvinnor är idag extremt eftersatt, detta är något Freya vill belysa och ändra på, menar Marit Vaagen.

Annons

Vad kan man få hjälp med av Freya?

– Till oss kan man egentligen vända sig i alla frågor som rör kvinnans vård och hälsa. Vi fungerar som en vanlig primärvårdgivare, där du enkelt kan möta en läkare, sjuksköterska, barnmorska eller psykolog direkt i mobilen. Freya har landstingsavtal och frikortet gäller, och vi har möjlighet till provtagning, att remittera samt skriva recept som vid ett vanligt fysiskt besök. Vi har även en fysisk mottagning på Kungsholmen i Stockholm. Man kan lista sig hos oss även om man inte är i behov av vård just nu.

Annons
Annons

Många eftersatta kvinnliga hälsoproblem

Vilka frågor och diagnoser är de mest eftersatta inom kvinnohälsa? 

– Det är många. För att nämna några: endometrios, förlossningsskador, ätstörningar, psykisk ohälsa, klimakteriebesvär, hjärtproblem… Listan är lång, tyvärr, säger Marit Vaagen.

– Endometrios till exempel är en kronisk sjukdom som drabbar en av tio kvinnor, men som få hört talas om – och då är det lika många människor som har endometrios som diabetes. Det behövs ökad kunskap och bättre rådgivning för både patienterna och deras anhöriga för lindring av symtom, råd och stöd. Att få hjälp i ett tidigare skede ökar livskvaliteten, skapar bättre förutsättningar för en graviditet och kan minimera sjukfrånvaron från skola och arbetsplats.

– Även förlossningsskador och bäckenbottenbesvär har varit bristfälligt diagnostiserade. Till exempel levatorskador, där levatormuskeln som håller upp hela underlivet slits av från sitt muskelfäste i bäckenet, saknas som diagnos hos Socialstyrelsen. Det leder i sin tur till bristfällig statistik, uppföljning, utvärdering och mindre forskning. Och då ska man veta att av den lilla forskning som är gjord har man kommit fram till att cirka 10 procent av kvinnorna som föder vaginalt i Sverige drabbas av denna skada.

– Många kvinnor känner sig inte sedda och tagna på allvar i mötet med vården. Vi är övertygade om att när vården är mer tillgänglig så kommer fler att söka vård i tid. Ingen ska till exempel behöva ha ett sämre sexliv på grund av samlagssmärta eller sköra och torra slemhinnor, för att de inte får rätt hjälp eller att deras besvär inte tas på allvar. Det är en av de sakerna vi vill förändra. Vi är Sveriges första digitala vårdgivare för kvinnor, men har ett större syfte – vi ser oss själva som aktivister för att skapa bättre vård för alla kvinnor. Vi vill göra skillnad, säger Marit.

Marit Vaagen
Marit Vaagen, grundare av Freya.

Varför tror du att det blivit så här?

– Det är väl på detta området som med ojämlikhet mellan kvinnor och män överlag – det är delvis okunskap, delvis fördomar, delvis pengar som styrs till de grupper som prioriteras högst, och oftare i männens favör.

– Jag fick upp ögonen för hur galet detta är när jag arbetade på uppdrag av Socialdepartementet kring 2010 med att utveckla en nationell läkemedelsstrategi. Då visade en av våra analyser att kvinnor får sämre mediciner – äldre och billigare mediciner för hjärtsjukvård än vad männen får. Sedan dess har jag sett många andra exempel på det inom vården.

– Jag är entreprenör och har arbetat länge för att skapa bättre vård. Att starta Freya var ett naturligt steg för mig, säger Marit Vaagen.

Vilka jobbar hos er?

– Alla vi på Freya har specifik kunskap om kvinnors hälsa och brinner verkligen för att sprida kunskap och öka medvetenheten kring kvinnors hälsa och vård. Vi är läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, psykologer, beteendevetare, ekonomer och ingenjörer som alla upplevt frustationer i vården på olika sätt, och som är trötta på att kvinnors vård och hälsa inte prioriteras mer. Vi vill helt enkelt att kvinnor ska må så bra de bara kan, utifrån deras förutsättningar, menar Marit.

Vad ser du för risker med att få den här typen av vårdkontakt via en app? Hur kan man undvika riskerna?

– Risken är som för vården generellt, den mänskliga faktorn. Exempelvis om vårdens medarbetare inte lyssnar bra nog, eller om vårdgivaren ger sig i kast med att svara på frågor där det inte finns tillräckligt med underlag – då kan en felbedömning göras.

– Vi arbetar hela tiden för att minimera den risken. Dels är vi noggranna i vår rekryteringsprocess där alla medarbetare har erfarenhet med extra fokus på kvinnors vårdproblem, dels genom att hålla oss uppdaterade med den senaste forskningen och ge personalen möjlighet till vidareutbildning.

Vårdappar – en tveeggad diskussion

Diskussionen om vårdapparna har varit tveeggad. Många är mycket nöjda med att man både smidigt och tidseffektivt kan få hjälp med enklare besvär.

Andra menar att det finns risker med apparna; brist på personlig och varaktig kontakt, att det skrivs ut läkemedel för lättvindigt, eller att läkarna kan missa symtom som är lättare att lägga märke till vid ett fysiskt möte.

Det har också påtalats att vår ängslighet i kombination med apparnas användarvänligheten gör att många söker hjälp för sådant som inte egentligen kräver läkarvård – vilket ger en onödig kostnad för både patienten och landstingen. Och apparna är redan en hög kostnad för landstingen. Det kan också i vissa fall innebära dubbla kostnader för dig som patient om du blir hänvisad till att ändå uppsöka vidare vård.

Men med det sagt, så verkar verkligen Freya vara något riktigt bra på spåren. Det offentliga samtalet om typiskt kvinnliga hälsobesvär har verkligen öppnats upp de senast åren, vilket är en dealbreaker i sig. Men vi är inte nöjda förrän vi får vård på lika villkor – och det här är ett steg på vägen.

Av Nina Nyström/Måbra

Mer inspirerande innehåll från allas.se: