Visste du detta om glögg?

 Redan de gamla grekerna…

Att krydda upp vin är en tradition med långa anor. Enligt uppgift går traditionen tillbaka till det antika Grekland och Rom. En teori är att det var ett sätt att skyla över och hyfsa till smaken på vin som stått och blivit dåligt i halvtomma fat i slutet av säsongen.

En kunglig favorit

Precis som med många andra drycker fick man för sig att kryddat vin hade någon sorts hälsobringande effekt i Europa på medeltiden. Den svenske landsfadern Gustav Vasa lär till exempel ha varit en storkonsument av en blandning av Rhenvin, socker, honung, kanel, ingefära, kardemumma och nejlikor som kallades ”klaret” som blandades till av en kunglig glögg-blandare. Även hans son Erik XIV ”drack sig gärna lustig” på kryddade vinblandningar som kallades ”lutendrank”, skriver Affärsvärlden. Till hans kröning 1561 bereddes 210 kannor med denna dryck som för övrigt också innehöll mjölk.

Varför heter det glögg?

Glöggen är ju uppvärmd eller ”glödgad” vilket förklarar namnet. I ett recept från 1837 finns till exempel följande recept på glödgat win. ”Vanligt röst win uppkokas med något muskotblomma, kanel och kryddnejlikor jämte nödigt socker och antändes. När det slutar brinna, sils det och drickas varmt”. Ordet glögg nämns i kokböcker från 1800-talet.

Varför dricker vi glögg till jul?

En orsak till att glöggen fått fäste hos oss kan vara det kalla och understundom bistra klimatet. Men till en början var det inte säsongsanknutet på samma sätt som idag och glöggdrickandet kunde vara utspritt under året. På 1890-talet började dock svenska vinhandlare sälja färdigblandad glögg på flaska. På etiketterna fanns det ofta ”juliga” symboler, som tomtar, och sedan dess är glöggen förknippad med julen. Det är alltså, som så ofta, kommersiella intressen som styrt utvecklingen.

Vilka kryddor ska ingå?

Kanelstång, pomeransskal, stjärnanis, torkad ingefära, kryddnejlika, honung, apelsinskal och vaniljstång är några exempel på kryddor som är vanliga i glögg. I det färdiga sortimentet har smakregistret blivit bredare med åren. Vi dricker numera runt 500 000 liter glögg om året och utbudet har exploderat. 1987 fanns det tre sorters glögg på Systembolaget. Numera finns det uppåt 70 olika sorter. I årets utbud finns till exempel smakkombinationerna mango, spiskummin, chili och smakerna saffran, kråkbär och mörk choklad.

Tillverkaren Saturnus har uppfunnit en del djärva smakkombinationer genom åren. Bland annat en hallon/lakrits-variant och en glögg med smak av polkagris. Det har även hänt att de testat smaker som borde ha stannat på idéstadiet.

– Vi gjorde en glögg för tre år sedan som blev sådär. Det var delicatobollsglögg. Det var en rolig idé, men det var lite för mycket mockasmak som inte matchade så bra med glöggen. I efterhand var det väldigt roligt, men smakade kanske inte så bra, berättade marknadschefen Fredrik Lamorell för 24Malmö 2016.

Vad kan man använda glögg till?

Glögg är så klart givet som mysig sällskapsdryck med pepparkaka och lussebulle till exempel. Men precis som vin så fungerar det i matlagning också. Som i grytor eller som smaksättare i en kaka.

Mitt kök tipsar även om att koka ner eventuella slattar till glöggsirap. Sirap som man sedan kan ringla över färska klyftade fikon eller stekta kanelkryddade äppelklyftor .

Dessutom kan man låta frukt och russin dra i glögg. När de är marinerade kan toppa fruktsallad eller kaka.

Källa: Spritmuseum, Systembolaget, Expressen