Det ska du INTE slänga i soporna – vanliga misstaget som kan bli farligt
Så gör du egen växtnäring - av matavfall
Det är lätt att tänka att det mesta som inte går att panta, kompostera eller lägga i återvinningen kan åka ner i den vanliga soppåsen. En gammal tändare, ett nagellack som torkat, ett litet batteri eller en trasig laddsladd – hur farligt kan det vara?
Ganska farligt, faktiskt.
En färsk plockanalys från avfallsbolaget VA Syd visar att hela 63 procent av innehållet i hushållens restavfall i Malmö och Burlöv är felsorterat, rapporterar SVT Nyheter Skåne.
– Det finns definitivt utrymme för förbättring. Så kan vi säga, säger Mathilda Bentell, avfallshandläggare på VA Syd, till SVT.
Misstagen är lätta att känna igen i många hem. Det handlar ofta om små saker som slängs i farten men som egentligen ska lämnas någon helt annanstans.
Två tredjedelar slängs fel
Hushållssopor, eller restavfall, är det som blir kvar när matavfall, förpackningar, elektronik, batterier och farligt avfall har sorterats bort. Men enligt analysen från VA Syd hamnar mycket av det ändå i de vanliga soppåsarna.
– Det betyder att stora mängder matavfall, pappersförpackningar och plastförpackningar går till förbränning istället för att återvinnas, säger Mathilda Bentell till SVT.
Det är lätt att sortera fel hemma, särskilt när det handlar om sådant som inte känns självklart. Allas har tidigare skrivit om vanliga misstag i matavfallet – och vad du absolut inte ska slänga där.
Men i den nya analysen är det framför allt det farliga avfallet som oroar. Det ökar i hushållens soppåsar och kan i värsta fall innebära en direkt säkerhetsrisk.
Batterier kan börja brinna
Bland det farliga avfallet i hushållssoporna fanns sådant som tändare, nagellack, läkemedelsrester, elprodukter och uttjänta batterier. Särskilt problematiska är uppladdningsbara litiumbatterier, som finns i allt från e-cigaretter och powerbanks till eltandborstar och leksaker.
När sådana batterier hamnar i en sopbil kan de skadas när avfallet pressas ihop. Då kan de börja brinna eller i värsta fall explodera.
– De kan rentav explodera och utgör därmed en stor arbetsmiljörisk för personalen. De har också vållat flera bränder på våra återvinningsstationer, säger Mathilda Bentell.
Det här ska inte ligga i vanliga soppåsen
En enkel tumregel är: har saken sladd, batteri eller innehåller kemikalier ska den inte ligga i soppåsen.
Det gäller till exempel:
- batterier
- powerbanks
- elprodukter och sladdar
- e-cigaretter och vapes
- nagellack och nagellacksborttagning
- tändare
- färg-, lim- och lackrester
- starka rengöringsmedel och kemikalier
- läkemedel
- glödlampor, LED-lampor och lysrör
- bekämpningsmedel
Här ska du lämna det i stället
Farligt avfall ska lämnas på kommunens återvinningscentral eller miljöstation. I många kommuner finns också särskilda insamlingsskåp i butiker, mobila insamlingar eller andra lokala lösningar för mindre mängder farligt avfall.
Lösa batterier kan ofta lämnas i batteriholkar, som finns vid många butiker och återvinningsstationer. Elprodukter ska lämnas som elavfall och gamla läkemedel ska alltid lämnas in på apotek.
Eftersom insamlingsplatser och regler kan skilja sig mellan kommuner är det bäst att kontrollera din kommuns sorteringsguide om du är osäker.
Det får ligga i vanliga soppåsen
I den vanliga soppåsen ska bara sådant ligga som inte kan sorteras på annat sätt. Det kan till exempel vara:
- Hygienprodukter: blöjor, bindor, tamponger, tops, bomullsrondeller och plåster.
- Städ- och hushållsskräp: dammsugarpåsar, disktrasor, diskborstar och kalla askrester om kommunen tillåter det.
- Små vardagsprylar utan batteri eller elektronik: tandborstar, trasiga pennor och stearinljusstumpar.
- Djuravfall: hundbajspåsar, kattsand och mindre mängder burspån.
- Övrigt småskräp: tuggummi, snus, cigarettfimpar och kuvert.
- Små mängder trasigt porslin, keramik eller dricksglas, gärna väl inslaget.
Reglerna kan skilja sig mellan kommuner. Är du osäker är det alltid bäst att kontrollera din kommuns sorteringsguide.
Små saker kan göra stor skada
Det kan kännas som en liten sak att lägga ett gammalt batteri, en tändare eller ett nagellack i soppåsen. Men när många gör samma sak blir det snabbt ett stort problem – både för miljön och för dem som arbetar med våra sopor.
Så nästa gång du står med något i handen och tvekar: fråga dig om det innehåller batteri, elektronik eller kemikalier. Om svaret är ja hör det nästan aldrig hemma i den vanliga soppåsen.
Källor: SVT Nyheter Skåne, Sysav, Sopor.nu