Det är skillnaden mellan signalkräftor och flodkräftor – dessa ska du INTE äta
Att äta kräftor i augusti är en stor höjdpunkt för många. Kanske bjuder du in till kräftskiva eller till och med fiskar dina egna.
Det kan vara pilligt att äta men visst är det gott! Särskilt eftersom man bara äter det under en begränsad period på året.
Då är det kräftpremiär
Kräftpremiären 2025 infaller den 6 augusti. Kräftpremiären kan vara olika datum, men är den första onsdagen i augusti. Då börjar traditionellt sett också kräftfisket. Fram till 1994 var det förbud att fiska innan kräftpremiär, men idag är det inte längre det. Men många väljer ändå att vänta till dess.
Det är också vanligt att fira kräftpremiär den 8 augusti, oavsett vilken dag det är. Datumet härstammar från 1878. Det året bestämde man för att sätta ett stopp för den höga konsumtionen för kräftor.
Ingen fick därför fiska kräftor i juni och juli. Senare blev förbudet striktare, mellan 1 november till 7 augusti. En dag efter fångsten åts sedan de första kräftorna, alltså den 8 augusti.
Olika sorters kräftor – och vilka du ska undvika
Du kanske oftast köper samma sort, eller upptäcker nya. Det finns ett rätt stort utbud av olika kräftor, och det kan vara svårt att veta vad man ska och inte ska välja. Här är skillnaden mellan 5 vanliga sorter som vi äter i Sverige!
1. Svenska signalkräftor
Svenska signalkräftan är en odlad kräfta, och är den mest förekommande sorten. Signalkräftan har en hög kvalité men är dyrare i pris. Den har breda klor och har en brunare färg. Signalkräftor fiskas av yrkesfiskare i Vättern och Hjälmaren, där den planterades in 1969. Signalkräftan är motståndskraftig mot kräftpest. Enligt WWF, Världsnaturfonden bör man inte konsumera Signalkräftor mer än 3-4 gånger per år.
2. Svenska flodkräftor
Flodkräftor är mörkrödare i fägren, framför allt huvudet. Klorna är långa och mandelformade. Den svenska flodkräftan är akut hotad på grund av framför allt kräftpest. Den är rödlistad av WWF, Världsnaturfonden och bör därför låtas bli att ätas. Det finns inget licensierat yrkesfiske på flodkräfta, men däremot ett omfattande fritidsfiske.
3. Svenska havskräftor
Havskräftorna är blekrosa i färgen och allmänt större i storlek, upp mot 25 centimeter. De fiskas med bur eller trål. Kräftan finns i Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt och Öresund ned till ön Ven. Havskräftan är därför vanligast att äta på Västkusten. Enligt WWF, Världsnaturfonden bör man inte konsumera havskräftor mer än 3-4 gånger per år.
4. Turkiska kräftor
Turkiska kräftorna kokta i Turkiet och är en flodkräfta. De har en aning ljusrödare färg, mjukar i skalet och smalare klor. Det är en högkvalitativ kräfta som anses vara prisvärd. WWF, Världsnaturfonden ger grönt ljus att äta burfångade turkiska kräftor.
5. Kinesiska kräftor
Kinesiska kräftor är oftast längre i storlek och rödare i färgen. De kan vara odlade eller vildfångade. WWF, Världsnaturfonden har rödlistat kinesiska kräftor som är odlade i dammar, och bör därför låtas bli att ätas.
Källa: TV4, Aftonbladet, Sjömatsfrämjandet, Svenska högtider