Therése Cedergren: Så här bra är Abbas nya album ”Voyage”
Dagen jag längtat efter i så många år och som jag aldrig trodde skulle komma – nu är den här. Abba släpper nytt album. Herrejösses – kommer jag få något gjort i dag eller kommer jag fastna i sångerna och drömma mig tillbaka till uppväxten när jag och kompisarna lekte Abba varje dag? Som ni märker har förväntningarna varit höga minst sagt. Och kanske just därför som jag måste erkänna, även om det tar emot, att jag blev lite besviken på att det inte finns fler discolåtar i stil med Dancing Queen på albumet Voyage.
Se också: Abba släpper ny musik efter 40 år
För är det något som är Abba för mig så är det ju de där superrefrängerna som man aldrig glömmer, Dancing Queen, Gimme, gimme, gimme, Knowing me knowing you, Money, money, money. Låtar man sjungit i duschen eller sprungit till i joggingspåret. Det närmaste man kommer det gamla Abbasoundet som nog kan få en och annan att röra på höfterna är låtarna Just a notion och No doubt it. Och de nostalgiska tonerna blandas friskt med toner som påminner om musik från Orsa spelmän och ur musikalen Kristina från Duvemåla.
Får lite gåshud av Agnethas stämma
Jag får visserligen lite gåshud när jag hör Agnethas rena stämma, i låten I can be that woman och flera av sångerna är behagliga och ger oss fans vad vi saknat. Men som sagt inte fullt ut. Jag ville dricka fräsch, nypressad bärsmoothie, fixad från grunden med rena råvaror, men i stället blev det en avslagen konstgjord saft som stått framme i timmar. Kanske konstig jämförelse men det är så jag känner spontant efter att ha lyssnat några gånger på albumet. Men så stannar jag upp och tänker att jag nog begärt för mycket.
För kanske spelar det inte så stor roll att de stora hitsen är där – för fasiken, jag får ju faktiskt höra mina stora barndomsidoler spela och sjunga ihop igen. Och jag kan leva länge på att Abba som jag dyrkade som barn faktiskt är tillbaka.
Men jag måste erkänna att förutom Don´t shut me down som jag lyssnade mycket på i bilen när den kom för några veckor sedan, så fortsätter jag lyssna på de klassiska Abbalåtarna och drömmer om att gruppen kommer med ny musik som tidigare nästan fått mig att gråta när livet känts jobbigt, som The winner takes it all, eller fått mig att skaka loss som en drottning på dansgolvet.
Men det kan inte gå 40 år till innan det släpps nya låtar. Så snälla, Abba, ni måste rappa på för att leverera nästa album. För Voyage var väl inte den sista, hoppas jag verkligen.