Monica: Jag dansade bort min reumatism

Monica har aldrig gillat att träna och anmälde sig till en buggkurs mest för att hon visste att hon borde röra på sig. Men dansen blev början på ett nytt liv. I dag är hon symtomfri från sin ledgångsreumatism, behöver inte äta mediciner och kan jobba igen.

”Varit på reumatologen för kontroll. Har tydligen dansat bort ledgångsreumatismen, inte ett spår av den. Inga mediciner på länge. Läkaren tycker det är fantastiskt. Så jag får väl fortsätta av den anledningen.”

Så skrev en mycket glad Monica Johansson Linde på sin Facebook-sida den 27 februari 2018. Bakom sig hade hon flera år av sjukdom. Diagnosen ledgångsreumatism fick hon 2013 och på den följde starka mediciner.

Blev utbränd

Tre år senare drabbades hon av utbrändhet. Monica jobbar som lärare, men med sin sjukdom och jobbiga biverkningar av medicinen, bland annat ett förfärligt illamående, samt att lärarjobbet hade ändrat karaktär blev stressen för mycket.

– Jag fick röntga huvudet för jag var rädd att jag haft en hjärnblödning. Min mun hängde inte riktigt med när jag läste för klassen, jag hängde upp mig på orden och stammade, berättar hon.

– Ingenting fungerade. Reumatismen, illamåendet och arbetet som hade förändrats gjorde att jag gick rakt in i väggen.

Symtomfri från sin reumatism

Då, 2016, var det ingen som trodde att Monica två år senare skulle jobba heltid som lärare igen och dessutom vara symtomfri från sin reumatism. Sjukdomen finns där, men det syns ingen aktivitet och hon äter inga mediciner.

Hon strålar i själva verket av hälsa och glädje. Under sin sjukdomstid försökte hon släta över allt med ett leende, kanske var det också därför det blev svårt för henne att få förståelse från omgivningen.

– Det som inte syns är svårt att bli trodd för.

Allting började 2013. Monica berättar att det plötsligt kändes som att hon hade kuddar under fötterna. Hon hade ont i nacken och i ena armen, handlederna värkte. Först trodde hon att orsaken var att hon satt länge vid datorn på jobbet.

– Jag sökte läkare för det med kuddarna under fötterna och kom till en ortoped som skickade mig till reumatologen. Där fick jag så småningom veta att jag hade kronisk ledgångsreumatism.

Monica slipper medicineringen för sin reumatism

Reumatismen är borta och Monica slipper medicinerna med sina besvärliga biverkningar – dessutom är hon tillbaka på jobbet efter en lång tids sjukskrivning.

Monica fortsatte att jobba även efter diagnosen. Hon fick ett antal kortisonsprutor, men de hjälpte henne bara kortsiktigt så det landade till slut i att hon motvilligt började äta Methotrexate, en medicin som tillhör läkemedelsgruppen cytostatika och i högre doser används vid behandling av vissa tumörsjukdomar. I lägre doser är det ett immundämpande medel som har visat sig ha effekt på reumatiska sjukdomar.

Tuffa biverkningar

Men för Monica blev biverkningarna tuffa. Hon tog sex tabletter en dag i veckan med ett svårt illamående som följd. Hon blev infektionskänslig och trött. Medicinen kan påverka kalken i kroppen negativt så hon åt folasin för att motverka det. Hennes värden var dåliga och tydde på risk för benskörhet.

– Jag har gråtit många timmar vid köksbordet.

Började dansa

Monica ingick i en grupp reumatiker som under en vecka togs om hand av ett sjukvårdsteam, bland andra läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator, i syfte att lära sig mer om sjukdomen.

– Motion är viktigt, fick vi veta, och jag som är en riktig soffpotatis undrade förstås vad jag skulle göra. Jag har aldrig motionerat.

Fast musik tycker hon om, speciellt dansband, och en dag läste hon i tidningen om en buggkurs i en bygdegård nära hemorten.

– Det lät roligt, jag har alltid velat lära mig bugga och visste ju att jag borde röra mig, så jag anmälde mig. I början blev jag helt yr och trodde aldrig att jag skulle kunna fixa det.

Men det gjorde hon. Hon fortsatte att dansa, blev nära kompis med två andra kvinnor och tillsammans började de åka runt på olika dansställen. Problemet var bara att arrangemangen oftast var förlagda till helger och det var just under helgerna som Monica brottades som värst med biverkningarna.

Monica och Kenny Bengtsson på dansbanan vid Tydingesjön.

Monica och Kenny Bengtsson tar en svängom på dansbanan vid Tydingesjön utanför Hässleholm.

Blev illamående av sprutorna

För att lätta på illamåendet hade hon fått börja med sprutor i stället för tabletter. Metojectpen tas upp direkt och ger på så vis mindre illamående, men det var jobbigt ändå.

– Medicinen skulle tas varje torsdag och hela helgen var förstörd. En torsdag struntade jag i att ta den, jag ville så hemskt gärna dansa utan illamående. Nästa torsdag gjorde hon likadant.

– Plötsligt märkte jag att jag mådde bra även om jag inte tog medicinen. Jag sa ingenting till min läkare, men när jag väl erkände för henne att jag inte tagit någon medicin på länge log hon och sa ”fantastiskt, jättebra!”.

I dag är Monica som hälsan själv. Kombinationen dans, musik och mycket skratt tillsammans med andra människor som också älskar att dansa har varit, och är fortfarande, som rena medicinen för henne.

Vet sina gränser

Hennes drift att ta sig ut och oviljan att bara gå hemma och vara sjuk har hjälpt henne på vägen. I januari 2018 återgick hon till en heltids lärartjänst efter sin långa sjukskrivning. Hon känner glädje i jobbet igen.

– Men jag vet var gränsen går i dag och är mer rädd om mig själv, säger Monica som nu är 58 år.

Den 12 april fick hon ett intyg där det står: ”Monica har erosiv reumatoid artrit. Tidigare behandlats med Methotrexate, men de senaste månaderna har hon inte haft aktivitet i sin reumatiska sjukdom trots att hon inte tagit långtidsverkande antireumatisk behandling.”

– Jag har gått ner i vikt utan att ha ändrat kosthållning och mina dåliga värden med risk för benskörhet är också borta. Allt för att jag har börjat dansa.

– Det är underbart. Tårarna av frustration vid köksbordet har bytts ut mot tårar av glädje!

Av Eva Frid

Foto: Stefan Sandström

Händer runt en keramikkopp

Det här är RA – ledgångsreumatism

Reumatoid Artrit, RA, kallas också ledgångsreumatism. Det är en inflammation som framför allt orsakar värk och stelhet i leder, men den kan även drabba andra organ. Sjukdomen drabbar både kvinnor och män, även om kvinnorna är i majoritet. Sjukdomen behandlas med fysisk aktivitet och träning samt antiinflammatoriska, antireumatiska, biologiska läkemedel och kortison.

I dag är sjukvården mer kunnig i att upptäcka och behandla RA. Arbetet sker ofta i team med läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer och andra konsulter för att maximera möjligheterna för patienten att leva ett så normalt liv som möjligt med sin sjukdom.

Källa : www.reumatikerforbundet.se

Cyklande medelålders kvinna

Det här kan du göra själv

  • Det är viktigt att fortsätta att leva livet som vanligt efter att du fått diagnosen.
  • Promenera, cykla, gå stavgång, dansa eller styrketräna.
  • Prova gärna vattengymnastik, som är särskilt skonsamt för lederna.
  • Fysisk aktivitet och träning är inte farligt även om det gör ont, tvärtom kan du lindra smärtan och dessutom minska risken för benskörhet genom att vara fysiskt aktiv.
  • En kombination av konditions- och styrketräning ger bäst effekt.

Källa: www.reumatikerforbundet.se

Tänk på!

  • Om du har ledgångsreumatism är risken större att få sjukdomar som beror på åderförfettning, till exempel hjärtinfarkt och stroke, tidigare i livet.
  • För att minska den risken bör du tillsammans med din läkare undersöka om du har andra riskfaktorer för sådana sjukdomar.
  • Du bör inte röka, och om du väger för mycket bör du gå ner i vikt. Du bör få behandling om du har högt blodtryck eller ökad halt av blodfetter.

Källa: www.1177.se

Läs också: Pamela Andersson besegrade hjärntumören: ”Utan Christer hade jag varit död”