Mia Skäringer: Jag kunde ha varit död
En dag sa Mia Skäringer stopp. Hon vägrade att utsätta sig för pressen att försöka vara så perfekt och ständigt jämföra sig med andra.
– Jag bestämde mig helt enkelt för att sluta skämmas, säger den 38-åriga skådespelerskan.
För Mia är det i övrigt inget annat än full fart som gäller – både i yrket och privat.
I vår har vi kunnat se henne i Ulf Malmros populära komediserie ”Ack Värmland”, som visats på fredagar i TV4.
Handlingen i ”Ack Värmland” utspelar sig i det lilla samhället Molkom, där Mias rollfigur matsalskocken Anette blir ersatt av en kaffemaskin och bestämmer sig för att öppna en fotvårdssalong ihop med dottern Fanny, spelad av 20-åriga Ida Hallquist.
– Det är en ren komedi, tanken är att man ska skratta från början till slut, säger Mia.
Det som gör handlingen lite speciell är att din karaktär Anette och hennes dotter Fanny är gravida samtidigt. Hur ser du på det?
– Ja, det är ju sådant som kan hända när man börjar komma uppåt 40 och har en dotter på 20 år. Många får ju barn allt senare i dag.
– Men visst skulle det kännas väldigt märkligt att vara gravid samtidigt som sin dotter…
En mamma har också behov
Privat har du tre barn. Din yngste son är knappt tre år och ditt jobb innebär mycket resande. Hur får ni allt att gå ihop i familjen?
– Min sambo Gabriel får ta mycket ansvar när jag är borta och så har vi tagit mycket hjälp av släkt och vänner.
– Många kvinnor går helt upp i mammarollen och glömmer bort sig själva. Jag har nästan jämt dåligt samvete över någonting, men det handlar inte bara om tid, utan också om ett sätt att tänka.
– Det gäller att lära barnen att jag, deras mamma, också har behov. Det är inte fult att tänka på sig själv ibland. Något man om inte annat behöver för att bli en bättre förälder.
Hur vill du beskriva dig själv som mamma?
– Jag försöker vara väldigt rak och ärlig. Jag vill att barnen alltid ska kunna komma till mig, om de har något problem eller något de vill berätta.
– När jag fick mitt första barn var jag mycket mer bekymrad, men nu är jag betydligt coolare och stressar inte upp mig så lätt.
– Det är underbart med barn i olika åldrar och det skiljer sig mycket åt vad man gör med dem. De stora behöver hjälp med läxor och vill ha skjuts till olika träningar. Sedan tar de hem kompisar, som ibland äter hos oss.
Läs också: Lisa Syrén om pappans död: Passerat gränsen för vad jag orkade
– De stora barnen sköter sig trots allt ganska mycket själva, medan det givetvis är helt annorlunda med vår minsting Leélo.
Om du fick resa tillbaka i tiden, vart skulle du då åka?
– Till mina tonår. Jag skulle vilja lära mig att säga ifrån och försöka hjälpa mig att få respekt för mig själv.
– När jag var i tonåren balanserade jag på en tunn linje mellan liv och död. Jag drack mängder av alkohol, jag svalt mig själv, jag skar mig i armarna och jag lät killar utnyttja min kropp, gång på gång, samtidigt som jag trodde att de var kära i mig.
Din mamma Gun gav som tur var aldrig upp. Och till slut övertygade hon dig att ta emot professionell hjälp från ungdomspsykiatrin. Blev det vändningen?
– Ja. Jag är otroligt tacksam för mammas hjälp och vi står varandra väldigt nära i dag. Om jag inte hade fått ordning på mitt liv skulle jag nog inte ha levt i dag. Så illa var det tyvärr.
– Jag hade även svåra ätstörningar. Dessutom tyckte jag att det var jobbigt att pappa drack.
Läs också: Förtroligt: Jag orkar inte hjälpa min alkoholiserade far
Världen behöver inte fler dietråd
Din kritikerrosade show ”Avig Maria och sångerna jag gråtit till” handlar mycket om att man ska sluta skämmas och jämföra sig med andra. Berätta!
– Ribban för den perfekta familjen har aldrig legat högre än den gör i dag. Du ska vara snygg, vältränad, ha ett schysst jobb, resa till Thailand, ha ett härligt sexliv och ett vackert hem…
– En dag kände jag att jag fått nog av alla krav och måsten. Till slut insåg jag att jag måste leva på mitt vis.
– ”Avig Maria …” är en hyllning till människor. En uppmaning att ta det lugnt och börja lyssna på sig själva lite mer. Vi får inte alltid tro att lyckan ligger utom räckhåll.
Läs också: Mia Skäringer: ”Jag borde bli vän med döden”
– I dag tycks det mesta gå ut på självförverkligande. Det är i mitt tycke lite kväljande och jag misstänker att det på sikt bara gör oss ännu olyckligare.
– För är det verkligen oss själva vi lyssnar på, eller vill vi bara bli som alla andra?
Vilka är dina bästa hälsotips?
– Att coola ner lite grand och återgå till grundläggande principer. Att äta och röra på sig i måttliga mängder och att inte bli helt förstörd om man märker att någon äter potatis, pasta eller bröd.
– Livet består inte bara av träning och kost. Alla dieter och viktresor vi matas med skapar bara hälsostress och andefattighet.
– Världen behöver inte en enda diet till! Det förvillar bara människor som redan har det svårt med sina kroppar.
Det roligaste i karriären
Vad är det roligaste du gjort i din karriär, hittills?
– Mest stolt är jag över min egen föreställning ”Dyngkåt och hur helig som helst”. Man är ju väldigt utlämnad när man står ensam på en scen.
– Det var också jättekul att spela in TV-serien ”Mia och Klara” med Klara Zimmergren. Och så ”Solsidan”, förstås. Jag trivdes verkligen med Felix Herngren, Johan Rheborg och Josephine Bournebusch.
Läs också: Johan Rheborg: Jag har alltid haft dåligt självförtroende
– I vår spelar vi in en ny säsong. Det är jättekul att träffa hela gänget igen, när vi har haft ett uppehåll och gjort andra saker på olika håll.
När önskade du senast att du inte var känd?
– På ett spa, då jag satt naken på en bänk på damavdelningen. Jag kände mig redan fånig som det var och då kom givetvis några tjejer fram och frågade om jag var Mia Skäringer.
– I den situationen vill man liksom inte prata så mycket med andra…
Vilken händelse vill du radera ut i ditt liv?
– Egentligen ingen, eftersom allt som hänt har format mig till den person jag är i dag. Men det finns säkert någon fylla i tonåren som jag hade klarat mig utan.
Jag har alltid varit lillgammal
Har du några fobier?
– Nej, faktiskt inte. Det är inget särskilt som jag har en sådan stark rädsla för.
Hur många år känner du dig som?
– Jag har ofta känt mig ungefär tio år äldre än jag är, så säg 45 år. Jag har alltid umgåtts med äldre människor. Och alltid varit ganska lillgammal.
Vilken skådespelare skulle du vilja se i rollen som dig, i filmen om ditt liv?
– Någon av de danska skådespelerskorna Babett Knudsen eller Iben Hjejle. Jag tycker att de är bra båda två.
Vad gör du som pensionär?
– Jag har svårt att se mig själv sluta jobba helt, när jag blir 65 år. Det jag sysslar med är ju även några av mina största intressen.
– Så jag hoppas att jag kan fortsätta att hålla på med skådespeleriet och skrivandet. Men framför allt önskar jag förstås att hela min familj och jag själv får må bra.
Det här är Mia Skäringer
Yrke: Skådespelerska och författare
Ålder: 38 år
Familj: Sambon Gabriel Lazar, 31, barnen Alfred, 14, Heli, 12, och sonen Leélo, som blir tre år i juni. Till familjen hör även de två hundarna Lilja, en irländsk varghund, och Zoltan, en fransk bulldog.
Bor: I hus söder om Göteborg
Aktuell: Mia har haft huvudrollen i komediserien ”Ack Värmland”, som vi kan se på fredagar i TV 4. Under vintern har Mia turnerat landet runt med den egna scenshowen ”Avig Maria och sångerna jag gråtit till”. Och det blir fler föreställningar i höst.
Karriär i korthet: TV-programmen ”Mia och Klara”, ”Solsidan” och ”Mia på Grötö”. Filmerna ”Mammas pojkar” och ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”. Boken ”Dyngkåt och hur helig som helst” sålde i över 300 000 exemplar och följdes av en lika populär scenföreställning. Mias andra bok ”Avig Maria” har hittills sålt i cirka 150 000 exemplar och showen, med samma namn, fortsätter att turnera landet runt i höst.
Hallå där …
Var har du alltid hemma i kylskåpet?
– Sojamjölk. Det har jag både i kaffet och i mitt te.
Vad är det sista du gör innan du släcker för natten?
– Jag ber en bön för dagen och läser en stund, gärna en bra bok.
Vilket är det tråkigaste yrket du har haft?
– Jag jobbade som ståuppkomiker under en period. Men jag är inte så mycket för det där med att allting som sker på scenen går ut på att få publiken att skratta så mycket som möjligt.
Vad är det konstigaste du har ätit någon gång?
– Under en TV-inspelning åt jag grodlår. Det var en konstig konsistens och smakade inget vidare…
Du har flyttat en hel del i ditt liv. Hur många gånger har det blivit hittills?
– Någonstans mellan tio och 15 gånger, skulle jag tro. Vi flyttade runt ganska mycket när jag var liten.
Text: Joakim Löwing
Foto: TV4 mfl