Vanliga tandproblem – så förebygger och behandlar du dem

Glad kvinna håller en tandborste i handen
Ta hand om dina tänder och lev ett friskare liv. Här är tandläkarens och tandhygienistens bästa tips för en god munhälsa!

Våra tänder utsätts för naturlig belastning genom hela livet. Vi äter och gnisslar eller pressar tänder. Ju äldre vi blir, desto fler påfrestningar hinner tänderna utsättas för.

– I pulpan finns nerverna, alla blodkärl och tandens själva liv. När tandens emalj slits ner och blir tunnare skyddar tanden sin nerv genom att producera mer skyddsmassa runtom sig. Den är gulare än emaljen och därför upplevs tänderna också gulare med åren, säger Linnéa Roslund, tandläkare på Tandborsten i Luleå. Hon berättar att problem med ilningar i tänderna faktiskt kan minska med åren, tack vare det tjockare lagret av denna skyddsmassa.

Annons

Andra naturliga förändringar är att tandbenet med åren drar sig tillbaka lite, tandköttet följer med och därmed kan en del av tandroten blottas. Blottade rotytor kan också bero på alltför hårt tryck vid tandborstning. I en blottad tandhals får kariesbakterier lättare fäste, men varken karies eller tandlossning hör till normala åldersförändringar.

I takt med att vi åldras drabbas vi också av sjukdomar och dessa kan leda till sjukliga förändringar i munnen. Men det är oftast inte själva sjukdomen som påverkar munhälsan, utan snarare ändrade kostrutiner och medicinering. Det gäller exempelvis vid diabetes, Crohns sjukdom och psykiska diagnoser.

Annons

Tandläkare Linnea Roslund berättar om vanliga tandproblem.
Tandläkare Linnea Roslund poängterar att tandlossning går att förebygga.

– Du kanske måste äta oftare och har en medicin vars biverkning är muntorrhet. Kanske gör din sjukdom att du dessutom har svårt att hålla rent i munnen. Då kan tandhälsan snabbt bli sämre. De enda sjukdomar som vi med säkerhet vet har ett direkt samband med munhälsa är hjärt- och kärl- sjukdom. Däremot vet vi inte riktigt vad som är hönan och vad som är ägget, det vill säga om tandlossning ökar risken för hjärt-kärlsjukdom eller om hjärt-kärlsjukdom ökar risken för tandlossning, säger Linnéa Roslund.

Hon påpekar att försämrad tandhälsa och tandlossning går att förebygga och stoppa genom god och regelbunden tandvård.

Annons

Mediciner ökar risken för tandproblem

Att ha dålig munhälsa och sakna tänder gör kanske att man inte vågar le och undviker sociala tillställningar. Vissa har avstått tandvård på grund av tandvårdsrädsla eller alltför höga kostnader. Linnéa Roslund säger att det är viktigt att känna till att man vid flertalet sjukdomsdiagnoser har rätt till särskilt tandvårdsstöd, för förebyggande tandvård.

– Det gäller även patienter som har mediciner där en biverkning är muntorrhet och för personer som äter flera olika mediciner – även om deras biverkningar var för sig inte är muntorrhet. Flera mediciner tillsammans ökar risken för muntorrhet och detta i sig ökar risken för sämre munhälsa, med karies och tandlossning. Fråga din doktor på hälsocentralen om du har rätt till särskilt tandvårdsstöd eller tandvård till sjukvårdskostnad. Det är doktorn som ska ge dig intyget. Personer som är i behov av omfattande omsorg har också rätt till reducerat pris för nödvändig tandvård, säger Linnea Roslund.

Tre vanliga tandproblem – och hur du förebygger och behandlar dem

Karies

Hål i tänderna får du när skadliga bakterier bildar syror som luckrar upp tandytans emalj. Tidig karies känns inte, men när hålet blir djupare kan du ibland känna ilningar i tanden. En del personer drabbas lättare av karies då deras saliv har ett gynnsamt PH-värde för bakterierna.

Behandling av karies

Skydda dig mot kariesangrepp genom att undvika att småäta mellan måltiderna. Lagning av hål sker oftast med en plastfyllning. Materialet är naturtroget och limmas fast på tanden. Plasten, som till en början är formbar, stelnar när tandläkaren lyser med en speciell lampa på den. Plast passar bäst för mindre hål. Porslin ersätter en större, kariesskadad del av en tand eller när stora fyllningar ska bytas ut. Porslinsinlägget tillverkas av en tandtekniker och liknar en riktig tand till både färg och form. Porslin används också till kronor, när stora delar av tanden saknas på grund av tidigare stora lagningar. Porslin är dyrare och mer hållbart på lång sikt än plastfyllningar.

Amalgam

Generationen som idag är medelålders eller äldre har ofta flera stora amalgamfyllningar i tuggtänderna. Förr eller senare spräcker stora amalgamfyllningar tanden genom den expansion som uppstår på grund av korrosion. Amalgamet vidgar sig och kan ge upphov till små eller stora sprickor. Tandläkare Linnea Roslund rekommenderar ingen att byta ut fyllningarna, förrän det är nödvändigt. Exempelvis i samband med en tandspricka eller om lagningen gått sönder. Devisen är: ”Bråka inte med en tand som inte bråkar!” Amalgam förbjöds i Sverige 2009.

Tandlossning

Tandlossning beror på att det finns bakterier runt tänderna, vid kanten runt tandköttet. Om man inte rengör tänderna ordentligt kan tandköttet bli inflammerat. Tandköttsfickan mellan tand och tandkött fördjupas och inflammationen leder till att tänderna långsamt lossnar genom att deras fäste i käken förstörs. Inflammationer i tandköttet är vanliga, men går att åtgärda hos tandhygienisten, som avlägsnar bakterierna från den fördjupade fickan med hjälp av speciella instrument. Närmare hälften av den vuxna befolkningen är drabbad av tandlossning. Sjukdomen kan angripa enstaka tänder eller nästan alla. Det finns en ärftlig faktor för sjukdomen, men oftast beror den på att tänderna inte rengjorts ordentligt under lång tid.

Udda tandproblem

  • När tandanlag saknas försöker man rädda kvar mjölktanden så länge som det är möjligt, ibland genom att fästa en krona på den lilla mjölktanden. Det är relativt vanligt att sakna tandanlag och ofta fungerar mjölktanden i många år.
  • En normal uppsättning av tänder är 32 stycken. Det är ovanligt, men förekommer, att man får tänder bakom visdomstanden. Om de ryms och inte ställer till med problem får de sitta kvar. Vissa kan också få en extratand som pekar in i gommen. Dessa dras alltid ut.
Tandhygienist Maria Lindvall med en tandmodell i handen.
Tandhygienist Maria Lindvall ger sina smarta råd om hur du bäst sköter tänderna.

Borsta tänderna rätt – experten tipsar

Maria Lindvall är tandhygienist i Luleå. Här är hennes bästa tips för en god tandhälsa.

Hur sköter vi bäst vår munhälsa?

– Borsta tänderna morgon och kväll, använd fluortandkräm och glöm inte att rengöra mellan tänderna. Om du struntar i det har du bara rengjort upp till cirka 70 procent av tändernas ytor.

Hur rengör man bäst mellan tänderna?

– Det är individuellt om tandtråd, tandsticka eller mellanrumsborste är det bästa. Det beror på hur tätt det är mellan tänderna. Fråga din tandhygienist. Mellanrumstandborstar finns i många olika tjocklekar och tandtråd finns också i olika tjocklekar och modeller. Med åren blir mellanrummen mellan tänderna ofta lite större och då passar en mellanrumstandborste bäst. Men det viktigaste är att du rengör mellan dina tänder och att du gör det på kvällen, då det samlats matrester och bakterier mellan tänderna under hela dagen. Avsluta din tandvårdsrutin med fluorsköljning!

När bör man gå till tandläkaren?

– Jag rekommenderar alla att ha en regelbunden kontakt med tandvården. En undersökning vartannat år är ett bra riktmärke för de flesta. Vissa behöver gå på kontroller varje halvår och efter 70 års ålder är en årlig kontroll ett minimum.

Mellanrumsborstar rengör effektivt mellan tänderna.
Mellanrumsborstar rengör effektivt mellan tänderna.

Är eltandborste bättre än vanlig tandborste?

Den rengör tänderna effektivare och det finns modeller som larmar med rött ljus om du trycker för hårt mot tandköttet. Maria Lindvall rekommenderar eltandborste särskilt till personer som tenderar att ha ett alltför hårt tryck vid tandborstning, men också för personer som på grund av reumatism eller annan sjukdom, har svårt att greppa om en smal tandborste. Eltandborsten är kraftigare och sköter jobbet, bara du själv kan flytta den från tand till tand. Du behöver inte ha så mycket motoriska färdigheter. Byt borste var tredje månad, eller när borsten börjar spreta.

Av: Birgitta Lindvall Wiik

Foto: Birgitta Lindvall Wiik, Shutterstock/TT

Mer inspirerande innehåll från allas.se: