Elin dödförklarades: Jag har fått kämpa för att bevisa att jag lever

Elin Langhelle föddes i Norge och flyttade till Sverige 1990. Hon jobbade länge i receptionen på en oljeplattform med allt från logistik till personalärenden. Totalt blev det 13 år på Nordsjön och hon älskade varje sekund av tiden.

– Vi var ett fantastiskt bra gäng där ute, men jobbet innebar speciella arbetstider där man är borta långa perioder. När jag slutade år 2000 hade jag två söner på 5 och 8 år, berättar Elin.

Att jobba två veckor från familjen blev allt mer ohållbart även om det innebar flera veckor hemma efteråt.

Hon började studera istället för att senare kunna hitta nytt jobb. Det blev bland annat några år på Stena Line där hon jobbade med rekrytering och från 2010 har hon varit anställd vid Göteborgs stad där hon jobbar med arbetsmarknadsfrågor.

– Att få ut människor i arbete när de varit arbetslösa länge känns alltid inspirerande och meningsfullt.

Med andra ord pågick livet som vanligt, barnen var vuxna och utflugna och fritiden ägnades åt vänner, naturupplevelser och utflykter både med och utan cykel.

Sedan hände något.

Kvällen onsdagen den 6 oktober 2019 satte sig Elin vid datorn för att logga in på banken för att betala en faktura. Hon lyckas inte komma in och varje gång hon försöker dyker det upp en felkod – E125, hela tiden utan en förklaring till vad det betydde. Det märkliga var att banken inte heller visste vad som menades med koden.

– Jag ringde dem för jag trodde kanske att mitt bank-id gått ut eller något. Men det hade det inte och de förstod inte alls var det var för felkod jag fick. Det kändes som de knappt trodde på mig, säger Elin.

Dagen efter åkte hon in till Avenyn i Göteborg och tillbringade flera timmar på bankkontoret där för att få ordning på vad som var fel. Trots detta fungerade ingenting under torsdagskvällen heller.

Banken beklagade Elins bortgång

Senare började det också börja dyka upp konstiga brev på posten. Först tänkte hon inte på det.

– CSN skickade ett brev där de avskrev min skuld, och jag trodde helt enkelt att jag var klar med betalningarna. Sedan kom det brev från banken. De var mer personliga och skrev att de beklagade min bortgång och då såg jag att breven inte var adresserade till mig utan till mitt dödsbo, berättar Elin.

Hon fick lära sig att de märkliga bokstäverna DBO före hennes namn betyder dödsboet och plötsligt började hon förstå att någonting blivit väldigt fel. Elin ringde Skatteverket på fredagen och åkte därefter dit, men det var för lång kö och hon gick istället en runda på stan.

– Jag gick in på Åhléns och skulle köpa en handkräm. Men när jag skulle betala så fungerade inte mitt bankkort så då gick jag tillbaka och ställde mig i den där långa kön på Skatteverket, säger Elin.

Efter lång väntan fick hon svar och mycket riktigt – Elin var dödförklarad och registrerad som avliden i deras handlingar. Det var en chock som var svår att greppa.

– När jag hämtat mig lite började jag fundera och kom på att jag varit på vårdcentralen någon vecka tidigare. Kanske hände något där för det är ju oftast läkare som dödförklarar människor. Jag ville ändå inte tro det var så och slog tankarna ifrån mig.

Elin Langhelle fick se sitt eget dödbevis

När Elin fick se dödsbeviset, dödsattesten, visade det sig ändå att det var så det hade gått till. Hon kände igen läkarens namn. Hon blev väldigt upprörd och när hon dessutom förstod att det här skulle ta tid för det var en annan avdelning på Skatteverket som behövde ringa vårdcentralen för att få det rättat så bestämde hon sig för att ta saken i egna händer.

– Det var ett dåligt skämt. Det går aldrig att komma fram på telefon till min vårdcentral så jag satte jag mig i bilen för att åka dit med dödsfallsintyget i handen.

Elin var mycket upprörd när hon gick in på vårdcentralen och smällde papperet på disken i receptionen.

– Vad har ni gjort, sa jag. Ni har dödförklarat mig! Sedan såg jag dataskärmen bli helt svart med orden avliden när de knappade in mitt personnummer och det var verkligen obehagligt.

På vårdcentralen blev de mycket ledsna över misstaget som begåtts, bad om ursäkt och lovade Elin att rätta misstaget direkt.

På kvällen var hon på en sedan länge inbokad på en afterwork med jobbet och galghumorn tog fart efter att hon berättat om sin död. Dessutom fick hon bli bjuden i baren eftersom hennes bankkort fortfarande inte fungerade, swisha kunde hon inte och ingen tog kontanter. Att vara död hade sina nackdelar.

– Det var en märklig känsla.

Under helgen hann hon fundera på om det var något mer hon borde kolla upp. Visserligen hade Skatteverket sagt att allt skulle fungera som vanligt ganska snart, men hon kände en viss oro. Den skulle visa sig befogad.

– Först ringde jag till banken och berättade för dem vad deras felkod betydde. Personalen hade aldrig varit med om det, berättar Elin.

Tvingades sitta i många telefonköer

Därefter började det dyka upp brev och meddelanden var och varannan dag. Alla till Elins förmodade dödsbo. Skatteverket förklarade att efter ett par veckor skulle allt vara uppklarat. Då skulle alla åter ha uppdaterat personuppgifterna och Elin ses som levande igen.

– Jag trodde på vad de sa, men bara att få bankkorten att fungera tog fyra veckor. Nu hade jag som tur är min man som kunde hjälpa mig med inköp och annat, men tänk om jag varit ensamstående, tänk om jag haft små barn. Det går inte leva utan tillgång till sina pengar i en månad.

Elin började ägna all sin lediga tid till att sitta i telefon med olika myndigheter och företag. Hon fick ställa in en planerad kurs och började sova dåligt om nätterna.

– Eftersom jag också är norsk medborgare så ringde jag ambassaden och det var bara tur att min död inte hunnit gå vidare till alla norska myndigheter och företag. Mitt pass skulle fortsatt fungera, konstaterar Elin.

Istället fokuserade hon på sina svenska förehavanden. Hon ringde försäkringsbolag och insåg att hon nollats lite överallt. Pensionerna hade frysts, bonuspoängen i affärer var borta och hennes viktiga recept på apoteket fanns plötsligt inte.

– Det är så mycket digitalt som du inte tänker på som är kopplade till ett aktivt personnummer. Jag var så orolig för att ha missat något.

Elin var fortfarande död på kvinnokliniken

Av en slump upptäckte hon efter ett år att att hennes pension via en arbetsgivare var avbruten och att hon därmed missade insättningar. Mer än två år efter hennes dödförklaring fortsatte det dyka upp nya obehagliga överraskningar.

– På Göteborgs kvinnoklinik var jag fortfarande död ett år efter Skatteverket ändrat tillbaka min status. De är dessutom svåra att få tag på telefon, så jag googlade till slut namnet på deras VD och fick tag på henne, säger Elin.

– Jag behövde verkligen hjälp direkt.

Hon funderar också på hur framtiden kan se ut för andra som kan drabbas. När allt fler företag, myndigheter och vårdinrättningar inför enbart digitala möjligheter att nå dem så blir det omöjligt när något ovanligt inträffar. Hur förklarar man för en app att det blivit fel och man faktiskt inte är död?

Som tur är har Elin haft fantastiskt stöd från sin man, sina söner och vänner. Även de har drabbats.

– Det är helt galet. Halva lånet på huset avskrevs och en mycket stor summa pengar fanns plötsligt på mitt konto.

Hon gick på högt adrenalin under långa perioder efter händelsen. Det var obehagligt att se dödsattesten med hennes namn och allt praktiskt arbete kring att återställa livet tog på krafterna.

– Det är så mycket som jag inte upptäckt förrän när jag behövt något, som när jag skulle hämta ut medicin på recept. Man tänker inte på sådant.

Att sitta i ändlösa telefonköer, klicka sig fram till olika alternativ och hela tiden bli hänvisad till någon sajt var frustrerande, tog tid och fick henne nästan att explodera.

– Det behövs människor för att man ska kunna lösa problem, allt fungerar inte digitalt.

Och som tur var har Elin alltid varit lösningsfokuserad. Det behövdes under den här tiden och många hade nog inte lyckats fixa hälften av det Elin klarade.

– Jag har det kanske med mig från livet på oljeplattformarna. Där kan man inte stå handfallen om något inträffar, säger Elin, som också varit van vid ovanliga men kanske lite mer trevliga upplevelser.

– Jag har varit nere på 250 meters djup och skrivit min signatur på väggen i betongen där. Då blir man i alla fall lite odödlig.

Vårdvalet hade avregistrerats för Elin

Nu har Elin haft dryga två år av overkligt mycket jobb för att få alla att inse att hon lever. Att hon inte är död.

Hon räknar upp några saker som uppdagats allt eftersom – alla bonuspoäng hon hade hos olika företag försvann, serviceavtalet på bilen avslutades och hon avregistrerades för vårdvalet. Varje dag har hon undrat vad som skulle dyka upp.

Hon har oroat sig mycket, men också skakat på huvudet och skrattat.

– Jag har lite galghumor och har bitvis kunnat ha roligt åt det inträffade, dessutom har jag gärna pratat om det. Annars hade det nog varit ännu värre.

Men hon har fått ta utmaningar, som när hon i år skulle öppna det orangea kuvertet i den digitala brevlådan Kivra bara för att upptäcka att myndighetsposten där inte hade uppdaterats sedan 2019.

– Det fick mig att nästan ge upp.

Flera andra händelser drev på stressen ytterligare, som att hennes fondsparande nästan hamnade i allmänna arvsfonden.

– Det har varit surrealistiskt och när jag läste en artikel om en annan som drabbats så blev jag arg för jag visste ju att de där två veckorna som alla pratade om att det skulle ta att lösa allt verkligen inte stämde.

Ett av få ställen hon inte försvunnit från är sociala medier som Facebook. De behåller mer än gärna både döda och levande för all framtid.

– Jag önskar att jag fått mer hjälp när detta hände för det är mycket att fixa själv. Det skulle finnas någon som kunde navigera en rätt. Samtidigt var jag glad över att ingen gjort detta mot mig med illvilja.

Efter reklamen: Se också: Marielle fick enäggstrillingar – händer en på 200 miljoner

– Det var från början ett olyckligt slarvfel och vårdcentralen har lovat att se över hur de dödförklarar människor. Det känns ändå bra.

Detta är Elin Langhelle

Ålder: 60 år.

Bor: Hisings Backa.

Familj: Make, vuxna barn.

Intressen: Familjen, vänner, foto och naturupplevelser.