Röstningsfusket i Melodifestivalen – SVT tvingades göra om reglerna
5 oförglömliga minnen från Melodifestivalen genom åren
Som tittare vill du gärna tro att det inte fuskas i schlagersammanhang. Men emellanåt händer det faktiskt. Så sent som 2022 uppdagades det mitt under Eurovision song contest-finalen ett avvikande röstningsmönster hos sex länders jurygrupper. EBU agerade omedelbart och strök poängen och till året efter fick juryrösterna mindre betydelse i tävlingen.
Det är inte första gången som fusk uppmärksammats. 1968 vann Spanien med bidraget La, la, la, vilket fick många att höja på ögonbrynen eftersom Storbritannien med Congratulations var den solklara favoriten. Fyrtio år senare avslöjades det i en dokumentär att Spanien med en viss diktator Francisco Franco i spetsen ska ha riggat tävlingen genom att köpa röster.
Röstningsskandalen i Mello upptäcktes ett år senare
Genom åren är det inte sällan som tittare menat att oegentligheter även påverkat utgången av Melodifestivalen. På rätt lösa grunder ska tilläggas. Som exempel kan vi nämna 2006 då många tittare ansåg att Carola felaktigt tilldelats segern efter att deras telefonröster på Andreas Johnson aldrig registrerats. I slutändan handlade allt om hederligt gammalt teknikstrul som sannolikt påverkade Carola lika mycket som Andreas Johnson.
Men det finns faktiskt fall där det fuskats på riktigt i tävlingen. För tolv år sedan avslöjades en stor röstningsskandal, vilket fick Melodifestivalen att ändra på reglerna.
Fusket i fråga skedde 2013 när programmet leddes av Gina Dirawi och Danny Saucedo.
En man avslöjade året efter för P4 Sjuhärad att han skapat en röstningsrobot, vars syfte var att kunna maximera antalet telefonröster på ett förutbestämt bidrag.
– Med en enkel dator är det rimligt att kanske få iväg ett par hundra samtal i minuten, sa mannen till P4.
Och inte nog med det. Mannen ska ha fått betalt av några som låg bakom ett av bidragen i tävlingen, för att rösta. Allt som allt ska det ha rört sig om 2 500 röster.
Det kan låta lite, men enligt Aftonbladet kunde en sådan summa påverka resultaten markant.
SVT förklarade i sin tur att röstfusket inte haft någon inverkan på resultatet och menade till en början att det inte stred mot några tävlingsregler. Men några dagar senare lät det annorlunda från kanalen som menade att man framöver skulle vara extra uppmärksamma på ovanlig röstningsaktivitet under tävlingen. Skulle man då kunna konstatera att någon använt sig av liknande metoder hade bidraget i fråga diskats.
Vilket bidrag som ska ha använt sig av fuskmetoderna är än i dag okänt.
Källor: Expressen, Time, P4 Sjuhärad, Aftonbladet