Forskaren om hemmasittare: Det här måste skolan göra bättre

KBT-terapeuten Danielle Wildrix: 3 tips till dig som är introvert och har social ångest

Sara Linderdahl är doktorand i pedagogik vid Uppsala universitet. Hennes forskning rör främst olika former av problematisk skolfrånvaro, i ­Sverige och internationellt. I en pågående studie intervjuar hon barn och unga om deras egna erfarenheter av ­omfattande skolfrånvaro.

Den svenska skolan har ett viktigt kompensatoriskt uppdrag – alla barn ska få möjlighet till utbildning, oavsett vilka hemförhållanden de har.

– Läser man den svenska läroplanen så handlar hälften ungefär om att vi ska fostra demokratiska medborgare. I skolan ska du kunna möta andra som inte är som du själv. Om vi tillåter hemskolning riskerar vi att tappa nästan hela det kompensatoriska uppdraget, säger Sara.

Samtidigt har hon stor förståelse för föräldrar till barn som skolan inte fungerar för, och som inte vill skicka sina barn dit.

– Väljer vi att de ska vara hemma i stället så tillåter vi skolan att ge upp. Idealet vore om vi kunde få skolan att ta hand om barnen som inte passar in i skolans mall. Om det ska överlåtas till föräldrarna har vi kommit långt ifrån synen på vad den svenska skolan ska vara.

Hon ser det även som ett svårt dilemma, då dessa barn i så fall kan behöva ”offras” för principen om att alla ska gå i skolan.

– Jag skulle önska att vi kunde få skolan att ändra sig i stället.

Vill prata om det

Det finns mycket internationell forskning om vilka som löper större risk att få omfattande skolfrånvaro. Däremot finns det betydligt mindre forskning om hur det är att gå igenom skolan med hög frånvaro och hur barnen själva upplever situationen.

I sin pågående studie har Sara gjort djupintervjuer med ungdomar från olika delar av landet och som har haft hög skolfrånvaro.

Ett tydligt resultat är att problemen ofta har funnits länge innan frånvaron blir så omfattande att skolan reagerar. När frånvaron väl uppmärksammas hamnar fokus ofta på närvaro och betyg. Men ungdomarna vill prata om vad som faktiskt fått dem att må ­dåligt.

– De håller ut ganska länge och har olika problem. Det kan vara någon som tycker att skolämnena är jättesvåra, någon som har en traumatisk hemsituation eller någon som har svårt socialt i skolan.

Något som också framkommer tydligt i Saras studie är vikten av att ha en god relation med någon på skolan.

– Nästan alla elever i min studie som har kommit tillbaka till skolan berättar om någon de knöt an till, som tog sig tid och pratade med dem.

Hon har också mött ungdomar som berättar att deras föräldrar hotats med vite eller orosanmälan till socialtjänsten om de inte började gå till skolan.

– Straff bygger inte goda relationer. Det puttar bara barnen längre bort.

Ett annat råd som ungdomarna ger skolan är att förstå att människor är olika och lär sig på olika sätt.

– Vissa har känt att ”de flesta i klassen lär sig jättebra, men jag sitter bara och försöker stå ut”. Det behövs fler alternativa sätt, säger Sara.

Allas har även sökt Utbildningsdepartementet och Sveriges Lärare för kommentarer men de har avböjt att medverka.