Författaren Viveca Sten: Jag sommarjobbade som dykare på Sandhamn

Författaren Viveca Sten vid vattnet i Sandhamn där hennes deckare utspelar sig.

Foto: Jennifer Glans

Sandhamn har en speciell plats i författaren Viveca Stens hjärta. Skärgårdsön har varit ett ankare genom livets alla faser. Här tillbringade hon barndomens alla sommarlov och här sommarjobbade hon som dykare! Ön är också skådeplatsen för elva av hennes deckare.

Att Sandhamn betyder mycket för Viveca Sten råder det ingen tvekan om. Hon kallar ön sitt andra hem. Här köpte hon och maken Lennart för ett antal år sedan ett hus från 1923. Hon hade länge velat ha ett eget hus och när grannhuset en dag lades ut till försäljning slog hon till.

— Förr gick husen på ön i arv, men numera säljs de, vilket har gjort att folk från fastlandet har kunnat skaffa hus här, säger Viveca, som fram tills att hon blev husägare hade delat sommarhus på ön med sin bror.

Huset har gammeldags charm och har fått behålla mycket av sitt ursprungliga utseende – även om hon varsamt har målat och renoverat en del. Här tillbringar hon sommarhalvåret med att skriva, njuta av skärgårdslivet och umgås med nära och kära.

Familjen har gamla anor på ön

– När vi flyttar ut katten, då är vi här för att stanna! Barnen brukar också komma hit, det är jätteroligt, säger Viveca och tillägger att hon inte bara är här under de varma månaderna, utan också vintertid.

– Vi missar exempelvis aldrig julbordet på Värdshuset. Sandhamn är jättevackert även på vintern med nysnön som breder ut sig. Hösten är också underbar. Varje årstid har sin skönhet, så ja, vi åker gärna hit året runt.

Att just Sandhamn har en så speciell plats i Vivecas hjärta är ingen slump. Hennes gammelfarfar köpte ett hus här redan 1917, så familjen har mer än 100-åriga anor på ön. Det är så pass länge att man nog kan säga att Sandhamn har blivit en del av Vivecas dna och en plats hon inte vill undvara. Varje soldränkt klippa, varje liten vägkrök är förknippad med barndomsminnen. Mestadels goda, för Viveca har alltid älskat att vara här.

Viveca sten på promenad i ett somrigt Sandhamn - alltid med en bok i handen.

Aldrig utan en bok i handen! Viveca sten på promenad i ett somrigt Sandhamn.

Foto: Jennifer Glans

– Jag och mina syskon Katarina och Patrik tillbringade alla våra sommarlov här. Vi åkte ut efter skolavslutningen och reste tillbaka till Stockholm först när det var det var dags för skolstart, säger Viveca och berättar om hur hon om morgnarna gick till bageriet i pyjamas för att köpa färskt bröd till frukosten.

– Allt kändes mindre på något vis och alla kände alla, det fanns en fin gemenskap på ön. Samtidigt är Sandhamn sig likt, inte mycket har ändrats förutom att det är fler turister i dag. Men de rör sig mest kring hamnen. Så snart man tar sig en bit bort infinner sig ett lugn.

– Jag tyckte att hon såg ut som en prinsessa.

Värdshuset i Sandhamn öppnade 1672 och står kvar än idag. På Seglarhotellet anordnade man på 60- och-70-talen glammiga seglarbaler. Viveca drar sig till minnes hur hon som liten flicka storögt såg på när hennes mamma gjorde sig fin i lång balklänning och satte upp håret i en konstfull frisyr.

– Jag tyckte att hon såg ut som en prinsessa. Det var flärdfullt och alldeles underbart…

Vivecas föräldrar skilde sig när hon var sex år och hennes mamma byggde så småningom ett eget hus i Trouville. Det gjorde att barnen även fortsättningsvis hade tillgång till båda föräldrarna på Sandhamn. Att stanna kvar på ön var en självklarhet för Vivecas mamma.

Trouville ligger i sydöstra Sandhamn och som har en riktig paradisstrand med finkornig sand. Namnet klingar franskt – och det var också meningen. Det skulle andas kontinental flärd och väcka associationer till franska Rivieran. Sandhamn ansågs redan då ”fint” och hit kom gärna överklassen för att semestra.

Men om allt detta brydde sig inte Viveca. Hon tillbringade lata sommardagar på de långa sandstränderna, andades havsluft, lekte med kompisar och syskon, plockade blåbär i skogen – eller satt med näsan över en bok.

Viveca läste hela tiden

Viveca ler. Redan som barn älskade hon litteratur och hon läste mest hela tiden.

– Till slut kom mamma och sa att nu får du sluta läsa och gå ut en stund. Det var ett okomplicerat och fritt liv, en riktig bullerby-idyll. Jag åkte på seglarläger på Lökholmen och vi tog ibland båten och besökte andra skärgårdsöar. Dagarna flöt på i maklig takt, jag köpte bullar på bageriet och åt dem tillsammans med grannarna. Jag badade i havet och seglade med pappa och hans familj…

Viveca Sten sitter längst ut på en brygga i barndomens Sandhamn.

Foto: Jennifer Glans

Ibland kan barndomens rosa skimmer kring en viss plats flagna betänkligt med åren. Men för tonåringen Viveca var Sandhamn lika mycket paradis som det alltid varit. Hon skrattar till när hon raskt räknar upp alla ställen på ön där hon har sommarjobbat; bageriet, skärgårdsmuséet, kiosken, butiken och – inte minst – som dykare.

– Det var mycket välbetalt och innebar att man dök ner och exempelvis plockade upp ankare som fastnat på botten. Det var farligt, men spännande och jag var riktigt bra på det!

Hon beskriver en stark gemenskap mellan alla sommarjobbarna, de blev som en familj.

Detta är Viveca Sten

En av Vivecas många deckare.

Ålder: 62 år.

Familj: Maken Lennart och barnen Camilla, 28, Alexander, 25 och Leo, 22 år.

Bor: På Sandhamn och i Stockholm.

Gör: författare, aktuell med pocketutgåvan av Offermakaren och nya inspelningar av Morden i Sandhamn.

– Vi blev alla kompisar och var ett stort härligt gäng. Vi åt ofta middag tillsammans och fortsatte att umgås på kvällarna. Det blev som en livsstil, säger Viveca och berättar att hennes barn också har fått uppleva den där fina sammanhållningen.

De har nämligen gjort samma erfarenhet som sin mor och har i omgångar sommarjobbat på Sandhamn. Hennes yngsta barn, Alexander och Leo, har exempelvis jobbat i mataffären och har den vägen fått många nya kompisar på ön. Det gör att de mer än gärna tillbringar tid här; det är mycket kul som lockar. Vilket såklart värmer ett modershjärta.

Se också: Marianne Mörck om barndomen

1:28

Efter reklamen: Marianne Mörck om uppväxten som adopterad: "Jag blev inlåst i tre dagar"

(1:28)

– Sandhamn har något för alla, det är en ö som sjuder av liv under sommaren. Här har man aldrig tråkigt, konstaterar Viveca.

Det hände förstås att hon åkte till Stavsnäs på fastlandet som ligger en knapp timmes båtfärd från Sandhamn. Där fanns hennes mormor, vars spännande och långa livshistoria inte går av för hackor. Hon dog 2012, 101 år gammal.

Viveca Sten framför barndomshemmet på Sandhamn.

Viveca Sten tillbringade alla sommarlov på Sandhamn.

Jennifer Glans

Mormor är min förebild

– Jag älskade att vara med mormor. Jag hade, som äldsta barnbarnet, ett eget rum hos henne, och det var alltid härligt att komma dit. Vi hade ett speciellt band, mormor och jag…jag fick läsa så mycket jag ville, jag lekte prinsessa och plockade blåbär, säger Viveca och mejslar fram bilden av en briljant kvinna som aldrig riktigt fick leva ut sin begåvning.

– Hon talade åtta språk och var oerhört vetgirig och intresserad av allt. Född i Litauen kom hon som fyraåring till Sverige. Hon gick i Franska Skolan och senare i hushållsskola.

– Hon gifte sig, men blev änka som 53-åring. Hon gifte aldrig om sig utan levde sitt liv självständigt. Förutom ryska, som talades i barndomshemmet, kunde hon bland annat tyska, franska, engelska, spanska, italienska…fråga mig inte varifrån hon fick alla språkkunskaper! När jag började plugga spanska på Komvux fick jag med mig mormor, som då var 75 år. Sedan blev det så att jag hoppade av medan hon fortsatte!

– Hon var en gammal kvinna som hade nyfikenheten och livsglädjen intakt, säger Viveca och berättar att när hon fyllde 95 hade hon ett hejdundrande kalas. Hon höll tal och växlande då ledigt mellan franska, tyska, engelska och italienska.

– Mormor är min stora förebild. Hon var en fantastisk, imponerande kvinna som har påverkat mig mycket, säger Viveca med ett leende.

Vivecas bästa Sandhamns-tips

  1. Kvarnberget, vars makalösa solnedgångar man inte får missa.
  2. Sandhamnsbageriet, med skärgårdens godaste bullar.
  3. Trouville, den bästa sandstranden i hela skärgården med finkornig vit sand och klart vatten.