SaraLi och Karl bytte 69 kvadratmeter i storstan mot 1800-talstorp: ”Vi har fått ett rikare liv”

Snabbstickat #21 – Så virkar du en mormorsruta

Mellösa kyrkby med anor från1600-talet ligger vackert med sitt höga läge i den sörmländska kulturbygden. Husen som omgärdas av fina gamla trästaket är byggda i nära anslutning till kyrkan och i SaraLis trädgård blommar syrenerna för fullt.
– I år har nästan allt slagit ut samtidigt och rabarbern är redan redo att skördas, konstaterar SaraLi.

Tidigare bodde familjen i en lägenhet på 69 kvm i Älvsjö utanför Stockholm. Men Karls längtan efter att bo i hus och SaraLis önskan om ett annat slags liv i ett mindre sammanhang, hon är uppvuxen i Arvidsjaur, samt att de väntade sitt tredje barn, gjorde att de började titta på husannonser.
– Vi letade på lågfart i flera år. Dels var vi inte alls överens om vilket slags objekt vi var ute efter, dels så hade vi en stram budget att hålla oss till. Karl ville helst bara titta på moderna pampiga objekt med gigantiska fönsterpartier och jag föll ständigt för stora gamla hus med oändliga renoveringsbehov, säger SaraLi.

Kände direkt

Det var inte förrän det ljusgula trähuset i Mellösa Kyrkby dök upp som de båda två kände samma sak och redan på visningen stod det klart att det här var ett passande hus för dem och familjen.
– Huset var så vackert inrett med gamla möbler och tavlor, jag minns att det var ”love at first sight”. Jag kände genast att det här var det rätta huset så jag svävade omkring och började såklart planera på en gång, skrattar SaraLi.

Det faktum att de inte tidigare hade kunnat komma överens om ett och samma hus gjorde att de, under förutsättning att de skulle få huset på en gång, meddelade ett bud högt över utgångsbudet, och det gick hela vägen. Säljarna var mycket nöjda med att det var en barnfamilj som flyttade in för de hade en önskan om att nästa ägare skulle stanna länge och förvalta huset vidare. De lämnade en hel del av möbler och ett fullt vedförråd.
– Att det redan fanns vacker inredning när vi flyttade in gjorde att det blev mycket lättare att fortsätta inreda. Vi har faktiskt fortfarande kontakt med säljarna, de är så gulliga, jag önskar att de hade följt med husköpet, säger SaraLi.

Långsam inredning

Även om huset har haft många ägare så var det tack och lov inte sönderrenoverat när familjen tog över. Elen behövde bytas ut från direktverkande el till bergvärme, och en vattenläcka strax efter inflytt gjorde att de blev tvungna att göra ett större ingrepp och renoverade då samtidigt hallen och badrummet på nedervåningen.
– Vi kör lite ”slow deco”, det är viktigt att man bor in sig först innan man tar några stora beslut som man kanske ångrar sedan. Vi är väldigt noga med vilka materialval vi gör och målar endast med linoljefärg eller äggtempera. De flesta tapeter var i gott skick, men den i köket blev vi efter hand tvungna att byta ut och då valde vi en svensk kvalitetstapet i äldre stil. Jag ville välja något som nästa generation ska tycka är så fin att de skall vilja behålla den länge, säger SaraLi.

Hålla stilen tidstypisk

Det finns en medvetenhet bakom de renoveringar som paret gjort. Byggnadsvård och viljan att hålla stilen tidstypisk är genomgående i hemmet, och skurgolvet som de lade efter vattenskadan kommer att hålla i säkert 100 år.

Inredningen är befriande kravlös, personlig, hållbar och trendresistent. – Jag har ingen strävan efter att det ska vara perfekt på något sätt och jag utgår från att det mesta går att lappa och laga och användas igen, ofta i ett annat användningsområde. Jag låter hellre miljöerna växa fram och ser hur det blir än att ha en förutfattad föreställning om hur det måste vara. Det är då blir det fint, personligt och unikt. Jag har alltid tanken på ekonomisk frihet och hållbarhet som utgångspunkt, det finns så mycket man kan göra för att få ner kostnader. Möblera om istället för att köpa nytt, ta in blommor och grenar från naturen istället för att köpa och ta tillvara på all mat som naturen bjuder på, säger SaraLi.

På SaraLis instagram @eko_ekonomen ger hon handfasta tips om återbruk, odling, omställning samt ekonomisk frihet, och hon lever verkligen som hon lär. Det finurliga är att dessa saker hänger ihop, och den ekonomiska friheten blir ett positivt resultat av de andra tre. Mer tid för sådant som känns viktigt är en annan positiv bieffekt.
– Vi har definitivt fått ett rikare liv sedan vi flyttade hit, dels att vi inte måste jobba orimligt mycket för att klara alla kostnader och dels att man i ett mindre samhälle kommer varandra närmare, säger SaraLi.

Hon är drivande i byn med att arrangera bytesdagar för bland annat sticklingar, barnkläder och julklappar och har byggt upp olika bytesnätverk med grannar och vänner.
– Vi har de bästa grannar man kan tänka sig, har någon mycket rabarber eller plommon till exempel, så bjuder man in varandra att komma och plocka. Hela lokalsamhället blir lite mjukare, folk hjälps åt och vill varandra väl, säger SaraLi.

Mål att bli självförsörjande

Familjen har en strävan att bli i stort sett självförsörjande vad det gäller mat under sommar och höstsäsong, och hönorna bidrar med blåa, bruna och beiga ägg året om. Skogen står för bär och ätliga växter, och i trädgården finns många olika råvaror att sylta och safta. SaraLi odlar dessutom en hel del spenat och olika salladsorter, och har precis påbörjat ett nytt projekt med grannen som är lantbrukare. De skall odla rödbetor tillsammans på en stor yta.
– Jag har utsädet och han har marken och gödsel, så vad kan gå fel, skrattar SaraLi.

Livet de senaste fem åren sedan de flyttade har gett henne mycket inspiration och energi, och hon har blivit bättre på att ta tillvara på tiden, leva i nuet. Det har blivit ett lugnare och rikare liv.
– Det bästa jag vet är när vi i familjen har oplanerad tid tillsammans, alla pysslar på sitt håll men vi är på samma ställe, det är det bästa sättet att umgås. Det är rikedom på riktigt för mig.