Känsloätande har ofta en psykologisk bakgrund
Hur ofta äter vi för att vi är hungriga och hur ofta stoppar vi mat i munnen av helt andra orsaker?
– För att gå ner i vikt behöver du identifiera orsakerna till varför du överäter, säger Lisbeth Stahre, medicine doktor i psykiatri och KBT-terapeut. (KBT=kognitiv beteendeterapi)
Hon har utvecklat en metod för övervikt som enligt studier vid Karolinska Institutet ger bättre långtidsresultat än andra viktminskningsprogram.
– Övervikt handlar inte i första hand om mat. Det handlar istället om att förstå vad som utlöser att du känner dig sugen och vill stoppa något i munnen, fast du egentligen inte är hungrig. Det handlar också om varför du inte kan kontrollera ditt ätande, säger Lisbeth Stahre. Hon menar att det finns tre frågor som överviktiga ständigt brottas med: ”Varför äter jag fel när jag vet hur jag ska äta rätt?” ”Varför kan jag inte stå emot suget att stoppa något i munnen?” ”Varför kan jag inte behålla min viktnedgång?”
Hon menar att svaret på frågorna är att övervikt inte främst handlar om mat, utan om självbild, stress och negativa känslor.
– Emotionellt ätande är den största orsaken till övervikt. Vi äter av olika skäl, förutom att vi är hungriga förstås. Det kan bero på att vi är ledsna, trötta, stressade, känner vanmakt, är oroliga eller har ångest. Att stoppa något gott i munnen innebär att vi för en kort stund mår lite bättre, men det förändrar inte det viktiga – man kommer inte tillrätta med de negativa känslorna. Orsakerna till att man känsloäter kan vara negativa tankar eller att man inte riktigt trivs med sin livssituation, säger Lisbeth Stahre.
Många överviktiga är känsloätare
I sina studier har hon identifierat två grupper. Den stora andelen överviktiga tillhör gruppen känsloätare. En annan, mindre grupp, kallas okontrollerade ätare. De senare äter av ohejdad vana, utan att reflektera över beteendet. De här personerna har ofta inga negativa känslor kopplade till överätandet utan de har bara vant sig vid att alltid äta för mycket. Kanske har man ständigt en skål med snacks i knät när man ser på TV eller köper en chokladkaka varje gång man tankar bilen. KBT-programmet börjar med att deltagaren varje kväll i en vecka beskriver vad som har hänt under dagen, hur man har mått, vad det har väckt för känslor och vad man har ätit. Kort sagt – när äter man för mycket och varför?
– Vi reder ut orsakerna till det känslomässiga ätandet och efter bara några dagar ser de flesta deltagare snabbt ett mönster – sambandet mellan ätande och känslor, säger Lisbeth Stahre.
När deltagarna har konstaterat sambandet mellan sina känslor och sitt ätande, får de verktyg för att komma tillrätta med orsakerna. Programmet, som nu också finns online, pågår vanligen under tio veckor och man får lära sig att stärka sin självkänsla, sätta gränser och hantera negativa tankar.
Av Margaretha Eldh och Celia Stahl
Foto: Shutterstock/TT
Vanligaste orsakerna till känsloätande
När man jämförde 50 olika vetenskapliga studier om känsloätande fick man fram följande topplista när det gällde vilka känslor som oftast triggade igång ätandet:
- Nedstämdhet
- Oro
- Ilska
- Leda
- Ensamhet
Känner du igen dig? Testa dig själv med frågorna nedan – känner du igen dig i flera av påståendena är du troligen en känsloätare.
- Jag småäter gärna, även när jag är mätt.
- Även när jag precis ätit kan jag känna mig otillfredsställd och sugen på något mer.
- Jag äter ofta när jag är stressad eller när jag slappnar av efter en påfrestande situation.
- Om jag känner mig otrygg och orolig kan mat tillfälligt få mig att känna mig trygg.
- Jag tycker det är svårt att skilja på när jag är hungrig och när jag bara är sugen på något.
- Jag äter ibland som en robot, utan att veta om det, som i trans.
Frågorna är hämtade ur boken Är du en känsloätare? (Bonnier Fakta) av Maggan Hägglund.
Maria har har slutat döva känslor med mat
Med hjälp av internetbaserad KBT har Maria Hoffstedt slutat känsloäta och gått ner 40 kilo – dessutom slipper hon mediciner mot diabetes typ 2. Maria, 43, bor med man och tre barn i Linköping. Hon strålar av livsglädje och lägger ut frestande hälsosamma recept på på sitt instagramkonto ”Mittbastajag”. Maria har nästan glömt hur det var att väga 40 kilo mer än idag. Det är fem år sedan och hon är glad att hon sparat de stora jeansen för att påminna sig själv.
– Jag har kämpat med vikten i mer än halva mitt liv och testat det mesta – viktväktarna, LCHF och dietist. Jag gick ner i vikt men de här metoderna passade inte mig och jag tappade motivationen.
Efter utmattningssyndrom och tre graviditeter hade Maria gått upp 48 kilo. Vågen stod på 120 kilo.
– Jag kände mig hopplös och tänkte att det var kört.
Under sin tredje graviditet fick hon graviditetsdiabetes och tvingades medicinera.
– Efter graviditeten bestämde jag mig för att göra min sista viktresa för att hindra den diabetes typ 2 som vilar latent i kroppen.
Maria bestämde sig för att testa en internetbaserad KBT-kurs mot känsloätande.
– Jag visste ju hur jag skulle äta nyttigt men gjorde det inte. Rätt snart insåg jag att jag alltid varit en känsloätare. Jag har varit socker- och kolhydratberoende i hela mitt liv och tröstätit när jag varit stressad, arg, rastlös, ledsen och glad. Jag gick en upptrampad stig till skafferiet.
Kursen pågick under sex veckor i en sluten facebookgrupp. Varje dag fick Maria en ny uppgift för att bli medveten om sitt ätbeteende. Att maken och barnen var med och stöttade viktresan var viktigt.
Fokuserade på kursen
– Jag fick jobba med uppgifterna i lugn och ro och slapp dåligt samvete för att jag inte hjälpte till hemma. Det var tufft men ju mer tid och energi jag lade ner, desto lättare sjönk de nya tankesätten in. För mig var KBT-kursen räddningen.
Numera har Maria slutat tröstäta.
– Jag har lärt mig att hantera känslorna på andra sätt än med mat. Framförallt har jag lärt mig att inte skuldbelägga mig själv om det går fel.
Idag har hon en aktiv matplanering. Hon lagar mat på söndagar och förbereder matlådor för hela veckan. Kosten består av grönsaker, rotfrukter, fisk, kyckling, biff och nyttiga fetter.
Medicinerna mot diabetes typ 2 är ett minne blott.
– Jag vill gärna gå ner lite till med tanke på att jag till varje pris vill slippa diabetes i framtiden. Men numera är allt fokus på vikten borta. Jag tänker bara på att ge kroppen bra näring och energi. Trots småbarn är jag är friskare och piggare än någonsin!
Av Margaretha Eldh
Foto: Privat