Så vet du att du är i förklimakteriet

Förklimakteriet, perimenopaus, övergångsålder. Vi pratar om tiden innan menopaus då hormonerna lever som mest rövare. Katarina Wilk vill sprida information om hur kvinnor kan må bättre under en period som kan vara ganska tuff men få har kunskap om.

Vad är perimenopaus kanske du undrar? Faktum är att det inte är så många som känner till begreppet, som oftast går under benämningen ”förklimakteriet”. Vilket är ett slarvigt uttryck som inte överensstämmer med verkligheten, enligt Katarina Wilk som har skrivit en hel bok om perimenopausen, Perimenopower (Ehrlin publishing).

– Begreppet klimakteriet är i Sverige förvirrande, vi lystrar till det i 50-årsåldern men egentligen är klimakteriet indelat i tre delar, perimenopaus, menopaus och postmenopaus.

Egentligen är klimakteriet indelat i tre delar

Den första fasen kan börja redan 10-15 år innan en kvinnas mens försvinner. Symtomen kan alltså dyka medan du fortfarande är i den fertila fasen, redan i 35-årsåldern men vanligast är efter 40.

– Man tror kanske att man har hamnat i klimakteriet och tänker att det är helt omöjligt, att det är för tidigt, förklarar Katarina Wilk.

Fick symtom i 42-årsåldern

Att det är för tidigt för klimakteriet är också ofta det man får höra när man söker hjälp inom vården menar hon. Själv blev hon sjukskriven för utmattningsdepression och fick utskrivet lyckopiller och sömntabletter.

Hon var 42 år när hon började märka av symtom som oregelbundna blödningar, nedstämdhet och sömnsvårigheter.

– Det var ingen som ens funderade över om det kunde vara hormonellt, säger Katarina som mådde jättedåligt av sömntabletterna och kände en fortsatt oro i kroppen.

Jag mådde sämre och sämre

Hon var dessutom tvungen att äta hela tiden för att hålla energin uppe.

– Jag mådde bara sämre och sämre, jag kände att det var något fel på mig.

För att hitta svar på vad som kunde ligga bakom hennes symtom började hon själv efterforska och förstod till sist att det nog hade med hormoner att göra.

Fick behandling med östrogen

Hon började träna yoga för att bli lugnare, drog ner på kött, socker, alkohol och koffein och började äta melatonin. Men sömnsvårigheterna och nedstämdheten kom och gick i perioder.

– Jag fick inte bukt med det helt och hållet förrän jag fick östrogen när jag var 48 år gammal. Det har varit en ganska jobbig kamp för mig under de här åren. Jag gick från att vara en energisk och glad person som tränade mycket och gick på mingel till att inte orka göra saker. Jag ville bara vara hemma i soffan.

Till sist kände hon att det inte gick längre, hon behövde hjälp.

Hon beskriver det som att i samma stund som hon började ta östrogen var det som att ”dra upp en rullgardin”. Efter att behandlingen sattes in för tre år sen har både sömnstörningar, nedstämdheten och vallningarna försvunnit.

Kvinna går på strand med skor i handen

Perioden mellan 40 och 50 kan vara riktigt jobbig för vissa. Foto: Shutterstock.

Katarina Wilk menar att det kan vara snårigt att få fastställt att ens mående har att göra med perimenopaus eller om det är något annat. Perimenopausen präglas nämligen av att hormonerna börjar svänga hejvilt, därför är det svårt att mäta nivåerna och få något resultat svart på vitt.

Riktigt jobbig period

Å andra sidan förklarar hon att det är just perioden innan menopaus hormonerna spökar som mest och också påverkar måendet som mest. Eftersom det blir en kedjereaktion när könshormonerna östrogen och progesteron svingar så påverkas också stress- och sömnhormoner som kortisol och melatonin såväl som må bra-hormonet serotonin. Det är helt enkelt en ganska stökig period, och för den som är känslig för hormonsvängningar, och som kanske har haft kraftig pms tidigare så kan perioden mellan 40 och 50 vara riktigt jobbig.

– När man väl kommit in i menopaus och haft sin sista mens så har ju hormonnivåerna sjunkit men är stabila igen, säger Katarina och tillägger att det givetvis också kan vara en tuff period för många.

Hur vet man att man är på väg in i perimenopaus?

– Man kan ha kortare mellan cyklerna, cyklerna kan hoppa, man kan få sömnproblem, man kan gå upp i vikt och känna sig lite nedstämd. När pms:en inte försvinner efter mensen, utan är konstant, då ska man börja fundera.

Hur kan man bli hjälpt?

– Vissa läkare skriver ut lågdos p-piller eller hormonspiral. Men det finns annat man kan göra och det är viktigt att lyssna på sin kropp, man kanske inte kan träna lika hårt. Vila och se till att få hjälp med sömnen. Sen kan man testa hälsokostpreparat och vitaminer som B6 och magnesium.

Känner kvinnor till hur perimenopaus kan påverka kroppen?

– Nej, absolut inte. Jag har fått mail från kvinnor över hela världen, de tycker att jag räddat deras liv och skriver ”nu förstår jag vad det är för fel på mig”. Syftet med min bok är att man inte ska känna att man är ensam. Så här känner 80 % av alla kvinnor.

Katarina vill även tvätta bort det negativa stigmat kring klimakteriet och istället belysa hur kvinnor kan lära känna sina hormonella spratt och att ta hand om sig på bästa sätt under denna period. En uppföljande bok med ännu mer fokus på den mentala processen under denna period är på gång, avslöjar hon.

Tecken på ”förklimakteriet” (perimenopaus):

  • Oregelbunden mens
  • Ovanligt stora blödningar eller stänkblödningar
  • Sömnlöshet,
  • Viktuppgång
  • Vallningar
  • Hjärtklappningar
  • Nattsvettningar
  • Humörsvängningar
  • Huvudvärk
  • Urinträngningar
  • Torra slemhinnor
  • Minskad sexlust
  • Led- och muskelvärk
  • Trötthet,
  • Ångest
  • Depression
  • Panikattacker
  • Ömma bröst
  • Förvärrade pms-besvär
  • Glömska
  • Koncentrationssvårigheter
  • Fertilitetsproblem

Vad kan underlätta perimenopaus?

  • Dra ner på koffein sent på dagen
  • Dra ner på alkohol
  • Träna regelbundet, 30 minuter tre dagar i veckan
  • Yoga och meditation
  • Hälsosam kost
  • Kombinerade p-piller
  • Östrogenbehandling
  • Prata med andra om dina upplevelser
  • Sök professionell hjälp hos en gynekolog

Källor: Perimenopower, fyss.se, Healthline.com

Behandling med östrogen

  • Rekommenderad behandling för klimakteriebesvär är östrogen i kombination med progesteron (gulkroppshormon) för kvinnor som har kvar livmodern.
  • I Sverige kan man i dag få bioidentiskt östrogen, men bioidentiskt progesteron förskrivs än så länge endast på licens – vilket kan vara en tidskrävande process. Fördelen med bioidentiskt progesteron kontra syntetiskt progesteron, gestagen, är att många slipper besvärliga biverkningar. Ett alternativ är att ta gulkroppshormonet via en hormonspiral som får verka lokalt.
  • I bland annat Tyskland, Frankrike och USA är det vanligt att gynekologer skriver ut bioidentiskt progesteron men i Sverige är inte alla läkare villiga att söka licens för preparatet då man inte anser det vara tillräckligt utrett ännu. Möjligheten att få bioidentiskt progesteron kan också variera beroende på vilket landsting du tillhör.
  • En konsekvens har blivit att kvinnor själva köper hormonpreparat direkt på nätet, vilket man från vårdens håll starkt avråder från.
  • Vissa studier har visat en ökad risk för livmodercancer med bioidentiskt progesteron i kombination med östrogen. Andra studier har visat att det minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar och bröstcancer.
  • I de nya riktlinjerna har man slopat tidsgränsen på max fem års östrogenbehandling, nu är det upp till varje enskild läkare att bedöma hur länge medicineringen ska pågå.

Källor: Svd, Dagens medicin, Läkartidningen

Foto: Johan Strindberg

Mer innehåll hos allas.se: