Jag är trött på att umgås med mina vänner – kan jag tacka nej?
Jag och min andra hälft verkar ha blivit såväl familjens och som hela vänkretsens bokningscentral. Varje helg inom överskådlig tid är uppbokad. Middag hos en, födelsedag hos en annan, släktträffar, fika av allsköns anledningar, kräftskivor, parmiddagar…
Jag borde vara tacksam för att vi har nära och kära som vill umgås med oss, men när jag tittar i kalendern känner jag mer stress än glädje. Jag längtar bara efter en vanlig lördag, helt utan planer… Att få skrutta runt hemma i morgonrock hela dagen, och bara vara.
Min fru tycker att det är viktigt att hålla kontakten och säger att vi kommer ångra oss om vi tackar nej för ofta. Själv tror jag dock att jag kommer ångra mig om jag aldrig får vara ledig från att vara social.
Hur ska vi göra för att hitta en balans mellan att få vara ifred och samtidigt vårda våra relationer?
Vi hjälper dig med ditt dilemma
Ibland är det skönt att bolla sin fråga med en medmänniska. Vi på Allas redaktion är just medmänniskor med hundratals års erfarenheter av vardagliga utmaningar. Vi är gärna ditt bollplank om du kört fast i dina tankar.
Har du ett dilemma? Skriv till oss här!
Allas svarar
Kära frågeställare, jag känner igen mig SÅ mycket i din beskrivning! Efter en social – och rolig – sommar tror jag alltid att hösten ska bli så lugn, skön och obokad – men ack så fel jag alltid har.
Det är som du skriver, att du borde vara tacksam för att ni blir bjudna på allsköns tillställningar, och det tror jag egentligen att du också är. Men du, liksom jag, och säkert många fler, är även socialt utmattade.
Jag tycker att du ska prata med din fru och planera in egentid i din eller era kalendrar, egentid som ska vara HELIG. Kanske en helig hel helg? Ingen social tillställning får rucka på den.
Ni behöver ju heller inte göra samma sak, dela upp er om ni vill. Om din fru vill gå och fika eller äta middag med en kompis så kan hon göra det, medan du gör ditt, skrotar runt med morgonrock hemma, kollar på någon tv-serie och äter chips. Gud, får rys bara jag skriver det – så härligt ju!
Om du behöver tacka nej till vänner så tror jag att de förstår. Säg som det är: ”Vi har haft så mycket på sistone att vi behöver en lugn helg hemma, men vi vill gärna ses snart”. Ärlighet varar faktiskt längst och är det bra vänner så kommer de att förstå.
Senast i går fick jag ett liknande svar från en familjemedlem, när jag frågade om hen ville följa med på en tillställning och jag uppskattar verkligen det raka svaret. Jag fattar precis.
Att ha egentid ibland är också ett sätt att vårda relationen till inte bara dig själv utan också till din partner och din familj. Du kommer att bli en mycket bättre människa av att få ladda dina batterier.
Önskar dig en lugn och skön höst!
Angelica
