Är din tonåring en tidsoptimist?

Har du tonårsbarn som hellre scrollar på mobilen i stället för att plugga? Kanske minns du själv hur lätt det var att skjuta saker framför dig – och kanske fortfarande är! Petra Brask har skrivit en handbok om tidsplanering, studieteknik och struktur – och hur du som förälder bäst stöttar ditt barn.

Det är väl sällan så angeläget att diska, tvätta, kolla mejl eller sortera i pappershögarna på skrivbordet som när man har en uppgift att slutföra? Man behöver ju inte vara tonåring för att drabbas av prokrastinering, konsten att skjuta upp saker. Det är något vi sysslar med i alla åldrar.

Surdegspaddor kallar Petra Brask det, de där uppgifterna vi skjuter framför oss.

– Det börjar på morgonen som en liten padda, men växer under dagen till en stor fet surdegspadda som lägger sig tungt på samvetet om vi inte tar tag i saken.

Somliga känner kanske igen Petra från tv-programmet Tidsjakten i SVT, där hon hjälpte folk att få ihop livspusslet. Till vardags är hon effektivitetskonsult sedan 23 år tillbaka, samt föreläsare och även författare till nyutgivna boken Koll på tiden? Tips för skola, fritid, vänner, sömn (Lava förlag).

– Det har varit ett både roligt och utmanade projekt, jag är ju ny på jobbet, säger Petra med ett skratt, och syftar på att målgruppen är ny för henne.

En bok med livsvisdomar

Förra boken hette Vem bestämmer över din tid? (Lava förlag) och riktar sig till vuxna som behöver hjälp att strukturera sin tid och sin vardag.

Annons

Denna gång var det alltså tonåringarnas tur – ett önskemål från hennes egen dotter och son.

– De läste den förra boken och har även varit med när jag föreläst kring ämnet. Nu ville de att jag skulle ge råd till personer i deras egen ålder, säger hon, och tillägger att de var 18 och 15 när hon påbörjade projektet för två år sedan.

– De har varit ett bra stöd, men också tuffa i sin feedback. Mina första utkast blev totalt sågade: ”Så tråkigt, mamma, alldeles för långt.”

Petra hade trott att de egna reflektionerna och berättelserna om hennes egen uppväxt och misstag var sådant de ville ha mindre av.

– Men tvärtom tyckte de att det var intressant att höra vad vuxna gått igenom.

Boken ger nämligen inte enbart råd i studieteknik och vikten av att ta sig tid även för avkoppling, sömn och vänner. Här finns också gott om livsvisdomar – allt det där man själv önskar att någon berättat för en när man var 15 år …

Annons

Det finns ju så mycket som distraherar från studierna och gör det svårt att fokusera. Inte minst mobilen. Räck upp handen den förälder som inte någon gång hotat med att stänga av wifi eller säga upp ett abonnemang.

Mor och tonårsdotter tittar på en smartphone.
Tipsa gärna om roliga appar som gör det lättare att strukturera den dyrbara tiden. Foto: TT

Den svåraste utmaningen för dagens unga tror Petra Brask är stress.

Annons

– Jag tyckte också att det var tufft att gå i skolan, men vi får inte glömma att de i dag har hela sociala-medier-paketet också, på gott och ont. Om någon sa att de inte gillade min tröja så var det ju trist, men nu läggs det upp på sociala medier. Allt får snabbt så stor spridning.

– Och de jämför sig ju i dag med personer som Kardashians. Hela ”superstar-tänket” kommer så nära.

Många ungdomar, och säkert vuxna med för den delen, kan känna att det finns förväntningar på dem som de inte kan leva upp till. Men är det så? Gör listor över (ofta outtalade) förväntningar – dina egna och andras. Vilken lista blir längst tror du? frågar sig Petra retoriskt i sin bok.

Annons

Ett vanligt fel vi alla gör, när det gäller att strukturera vår tid, är att vara tidsoptimister. Vi hamnar då i tidsnöd och blir stressade – ofta i onödan.

– Så om du vill stressa mindre detta år, ta då för vana att ta till marginaler, ge dig själv tillräckligt med mellanrum mellan olika aktiviteter.

Öva på JOMO

Just att planera sin tid och att använda en kalender för det underlättar, påpekar effektivitetskonsulten.

– Det kan vara bra att skriva in start- och sluttider för när man exempelvis ska plugga till ett prov. Om man använder en papperskalender eller sin smartphone är ju var och ens val.

Men ett tips för att få din tonåring att använda kalender kan vara att ladda ner någon ny, kul kalenderapp och tipsa dem om.

Ett annat fenomen som kan ställa till det i vardagen är FOMO, fear of missing out, alltså rädslan för att missa något om man inte ständigt är uppkopplad och kontaktbar.

”Risken finns dessutom att den (smartphonen) alltför lätt lockar in oss i en social miljö där vi dreglar mer över andra människors liv än vi är delaktiga i vårt eget. En värld där vi är rädda för att missa något medan det vi missar i själva verket är vårt eget liv. Vi skulle i stället behöva öva på JOMO – joy of missing out – och vara närvarande i det som händer där vi är”, skriver Petra Brask i boken.

Kanske kan det verka avskräckande för en tonåring som redan har mycket på agendan med en över 300 sidor lång bok, men det ska tilläggas att den är lättillgänglig – inga långa texter och innehållet är mycket varierat: övningar, tips, korta berättelser från ungdomar och vuxna, de sistnämnda på temat ”Vad jag önskar att vuxna förstod/Vad jag önskar att jag visste som tonåring”.

Vad önskar du att du själv vetat som tonåring?

– Jag önskar att jag hade vetat mer om förhalningsbeteende och fått hjälp med struktur och planering. Eftersom mina föräldrar inte var hemma och kunde stötta under tonårstiden blev jag en mästare på att förhala skolarbetet. Jag var ofta ute i sista sekunden med att plugga till prov och kunde få ångest och ont i magen när allt bara hopade sig.

En trött tonårstjej sover på en hög böcker.
– Jag tyckte också att det var tufft att gå i skolan, men vi får inte glömma att de i dag har hela sociala-medier-paketet också, säger Petra Brask. Foto: TT

Att Petra fick klara sig mycket på egen hand i tonåren berodde på att föräldrarna då bodde och arbetade utomlands under flera år.

– Men mina föräldrar gav mig ett stort ansvar och visade att de litade på mig, och det gav mig styrka att tro på min egen förmåga.

Petra påpekar att många av de vuxna hon mött och coachat påtalar just hur mycket det betytt för dem att ha haft en vuxen i sin närhet som trott på dem under tonåren.

– Det måste inte vara de egna föräldrarna som stöttar, det finns ju andra vuxna i ens närhet: en släkting, kompisens mamma, tränaren eller en lärare.

Naturlig utveckling

Hon är imponerad av allt arbete och engagemang som lärare och föräldrar lägger ner och vill inte alls komma med pekpinnar.

– Jag ser mer boken som ett hjälpmedel. Min förhoppning är att vuxna och deras ungdomar läser den ihop och gör övningarna tillsammans – det kan ju bli starten på en bra dialog.

Själv känner hon att det är just kontakten och samtalen med de egna tonårsbarnen som varit den största vinsten och behållningen i arbetet med boken.

– Jag har nog alltid coachat dem utan att jag tänkt på det. Men att nu få prata ingående med dem om dessa ämnen har gett mycket. Det är väl annars som med ordspråket om skomakarens barn, säger hon med ett leende.

Hur kan man då som vuxen hjälpa sin tonåring på bästa sätt?

– Det är viktigt att skapa kontakt, att lyssna på vad de berättar och inte vara så snabb på att fostra och mästra och komma med enkla quick-fix.

Tonåren handlar ju mycket om att bryta sig loss, och som förälder är det tufft när ens tonåring plötsligt inte vill lyssna på eller umgås med en längre. Då kan det vara skönt att veta att det är en helt naturlig utveckling:

”Som ungdom ligger det i din natur att längta ut i världen och bort från din familj. Det är biologiskt nedärvt att vi ska vilja ge oss iväg ut på vandring när vi börjar bli könsmogna och föröka oss med andra långt bort från vår egen klan.”

På tal om att möta andra, och skaffa nya relationer, så har Petra en ny bok på gång, just på temat relationer – och tid, såklart.

– Det är ju ofta i våra relationer, vare sig det är kärleks- eller vänskapsrelationer eller relationen till oss själva, som vi upplever att vi har för lite tid, och ofta har dåligt samvete för.

Vi kan se fram emot fler goda råd, med andra ord!

Bokomslag på Koll på tiden? och porträtt av författaren Petra Brask.
Petra Brask, effektivitetskonsult, föreläsare och författare har skrivit Koll på tiden? som gavs ut på Lava förlag i januari i år. Foto: Lava förlag, Peter Knutson

3 pluggtips!

  1. Chokladtricket

    Bra om du har en tjock bok med mycket text att ta dig igenom. Lägg lappar som det står ”choklad” på efter varje kapitel. När du läst klart ett kapitel belönar du dig med en bit choklad. Nyttiga alternativ som nötter, russin och frukt går så klart också bra.

  2. Korttricket
    Gör små kort av styvt papper. Skriv frågan på ena sidan, svaret på andra och lägg dem i en hög. Om du svarar rätt får du lägga bort kortet, annars hamnar det sist i högen. Spela tills korten är slut. (Spela på egen hand, eller med en studiekompis.)
  3. Vila på helgen
    Skjut inte alla läxor och plugg till helgen utan se till att du får vara lite ledig också. Använd helgen till att vila och återhämta dig, motionera, träffa kompisar. Om du ändå behöver plugga, börja så tidigt som möjligt så att du kan vara ledig under eftermiddagen.

Ett bra tips kan också vara att planera in studietid med en kompis och åka iväg till ett bibliotek och plugga, då blir det lättare att komma igång.
(Ur boken Koll på tiden?)

Strukturera och fokusera

Till boken Koll på tiden? hör ett digitalt häfte med övningar/frågeställningar. De är tänkta att få läsaren att tänka till kring allt från livsvärderingar – som hur en bra kompis är – till hur man själv kan göra för att strukturera och fokusera sin läxläsning.

Pomodoro- tekniken

  1. Bestäm en läxa eller uppgift som du ska göra. Skriv ner uppgiften på ett papper.
  2. Ställ en timer på 25 minuter.
  3. Arbeta på uppgiften.
  4. Avsluta arbetet när timern markerar att tiden är slut och gör en bock på pappret där du skrivit uppgiften.
  5. Om du har färre än fyra bockar, ta en kort rast på 5 minuter och gå sedan till steg 2.
  6. Efter fyra pomodoropass på 25 minuter och fyra bockar, ta en längre rast på 15 minuter. Börja räkna upp till fyra nya bockar och fortsätt så tills uppgiften är klar. Om du föredrar längre tid än 25 minuter kan du sätta timern på exempelvis 45 minuter.

Pomodorotekniken (tomat på italienska) kommer ursprungligen från en italienare, Francesco Cirillo, som i slutet av 1980-talet tajmade arbete och pauser med hjälp av en tomatliknande klocka i köket. Det finns appar och webbsidor som bygger på den här tekniken. Sök på pomodoro så får du fler tips!

Av Ann-Sofie Lindell

Läs också:

Mer inspirerande innehåll från allas.se: