Olika behandlingar av åderbråck

Kvinna i byxor står i vattenbrynet

Åderbråck kan orsaka både psykisk och fysisk smärta. Svullnad, värk och klåda är några tråkiga symtom. Men för den som lider finns det flera moderna behandlingar att fundera på.

Shorts, kjol, bikini, baddräkt, strandtunika – snart får vi massor av tillfällen till exponering av benen.

Eller kanske inte?

Kanske tillhör du den stora skara kvinnor som avskyr de slingrande blå ormarna på låren, i knävecken eller längs med hela underbenen och som hellre döljer ”situationen” i långa linnebyxor och maxiklänning.

Åderbråck passar ju inte riktigt in i reklambilden av vacker sommarlättja. För att inte tala om hur de svullna vaderna – som ofta kommer på köpet – ter sig mot alla fina sandaletter.

Åderbråck är faktiskt så oglamoröst att inte ens annonserna för behandlingar brukar se särskilt lockande ut, trots att nästan var tredje person (även män) drabbas på ett eller annat vis och lider både psykiskt och fysiskt. Förutom den kosmetiska aspekten och svullnaden kan de trötta venerna leda till värk i benen, tyngdkänsla och klåda.

– Åderbråckskirurgin har alltid haft lägst status på klinikerna och i forskningen, och här finns tyvärr ett genusperspektiv – det är mestadels kvinnor som lider och söker hjälp, säger Peter Danielsson, kärlkirurgspecialist i Halmstad och på kliniken Modern Venous Group i Helsingborg.

– Men numera möter jag även många män som vill ha lite finare shortsben.

Behandlingen sällan subventionerat

Det positiva är att du med modern teknik kan bli kvitt problemen snabbt och smärtfritt och utan att behöva sjukskrivas efteråt.

Om du har råd, vill säga. Subventionerade behandlingar är det inte tal om, så länge det inte handlar om komplikationer som hudförändringar och bensår eller svårt psykiskt lidande. Det senare är ju högst individuellt och handlar i slutänden faktiskt om vilken läkare du hamnar hos.

Peter Danielsson

Kärlkirurgspecialist Peter Danielsson träffar både män och kvinnor som vill bli kvitt de blå komplexen.

– Men framöver tror jag att allt fler med åderbråck kommer att bekosta sina egna behandlingar, precis som man lägger stora summor på inredning, bilar, resor och andra skönhetsingrepp. Vi är inte vana vid att konsumera sjukvård i Sverige, till skillnad från i många andra europeiska länder. Vi förväntar oss att få i princip gratis ingrepp och tycker inte att det är rimligt att bekosta dem själva. Men i slutänden kanske det handlar om lika mycket pengar som för nya vinterdäck eller en fåtölj.

Jämför och våga ställ krav

Peter Danielsson menar också att eftersom vi i första hand ser oss som patienter som lider av åderbråck i stället för konsumenter som vill köpa en lindrande behandling så har vi svårt att ställa krav.

– Dra dig inte för att jämföra priser och behandlingar kliniker emellan! Se till att undersökningen görs av en kärlkirurg och att den innefattar ett ultraljud. Fråga efter garanti på arbetet och be om en tydlig prisuppgift som gäller din föreslagna behandling. Och ha realistiska förväntningar. Dina ben kan alltid se slätare och bättre ut, men du kan inte få ben som en 20-åring om du själv passerat 50, fött flera barn och dessutom har mycket åderbråck i släkten.

Att förebygga eller bota åderbråck på egen hand är tämligen lönlöst och de naturläkemedel som finns på marknaden har sällan mer effekt än en stödstrumpa, som i slutänden är ett betydligt billigare alternativ och ofta rekommenderas av kärlspecialisterna själva.

– Du kan faktiskt må mycket bättre redan med en bra stödstrumpa om en del av dilemmat beror på att du sitter eller står mycket stilla om dagarna. Märker du att din svullnad, dina ”pirrningar” och din värk blir bättre av att bära strumporna så är det förmodligen åderbråcken som är orsaken, och det kan vara bra att ha som argument hos läkaren om du bestämmer dig för att söka hjälp. Självklart ska du ge vården en chans om du besväras mycket, säger Peter Danielsson.

Vad beror åderbråcken på?

  • I benens ytliga vensystemlöper två stamvener med de vackra benämningarna vena saphena magna (stora ros-venen) och vena saphena parva (lilla rosvenen). Blodet återförs från stamvenerna till hjärtat och klaffarna förhindrar att blodet stockar sig i benen.
  • När klaffarna inte håller tätt, exempelvis på grund av naturligt åldrande, graviditet och ärftlighet, ökar trycket som de tunna, ytliga ådrorna inte kan stå emot. Ådrorna vidgar sig och resultatet blir efterhand synliga åderbråck.
  • Ett stillasittande arbetsliv kan ge mer besvär eftersom muskelpumpen i benen inte kan sköta sitt jobb effektivt.
  • Åderbråck kan uppstå även om stamvenerna fungerar bra, men blir då oftast mindre och ger sällan komplikationer som svullnad eller hudförändringar.

Är det farligt med åderbråck?

Så länge du inte får hudförändringar som leder till öppna bensår är åderbråck i sig aldrig farliga och påverkar inte blodcirkulationen i benet.

När blodet står stilla i ådrorna kan det uppstå ytliga blodproppar. Det låter skrämmande, fast i själva verket handlar det om inflammationer i kärlväggen som kan vara smärtsamma och ömmande, men oftast klingar bort av sig själva efter ett par veckor. Skulle inflammationen nå ljumsken bör du däremot uppsöka läkare, som kan behandla med blodförtunnande medel.

Om huden är mycket tunn över åderbråcket och du råkar slå i benet kan det börja blöda, men att hålla benet i högläge samt kompression räcker som hjälp.

Åderbråck ger ingen ökad risk för sjukdom i övriga blodkärl.

Behandlingar åderbråck

1. Sklerosering

Med hjälp av olika typer av kärlklister stängs den dåliga stamvenen från insidan via ett litet stick i ådran på underbenet. Efteråt uppstår en liten inflammation i kärlet som kan ge ömhet och rodnad.

Sklerosering används även vid små, kosmetiska ådernät och mindre åderbråck. Behandlingen kan i vissa fall behöva göras mer än en gång för önskat resultat.

2. Värme

Stamvenen stängs från insidan med värme, som kan alstras på tre olika sätt: med laser, radiovågor eller vattenånga. Ofta kombineras behandlingen med att synliga ådror tas bort via små snitt i huden. Behandling med laser och radiovågor är dyrare än sklerosering och vanligast på privata kliniker.

3. Öppen kirurgi

Den mest traditionella metoden, så kallad stripping. Vid operationen tas den dåliga stamvenen bort i sin helhet via ljumsken och synliga ådror plockas bort via små snitti huden. Du sövs under tiden och en kortare sjukskrivning på en vecka eller två är ofta aktuell. Utförs sällan på privata kliniker.

Hur mycket kostar det med kirurgi?

Priserna kan variera ganska kraftigt mellan kliniker. Se upp för varianter där det erbjuds gratis konsultation, men där ultraljudet (som måste föregå behandling) i stället kostar tusenlappar. På en liten, privat klinik kan det se ut så här:

  • Konsultation plus ultraljud: 800 kr.
  • Lokal injektionsbehandling av ådernät: 2 500 kr.
  • Operation med minisnitt: 6 000 kr/ben.
  • Stamvensbehandling plus operation med minisnitt: 12 000 kr för ett ben.

Källa: Modern Venous Group

Vem betalar för behandling av åderbråck?

Landstingen har en gradering i sex steg när det gäller åderbråck.

1. Ådernät. Räknas inte som egentliga åderbråck.

2. Synliga åderbråck.

3. Synliga åderbråck med bensvullnad.

4. Åderbråck med hudförändringar i form av exempelvis missfärgning eller eksem.

5. Läkt bensår.

6. Aktivt bensår.

De allra flesta som söker hjälp hamnar på allvarlighetsgrad 1–2 och får därför bekosta behandlingen på egen hand – problemet betraktas som kosmetiskt och inte medicinskt.

Grad 3 kan leda till remittering och betald behandling om du har tur, men det beror på hur kraftig svullnaden är och på läkarens individuella bedömning. Grad 4–6 räknas alltid som medicinsk indikation och ska behandlas inom offentlig sjukvård.

Ps. Tänk på att flera av behandlingarna gör besvären ”fulare” innan det blir bättre. Det slutgiltiga resultatet syns kanske först ett par

månader efter behandling.

Av Katarina Danielsson

Foto: TT, privat 

Mer innehåll hos allas.se: