Camilla: Mina svärföräldrar kvävde vårt äktenskap – slutade på akuten

Se också: 5 tecken på att din svärmor är för kontrollerande

Efter reklamen: Se också: 5 tecken på att din svärmor är för kontrollerande

Vid första mötet med mina svärföräldrar hade jag aldrig kunnat drömma om att deras beteende skulle skapa problem mellan oss. De verkade knappt kunna vänta tills vi gifte oss och för mig var detta överväldigande.

Peters mamma, Mona, började inkludera mig i familjeaktiviteter, picknickar och utflykter. Vi åt middag hos dem varje söndag och brukade dessutom hitta på något tillsammans en kväll i veckan.

Hon ville att hennes blivande svärdotter skulle känna sig som en av dem. Och det gjorde jag. Men snart fick jag känna av en annan sida av myntet. När Peter och jag förlovade oss tänkte vi fira med en fest, men den tog Mona över.

Tog över bröllopsplaneringen

Det var ju vår fest, men nu blev varken mat eller musik sådant som jag själv skulle ha valt. Efter detta började jag känna ett inre motstånd mot Monas styrande. Men när det väl gick upp för mig hur mycket hon förväntade sig av oss – att vi alltid ställde upp på allt hon ville göra – satt vi redan fast i rutiner.

När jag försökte förklara att det började kännas kvävande att träffa dem så ofta blev han stött.

– Det är tur att mamma inte hör dig, sa han. Hur sårad skulle hon inte bli? Hans fokus var att skona sin mammas känslor. Men mina då? Vi hade förlovat oss i mars. I juli hade vi tre gemensamma semesterveckor och skulle få låna en stuga av några bekanta. Men då ringde Mona.

– Jag och Harald vill bjuda er på en kryssning i Karibien, som en bröllopspresent i förväg!

Det lät ju fantastiskt – tills hon berättade att de skulle följa med …

Peter kunde inte förstå varför jag blev upprörd. Vi grälade. Och kryssningen blev en katastrof. Både Peter och jag var spända och fräste åt varandra. Flera gånger gick jag undan och grät.

Jag gjorde allt för att Mona inte skulle ta över bröllopsplaneringen, men det kändes som att balansera på en knivsegg. Jag förstod inte varför hon skulle ha åsikter om allt. Det var jag som skulle gifta mig, inte hon. Monas närvaro var den största stressfaktorn och i takt med att vardagen kröp sig på blev det svårare att hantera.

Min svärmor trängde sig på

Vi ville ha barn. Alla visste det, men nästan alla förstod också bättre än att lägga stress på mig över detta – alla förutom Mona. Hon föreslog yoga, hälsokurer och kosttillskott. Samt att hon och jag skulle åka på retreat tillsammans …

– Jag skulle nog ha större chans att bli gravid om jag åkte med dig, sa jag till Peter. Äntligen kunde vi skratta ihop åt något som hade med henne att göra. Så fick jag missfall i tredje månaden.

Mona kom hem till oss nästan varje dag, jag behövde ha familjen omkring mig, sa hon. Jag ville bara få vara i fred, men så fort Mona fick minsta vink om att hennes sällskap var påfrestande blev hon stött. Usch, vad jag tog stryk av detta.

Och vad skulle hända om vi faktiskt fick barn? Peter blev superirriterad när jag tog upp frågan, och undrade om jag menade att han skulle förbjuda sina föräldrar att träffa sitt barnbarn.

Efter den kvällen låg det alltid ett gräl i luften mellan oss. Jag började få migränanfall, bet på naglarna och mensen blev oregelbunden. Jag tappade nästan all lust.

Nu kommer jag i först hand

När vi hade varit gifta i två år nådde vi bristningspunkten. Efter ännu ett gräl fick jag svårt att andas och började hyperventilera. Peter körde mig till akuten och på vägen dit tuppade jag av. Tack vare läkaren som pratade med oss förstod Peter äntligen.

Läkaren påpekade att jag hade en lång rad stressymtom. Peter var nära tårarna när han bad om förlåtelse. Efter detta satte han gränser mot sina föräldrar. Sjukhusbesöket gjorde det lättare för honom. Han sa att jag behövde lugn och ro, och att vi behövde mer tid för oss själva. Så här i efterhand kan även Peter se hur mycket det har betytt för vårt äktenskap. Det är extra viktigt nu när vi har fått vår son och har vår egen lilla familj att tänka på. Det är så skönt att känna att Peter tar hänsyn till oss i första hand!