Tv-aktuella mediet Pumahjärta kan tala med djur: Så vet jag vad de känner

5 svenska kändisar som älskar sina husdjur

De flesta hund- eller kattägare (ja, alla sorters djur egentligen) har nog någon gång funderat på vad deras älskade husdjur tänker och känner. Någon som kan besvara den frågan – eftersom hon kan kommunicera med djur – är mediumet Pumahjärta.

Allas talar med henne i samband med hennes medverkan i TV4:s succéprogram Förrädarna och passar då på att be henne utveckla hur den mediala kontakten med djur fungerar.

– Alla föds med medial förmåga. Vi är mediala varelser. Men man föds med en starkare eller svagare förmåga. Du kan tänka precis som att vissa har en väldigt fin sångröst och andra har lite svårare att träffa toner, säger hon och fortsätter:

– Det finns mycket man kan göra för att utveckla sin mediala förmåga, men alla kan nog inte jobba som medium. Om du har en svagare medial förmåga är du förmodligen här på jorden för att göra någonting annat. För alla behövs.

Därför har man starkare medial förmåga som barn

Pumahjärta berättar för oss att hon började kultivera sin mediala förmåga i väldigt tidig ålder. Hur hon, när hennes mormor satt barnvakt åt henne, alltid smet i väg för att sätta sig i kohagen och ”prata med kossorna medialt”.

– Jag har alltid pratat med djur. Det har varit en naturlig del av mitt liv.

Det är inte en slump att hon var ung när hon upptäckte att hon hade gåvan att kommunicera med djur.

– Det är en fråga som jag får väldigt ofta och det stämmer faktiskt att barn har en medial förmåga som är starkare än vuxnas. Redan när vi fyller sex år börjar vi tappa den förmågan. Det hänger ihop med att vi börjar förskolan och formas av samhällets normer.

Hon utvecklar sitt svar genom att berätta om barn som blir lämnade på förskolan så tidigt som två års ålder.

– Det är ganska onaturligt att vara ifrån våra föräldrar när vi är så pass små. Det är inte något fel med det, utan det är så samhället ser ut i dag, säger hon och fortsätter:

– Så blir det ett trauma och så säger vi åt barnet att inte gråta och vara tyst i klassrummet och inte bli arg och alla sådana uppmaningar. Vi får inte vara i våra känslor helt enkelt. Till slut är vi är inte närvarande, vi är inte autentiska och då stängs tillgången till det mediala.

Pumahjärta: Djuren är inte rädda för döden

Till skillnad från människor, så är djuren alltid närvarande i sina känslor. Hon menar på att man direkt kan se om ett djur är lyckligt eller stressat, utan någon särskild träning. De sätter gränser och uttrycker sina behov. Något som Pumahjärta menar gör dem till mediala varelser.

– De är inte rädda för döden heller på samma sätt som vi är. De kan ofta umgås med djur på andra sidan, så de kan absolut se och höra saker som vi inte ser. Det är helt naturligt.

Vi på Allas passar på att fråga hur man som hund- eller kattägare kan försäkra sig om att ens pälskling mår bra. Finns det några tecken att hålla utkik efter som visar att de mår dåligt?

– Djur är individer precis som människor. Så det kan vara väldigt olika för alla djur hur deras ångest tar form, säger hon och understryker också att hon inte är en veterinär som hanterar djurens fysiska åkommor. Hon arbetar mer med psykiska blockeringar som kan orsaka smärta.

I sitt arbete har hon sett katter agera på ett särskilt sätt som ett uttryck för ångest och rastlöshet.

– Jag träffade en katt som var vid kranen hela tiden och skulle tvätta sig själv tvångsmässigt. Hon satt där konstant och jamade och drack vatten.

Det visade sig att katten var understimulerad, vilket hon kunde kommunicera till Pumahjärta. När ägaren utrustade hemmet med aktiveringsleksaker försvann kattens stressbeteende.

Så kommunicerar hon med djur – kan se deras minnen

I sitt arbete som medium och djurkommunikatör möter hon alla möjliga husdjur. Oftast är det hundar, katter eller hästar, men hon har även pratat med en iller, en chinchilla, samt en del marsvin och kaniner.

Vi på Allas redaktion är nyfikna på hur processen går till. Pumahjärta berättar att det inte är nödvändigt att träffa djuret fysiskt för att etablera en kontakt.

– Energier har inget avstånd, så som fysiska saker har. Det mediala språket bygger på känslor och bilder och ljus. Det är ett universellt språk utan ord. Så jag behöver inte tala ett specifikt kattspråk eller hundspråk, säger hon och fortsätter:

– Alla medium jobbar olika. Jag kallar mig själv för ett känslomedium, vilket innebär att jag känner det som djuret känner. Jag ser känslor och bilder som djuren visar för mig. De kan exempelvis visa mig minnen, som kan berätta för mig var deras ångest kommer från.

Pumahjärta är dock medveten om att hennes arbete kan mötas med en del skepsis från omgivningen.

– Allting kan inte förklaras med vetenskap. Det är ju det som är så spännande med livet, säger hon lugnt.

Räddade chihuahuan som aldrig känt sig älskad

Det är inte ovanligt att de djurägare som hör av sig till Pumahjärta gör det som en sista utväg, eftersom de har en ohållbar situation där de inte längre kan behålla sina husdjur.

– Jag har räddat många djur från att bli avlivade faktiskt, säger hon och blir rörd när hon tänker på det.

Hon berättar om en chihuahua i grannstaden Huskvarna, som hade blivit adopterad. Ägaren tog kontakt med Pumahjärta eftersom hunden agerade aggressivt.

– Jag träffade honom totalt sex gånger med några veckors mellanrum. Han visade mig minnen från tidigare hem där människorna hade skaffat honom för att de ville ha ett husdjur som var gulligt, snarare än en individ med känslor. Så det var en väldigt sorglig historia där, säger hon och fortsätter:

– Han hade aldrig känt sig älskad eller hemma någonstans. Han hade inte fått någon uppmärksamhet, utan bott i väldigt röriga hem med massa barn. Så han hade förlorat sin tillit till människor.

Hon berättar att han hade en svag gnista när hon träffade honom första gången, men att han nu ”lyser i hjärtat”. Ångest går inte att läka helt menar Pumahjärta, men hunden mår mycket bättre i dag och gör inte längre utfall mot omgivningen.

– I dag har han ett fungerande liv. Vilket är jättefint att se. Hans ägare bryr sig jättemycket om honom, säger hon avslutningsvis.