Camillas mamma sitter i fängelse
Malmö april 2018. Polisen knackar på hemma hos Anna och berättar att de har hennes dotters hund med sig. Anna förstår genast att det handlar om mer än bara en förrymd hund och polisen bekräftar hennes farhågor. Erika finns hos dem men de berättar inte mer än så.
Barnbarnet Camilla har sovit över hos mormor och nu får Anna försöka förklara varför hunden är här och mamma är borta.
– Camilla hade ju försökt att ringa henne men telefonen var avstängd. Det blev ju en massa frågor, säger Anna.
Hon försöker förklara för det ledsna barnbarnet vad det är som kommer att hända nu. Abstrakta begrepp som att mamma blivit gripen och anhållen och att hon kan släppas fri eller bli häktad. Svåra saker för en tioåring att ta in och förstå.
Hon trodde att jag ljög. Att hennes mamma hade dött och att jag inte vågade berätta det
Anna måste också ta kontakt med Camillas klassföreståndare och förklara vad som hänt.
– För att de skulle förstå varför Camilla kunde vara ofokuserad och ledsen.
Ett par dagar efter gripandet läser Anna i tidningen om ett inbrott i just det kvarter där Erika och hennes pojkvän bor. Adressen stämmer och ålder på de inblandade men hon får inte ihop uppgifterna om att dottern skulle göra inbrott i sin egen lägenhet. Och den uppgiften skulle visa sig vara fel men det visste hon inte just då.
Erika häktas och blir belagd med restriktioner. Det innebär att hon inte får ha kontakt med någon på utsidan förutom sin försvarsadvokat. Han kan i sin tur meddela sig med Anna.
Camilla fick inte träffa mamman i häktet
Camilla förstår inte varför de inte får träffa mamma.
– Hon trodde att jag ljög. Att hennes mamma hade dött och att jag inte vågade berätta det.
Till slut får Anna besked om att det går bra att besöka Erika på häktet i Helsingborg i samband med förhör. Så hon och Camilla åker upp och får en timme.
– Första och andra gången på häktet grät jag ganska mycket. Tredje och fjärde gången grät jag inte, säger Camilla som kan beskriva hela proceduren med inlevelse.
Hon har till och med börjat sova över hos kompisar. Det har aldrig hänt tidigare.
Hur man kommer till vakten, berättar vem man ska träffa, hur man lämnar id-kortet och blir insläppt i ett rum med ”tunga dörrar”. Man får hänga av sig väska, ytterkläder, skor och mobil. Det är metalldetektorer och hissen upp till ett besöksrum.
– Sen gömmer man sig bakom en soffa för att skrämma mamma HEEEEEJ.
Anna tittar lite på barnbarnet. Hon vet att det finns mer känslor bakom besöket än så.
För att förstå deras förhållande måste man veta att Camilla varit mycket hos mormor under uppväxten. Både med sin mamma och utan.
Skillnaden nu är att deras roller förändrats. Anna kan inte bara skämma bort sitt barnbarn längre. Hon måste ställa krav, se till att Camilla gör läxor, sköter skolan och kommer hem i tid. Ibland kan hon tveka till om hon är stark nog men läget är som det är.
Mamman kan få långt fängelsestraff
Barn i Camillas situation kan bli väldigt fogliga och följsamma. De vill liksom inte sticka ut någonstans eller vålla besvär.
– Från början var hon väldigt medgörlig och skulle vara till lags sedan förstod hon att hon skulle få stanna hos mig. När vi hade träffat hennes mamma första gången på häktet märkte jag på Camilla att hon började känna sig mer och mer trygg, säger Anna.
– Det var väl just det här att hon kunde leva ut sina känslor, att hon kunde bli arg och känna sig trygg ändå. Hon har till och med börjat sova över hos kompisar. Det har aldrig hänt tidigare.
Hon blev ju chockad och ledsen. Det kändes som att hon inte skulle kunna överleva utan sin mamma så länge
I juli får Erika sin dom. Det fanns ett vapen och stöldgods i lägenheten där hon och pojkvännen bor. Hans vapen, menar Anna.
Enligt tingsrätten har båda dock gjort sig skyldiga till grovt vapenbrott. Och det brottet tillsammans med det andra innebär att Erika döms till två år och fyra månader i fängelse.
Anna berättar att hon hade förberett Camilla på att det kunde bli ett långt straff. Två år är mycket för en vuxen och ännu mer för ett barn.
– Hon blev ju chockad och ledsen. Det kändes som att hon inte skulle kunna överleva utan sin mamma så länge, säger Anna.
Under rättsprocessens gång har de så kallade restriktionerna tagits bort. Efter domen kan Erika ringa från anstalten och prata med sin mamma och sin dotter. Anna och Camilla kan åka dit och besöka henne. Det finns till och med rum så att Camilla kan övernatta där.
Camilla vet hur hennes mamma bor på anstalten utan att ha varit där. Hon använder besticken och gladpack, som hon haft till sin baguette, för att visa och förklara hur cellen ser ut. Där är sängen, där är skrivbordet, där är tv:n och där är toaletten.
– Det är så jag tänker mig det i alla fall, säger Camilla.
Fångarna som är på anstalten kallas intagna. De blir utsläppta ur cellerna sju på morgonen och kan umgås, baka och spela kort om de vill. 19 på kvällen blir de inlåsta igen.
Jag fick ju svänga det till att Erika låg på sjukhus men jag tyckte att det var Camillas val om jag skulle säga det eller ej
Familjen vet redan att Erika inte kommer att få permission till den stundande julen så de har ordnat så att de får fira med bekanta.
– Det kommer att vara många där och Camilla är som en dotter i huset. Så vi behöver inte vara hemma och ha ångest över det, säger Anna.
Det är få personer som känner till att Camillas mamma sitter i fängelse. Anna har berättat det för några nära vänner men har fått skarva lite också när människor undrat varför barnbarnet bor hos henne.
– Jag fick ju svänga det till att Erika låg på sjukhus men jag tyckte att det var Camillas val om jag skulle säga det eller ej, förklarar Anna.
Även vännen har en förälder i fängelse
Vännerna som vet är sådana vänner hon kan berätta allt för. Camilla har också fått frågor om var hennes mamma är men hittat på ett bra svar. Två bästisar har fått reda på hemligheten.
Och den ena av dem hade själv en pappa som suttit i fängelse. Hon litar på dem.
– Och jag vet att hon inte säger något till någon, hon är min bästa vän, säger Camilla.
Det märks att Camilla varit i kontakt med vuxenvärlden på ett nytt sätt sedan hennes mamma hamnade i fängelse. Hon vet att kuratorer ställer frågat på temat ”hur känns det?” och verkar inte så sugen på att dela med sig i det sammanhanget. Jo, hon kan berätta att hon har varit jätteledsen men hon är på sin vakt.
Anna är lite orolig att Camilla bär omkring på saker och tankar som hon borde bearbeta.
Det kan vara väldigt ensamt att vara det där barnet som har en förälder, eller en förälder med ett barn i fängelset. Enligt kriminalvården är det runt 30 000 barn och ungdomar som har det så men det är ingen som har den upplysningen i en namnskylt på bröstet direkt.
Anna och Camilla har dock förstått att de inte är ensamma.
Tänker man med hjärtat så blir det fel ibland. Samtidigt hade hon ett eget val men det är lätt att dras med.
Under tiden som Erika satt på häktet så fick hon besök av organisationen Barn och ungdom med förälder i fängelse (BUFFF). En organisation som erbjuder sig att vara en brygga mellan de där inne och de där ute.
BUFFF har också träffar och aktiviteter där barn och anhöriga kan träffa andra i samma situation. Här behöver Anna och Camilla inte hitta på några historier om var Erika är. Här är det likadant för alla.
– När vi kom ner hit och såg att det var andra i samma situation så blev det lättare. Hon blev mer öppen, det var väl inte så skamligt längre, säger Anna.
”Mamma gjorde en dum grej”
Hon berättar att hon varit arg på sin dotter. Arg för att Erika gjort dåliga val.
– Tänker man med hjärtat så blir det fel ibland. Samtidigt hade hon ett eget val men det är lätt att dras med.
Samtidigt som Anna kan vara arg är hon mån om att Camilla ska veta att fängelsedomen inte hänger ihop med henne. Det var inte så att Erika valde mellan sin dotter och att begå brott.
– Jag har hela tiden försökt få Camilla att förstå att mamma älskar henne över att allt annat och att det här inte var något som har med henne att göra. Mamma gjorde en dum grej, hon tänkte sig inte för.
Kanske kan fängelsetiden bli ett sätt för dottern att bygga upp något nytt så att hon kan börja om igen tillsammans med Camilla. Ett bättre liv.
Men Camilla saknar sin mamma. Hon saknar vanliga saker som att åka på badhus med henne eller att titta på Bonusfamiljen tillsammans.
Hon och mormor var i Folkets park i somras när Marianne Mörck, Gugge i Bonusfamiljen, var där.
Camilla gav sin telefon till mormor och ställde sig bredvid skådespelerskan för en idolbild.
Resultatet blev sådär.
– Haha, mormor tog en bild på sig själv.