Hälsoångest – symtom, behandling och tips på hjälp

Kvinna skakar med huvudet så att håret flyger
Hälsoångest drabbar tillräckligt många för att klassas som en folksjukdom, så skäms inte för din oro över hur kroppen mår! Så här kryssar du genom vanliga rädslor för cancer, demens och hjärtsjukdom. Att våga möta tankarna är bästa medicinen!

En konstig leverfläck som inte fanns där förut. Ett tryck över bröstet när det har varit extra bråttom. Och så de glömda nycklarna (igen) … Det finns många saker som kropp och knopp kan gå igenom och som man kan bemöta med alltifrån ett gäspande ”jaså” till ett mer panikslaget ”hjälp!” För även om du vet att dödliga diagnoser inte delas ut lika ofta som ”naturliga åldersförändringar” och ”troligtvis bara stress”, så kan det ju faktiskt vara något allvarligt den här gången! Så man borde kanske kolla?

Kallades tidigare hypokondri

Tyvärr ger inte ett läkarbesök alltid den lättnad man hoppas på. Inte om det verkligen är hälsoångest du har, det som tidigare kallades hypokondri.

– Nej, en sak som kännetecknar just hälsoångest är att man i stunden blir lugnad av läkarens besked, ”nej, det är inte cancer du har”, men sedan dröjer det inte så länge innan man börjar oroa sig för något annat, förklarar psykologen och psykoterapeuten Liria Ortiz.

Ångesten ligger alltså ständigt på lur, i väntan på att hoppa fram och slå på stora trumman nästa gång något i kroppen känns nytt och farligt.

Stress kan leda till extra ångest

Alla kan visserligen någon gång uppleva hur tankarna skenar när något i kroppen känns annorlunda, framför allt när vi är stressade, och särskilt när man har kommit upp lite i åldern och kanske har haft många omkring sig som blivit sjuka. Men om detta händer ofta, om du misstänker fler och fler diagnoser, och om du inte lugnas bestående av ett läkarbesked, då kan du ha utvecklat hälsoångest.

Porträtt av psykologen och psykoterapeuten Liria Ortiz.

Psykologen och psykoterapeuten Liria Ortiz.

Att det sker beror på en mängd olika saker. Kanske har man vuxit upp i en miljö med många sjukdomar och där flera nära och kära har gått bort i förtid. Rent genetiskt har vi också olika sårbarheter, och det inkluderar känsligheten för ångest. Stress i livet just då är även det en viktig faktor. Och så ”döden, döden, döden”, som Astrid Lindgren sade. Att man vet att man befinner sig i en ålder då sannolikheten för allvarliga sjukdomar ökar är förstås en bidragande orsak till det blir svårare att inte ”sjukdomsgoogla” på symtom och inte älta sin hälsooro med nära och kära.

Så hur gör man om man känner igen sig i någon eller några punkter?

Liria Ortiz menar att vi ska se på oroskänslan ungefär som en väninna som vill varna för något. Hon är en i grunden snäll person, men kanske lite gränslös och opsykologisk. I all välmening vill hon bara berätta att huvudvärk kan minsann vara ett symtom på hjärntumör…

– Så när din hälsoångest kommer och knackar på axeln, fråga vad det är hon vill säga? Resonera med din oroskänsla. Vad är det hon egentligen är rädd för, och varför? Nojar hon kring hjärtinfarkter för att hon vet att det är lite si och så med vikten och motionerandet? Kanske ska du börja ta trapporna mer eller ta tag i det där med övervikten?

I stället för att bara vara i hälsoångesten, så diskutera alltså med den och försök att hitta fram till vad den står för?

– Säg att du har fått några konstiga hudfläckar. Oroskänslan kanske säger ”det är säkert cancer!” Börja då resonera med dig själv. ”Vad skulle vara det värsta med att få cancer?” Kanske kommer du fram till svaret ”för då hinner jag inte med allt det där jag vill göra innan jag dör?”.

Kanske handlar hälsoångesten i grund och botten om detta, spekulerar vår psykolog.

Professionell hjälp mot hälsoångest

Liria betonar att om det är regelrätt hälsoångest det handlar om, så behöver man ofta professionell hjälp för att ta sig ur det, till exempel genom kbt-terapi för att träna sig på att sluta med beteenden som bara lugnar i stunden, som exempelvis att sjukdomsgoogla.

Men har du mer ”en släng av”, så börja med att fråga dig själv ”har jag verkligen hunnit med vad jag vill?” och ”lever jag på ett sätt så att det finns plats för det viktigaste?” och se om det kan förklara ångesten.

– Det är förresten kloka frågor att ställa sig själv oavsett vilken ålder man är i, poängterar Liria.

Vad är hälsoångest?

Studier visar att mellan en och fem procent av befolkningen har hälsoångest, vilket gör att den kan klassificeras som en folksjukdom. Det vanligaste är att oron kretsar kring cancer, hjärtfel eller neurologiska sjukdomar som ms, parkinson och alzheimer, och det är också vanligt att man samtidigt lider av en depression eller annat ångestsyndrom. Sedan 80-talet finns kognitiv beteendeterapi (kbt) som framgångsrik behandling. Även antidepressiva läkemedel kan skrivas ut.

Kvinna ser ensam och ledsen ut

Det finns bra hjälp att få för dig som lider av hälsoångest.

Symtom hälsoångest

Här listar vi tre tecken på att du är drabbad av hälsoångest.

  • Ett lugnande läkarbesked hjälper inte så länge. Snart drabbas du av någon annan potentiellt dödlig sjukdom.
  • Din ångest påverkar dina relationer med andra. Du kan märka att släkt och vänner drar sig undan mer, men du är oftast inte medveten om varför.
  • Du har själv börjat isolera dig och undviker att göra sånt som du tidigare gjorde mera fritt, av rädsla för att skada dig, bli sämre, eller råka bli smittad av något.

Hantera din hälsoångest – psykologens 5 bästa tips

Lev i nuet

Försök att vara mer närvarande i nuet. En sak som är central när det gäller hälsooro är oro för framtiden. I tankarna rusar man fram mot den som en sprinter mot guldmedaljen, och därför är konsten att vara närvarande i nuet (mindfulness) en väldigt bra strategi. Träna varje dag, även när du inte känner dig jätteorolig. ”Nu sitter jag i min soffa. Den är bekväm. Och nu dricker jag en kopp kaffe. Jag lägger märke till hur gott det smakar och tänker inte på något annat.”

Se över dina sociala rutiner

Går de att förbättra? Kan du be om mer hjälp? När man känner sig ensam så får hälsooron ofta ett extra starkt grepp, inte minst för att man vet att man är hälsomässigt sårbar när man inte har så mycket människor omkring sig.

Närma dig oron

Fly inte från känslan när du känner hälsooro. Allt vi kämpar emot att känna eller tänka brukar faktiskt bara bli starkare. Därför är det bättre att försöka närma sig sina orostankar och vara lite nyfiken på dem. Var till exempel uppmärksam på hur oroskänslan känns i din kropp. Kanske visar den sig fysiskt på något sätt? Finns den i magen?

Jobba med acceptans

Acceptera att du har den här rädslan just nu. Beskriv och sätt ord på vad du upplever och gör detta utan att värdera eller döma. Tänk alltså inte ”jag vet att jag inte borde tänka så här, att det bara är dumt att oroa sig i onödan för saker, och jag är så tramsig som tror att det är cancer”. För när du dömer dig själv så triggar det igång en massa skam och skuld som hindrar dig från att komma i direkt kontakt med din hälsooro, så att du kan börja bearbeta den.

Släpp taget

Detta är sista steget, och du gör det genom att bestämma strategi. Antingen tar du nu steg för att jobba mot någon form av lösning på din hälosoro, till exempel besöka en läkare eller psykolog och hitta någon behandling som lindrar symtomen. Eller så accepterar du att det är så här det är just nu, och då accepterar du också alla dina tankar och känslor.

Hur kan man hjälpa en person med hälsoångest?

Ena veckan förmaksflimmer, andra veckan KOL. Att stå bredvid någon som är övertygad om att symtomen är allvarliga är förstås påfrestande på flera sätt. Men vad kan man göra? Här är psykologens goda råd!

Uppmuntra hjälp

Uppmuntra gärna personen att söka hjälp för sin oro. Kbt-terapi har länge används för att framgångsrikt behandla det som tidigare hette hypokondri. I terapin tränar man bland annat på att lära sig undvika beteenden som bara lindrar hälsoångesten i stunden, till exempel att sjukdomsgoogla eller att ständigt söka lugnande ord hos närstående. Boka däremot inte själv en tid hos psykologen för den anhöriges räkning. Det brukar inte bli bra när man ”tvingar” in någon i en terapi.

Sök stöd hos andra anhöriga

Försök gärna hitta andra anhöriga i samma situation, till exempel genom Ångestförbundet (www.angest.se) så att du kan bearbeta din egen upplevelse, och även förstå mer om hur ångest- syndrom faktiskt fungerar.

Göd inte hälsoångesten

När du träffar personen som än en gång kommer in på spåret ”tänk om det är cancer …” så tänk aktivt på att inte ställa följdfrågor. Bekräfta bara att känslan låter jobbig, och försök sedan att styra in samtalet på något annat. Det kan förstås kännas empatilöst att bara byta ämne sådär, men att än en gång lugna din närstående gör bara att den onda cirkeln fortsätter.

Av Marina Nilsson

Foto: TT, Unsplash, privat