Marinette letar efter gömda skatter: "Det har varit mycket äventyr"

Geocaching är ingen ny fluga. Det har funnits i över 20 år, ändå är det många som inte känner till det ivriga letandet som pågår runt dem. Om man har svårt att finna motivation att komma ut och motionera kan geocaching vara ett härligt och beroendeframkallande alternativ!

En av alla som letar efter de gömda skatterna är Marinette, 61 år, från Mellerud – där det finns nästan 300 geocacher gömda. Hon kan stoltsera med imponerande 3 678 st cacher som hon har hittat både i Sverige och utomlands. Intresset delar hon med sin sambo Rolf Pettersson.

– Vi har varit på väldigt många olika ställen. Vi har varit från Nordkap, längst upp i norr, till nere på Kanarieöarna. Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Holland.

Geocaching finns över hela världen – i hela 191 länder. För Marinette och Rolf blev det ett sätt att resa. När de skulle ut på semester med sin husbil var det ofta geocacherna som styrde.

– Då kan man titta före och planera – vad finns det i det här området?

Upptäck fina platser i en ny stad

Ofta är de placerade på smultronställen, så att man samtidigt kan upptäcka fina platser i en ny stad. Eller kanske hitta nya ställen i sin egen stad.

Marinette har fått problem med höften och kan inte vara lika aktiv som hon tidigare har varit.

– Nu när vi är ute i husbilen kollar vi när vi kommit fram. Finns det någon här? Ja, då går vi och tar den då. Vi letar på ett annat sätt nu än förut.

Marinette hade inte hört talas om geocaching förrän hennes vän snappade upp ordet en kväll framför teven. Han tittade på frågesportprogrammet Jeopardy och där dök ordet upp i något sammanhang. Nyfiket kollade han på nätet för att veta mer. Där hittade han alla regler och det var bara att sätta i gång. Vännen Marinette var inte sen att haka på. Nu, 17 år senare, har hon hittat nära 4 000 stycken.

På den tiden, före smartphones och appar, fick man gå ut på nätet. På hemsidan kunde man hitta cacher inom ett visst område och deras koordinater.

– För länge sen, då planerade vi lite mer. Jag satt och tittade på kartan och skrev ut alla koordinater på papper och la in i gps:en manuellt. För då kunde man inte föra över automatiskt. Man fick klicka in koordinat för koordinat, det var ett jäkla jobb.

Geocacher laddas in i gps:en

Marinette hade en hand-gps där hon kunde ladda ner koordinater och den beskrivning för cachen som fanns. Tillsammans med en karta kunde hon sedan ge sig ut för att finna skatterna.

– Sen så kom ju det här lite mer automatiska. Man kunde ladda in upp till 500 geocacher i gps:en. Då var det lite lättare när man åkte. Man kunde bara stanna och det blev inte planering som när vi började. För då satt vi och tittade på en karta och planerade. Där ligger en, och där ligger en och då åkte vi den vägen. Vi nästan planerade våra resor utifrån hur geocacherna låg.

Marinette minns tillbaka till hur det var förr:

– Det var mer sport då egentligen.

I catchen finns en logg att fylla i

Reglerna är enkla – efter en gratisregistrering får man tillgång till koordinaterna till alla geocacher i hela världen. Man letar upp cachen som ofta är lite lurigt gömd. Inuti finns en loggbok där man fyller i namn och datum. Kanske ligger det även någon rolig sak däri. Har man något att lägga i kan man ta med sig en sak hem.

Marinette tycker att det är en aktivitet som passar alla:

– Tycker man om att vara ute i skog och natur passar det absolut. Men samtidigt finns det jättemycket i städerna också. Men de kan vara svåra att ta utan att bli upptäckt. Man ska helst inte bli upptäckt, så ingen annan tar den. Man ska vara vara lite inkognito.

Men letande i städer lär man inte finna naturälskaren Marinette:

– Jag gillar inte dem i städerna. Jag gillar hellre att vara i naturen. När jag får gå och leta bland stubbar och stenar. Då är det jätteskönt, att få komma ut i skogen och få gå en slinga.

Marinette tar gärna med sig barn och barnbarn när hon går ut på tur. Dottern Sarah Brandin har följt med sin mamma på geocaching många gånger genom åren.

Sarahs barn Ted och Idun har även de blivit vana geocachare. Marinette minns speciellt en tur för några år sen då hon, Sarah och Sarahs son Ted var ute. De skulle gå en rutt där det gömde sig tio cacher. En skattjakt för barn och Ted var den som fick upptäcka alla gömmor. Men något oväntat hände på turen:

– Det var översvämning! Det var på våren så det var mycket vatten. Bäcken hade blivit en å. Vi fick lägga i träd för att komma över.

Läskiga upplevelser på geocachingtur

Trion lyckades även gå vilse på turen. Det tyckte lille Ted, som då var 7 år, var lite läskigt.

relationerInges skilda världar – växlar mellan brudklänningar och timmerstockar

Marinette har många minnen från sina geocachingturer. En annan gömma var av den mer skrämmande sorten:

– Vi gick ner i en mörk jordkällare. Där satt en stor uppstoppad docka.

Se också: 5 svampar som är lätta att hitta och riktigt goda

Efter reklamen: Fem svampar som är lätta att hitta och riktigt goda

Geocachen låg långt där inne i mörkret bakom dockan, vilket innebar att de var tvungna att smyga långt in för att nå den.

– Det var läskigt!

Extra utmanande geocache

Det är geocachare själva som lägger ut geocacherna som sedan godkänns och registreras på hemsidan och i appen. De läggs ut lurigt eftersom det ska vara en utmaning att finna dem. Marinette berättar om gången då hon fick kämpa för att hitta gömman:

– Här ovanför i Håverud skulle man dyka ner i vattnet och hitta en skylt på en betongklump. Där stod koordinaterna till den riktiga gömman som låg ca 200 meter bort.

Hon skrattar åt minnet som utspelade sig tidigt på sommaren:

– Åh, det var så kallt!

När Marinette och Rolf är ute och letar tillsammans kommer tävlingsinstinkten igång:

– Vi har en egen tävling när vi är ute, jag och Rolf. Vem av oss som hittar cachen först. Men vi är nog lika bra, båda två.

Ett tränat öga ser mer

Marinette berättar hur man tränar upp sitt öga för att finna cacherna:

– Man lär sig att se efter ett tag hur det ser ut när det ligger en sten i en stubbe till exempel. Speciellt ute i skogen. Hur man försöker gömma. Man ser hur naturen ser lite annorlunda ut. Det blir man ganska duktig på att se, när man hållit på ett tag.

Men hälsan gör sig påmind:

– Vi är lite ringrostiga nu. Nu ser vi inte på en gång. Vi kanske måste gå runt och snurra några varv innan vi hittar.

Och hur känns det att hitta en gömma? Marinette skrattar och utbrister:

– Ja, men då är det vinst!

Läs mer:
www.geocaching.com – officiella sidan för geocaching
www.geocaching.se – intresseföreningen ”geocaching i Sverige”