Linn: Jag blev bonusmamma till en arg 12-åring
Men jag förstod varför.
Hon var livrädd för att mista sin pappa, också.
Jag hade alltid sagt till mig själv att jag aldrig skulle bli tillsammans med en man som hade barn. I dag vet jag att man inte kan bestämma något sådant i förväg.
Jag var 29 år när jag började jobba på en revisionsfirma och där träffade jag Magnus som var tio år äldre än jag. Han är pappa till Ellen som då var tolv.
Jag blev förälskad i honom på en gång och brydde mig inte ett dugg om att han hade barn. Vi blev snabbt ett par och jag måste erkänna att jag var förvånad över mig själv som plötsligt intresserade mig för barnuppfostran, skola och annat som tillhör barns vardag.
Ellen var viktig för Magnus och därmed var hon viktig för mig.
Berättade tillslut om relationen till hennes mamma
Magnus och jag kunde prata om allt utom en sak: Ellens mamma. Jag förstod att det var något som Magnus hade svårt att tala om, för varje gång jag förde henne på tal svarade han undvikande eller bytte samtalsämne.
Självklart ville jag inte pressa honom när jag märkte att han inte ville tala om henne men naturligtvis undrade jag vad som hade hänt. Kanske hade Ellens mamma svikit och sårat honom så djupt att det smärtade honom att bara nämna henne.
Tiden gick och jag undrade mer och mer över Ellens mamma. Då och då fick jag höra att hon ringt eller skickat en present till Ellen men de träffades aldrig. Magnus tog allt ansvar för sin dotter och i alla lägen kom hon i första rummet.
När vi hade varit tillsammans ett halvår frågade han plötsligt om jag var redo för ett möte med Ellen. Jag blev överraskad, glad och sa ja direkt men ställde ett ultimatum: Jag måste få veta vad som hänt med Ellens mamma.
– Hon är alkoholist, svarade han mig.
Magnus berättade att hennes problem bara blivit värre och värre och till sist kunde hon inte alls ta hand om Ellen. Magnus och hon hade separerat och han hade då fått ensam vårdnad om Ellen.
Lätta ditt hjärta: Här kan du lyssna på våra läsarberättelser i poddformat
I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!
Ellens mamma och Magnus hade träffats när de gick i gymnasiet.
– Hon såg ljust på framtiden och hade så många planer då, men slogs också mot sina demoner. Jag försökte hjälpa henne men klarade det inte. Alkoholism är en svår sjukdom att brottas med, sa Magnus.
Han sa inte mer men såg sammanbiten och ledsen ut.
En vecka senare träffades vi alla tre på ett kafé. Ellen var sur och tvär och visade tydligt sitt missnöje med mitt sällskap. Jag sa att jag tyckte hon hade en fin tröja och försökte prata lite om skolan och frågade vad hon gjorde på fritiden, utan att få svar.
– Kan vi åka hem nu pappa, sa Ellen och reste sig tvärt från bordet.
Magnus gav mig en ursäktande min och följde efter sin dotter mot utgången.
Flyttade ihop med honom – rök ihop rejält med hans dotter
När jag kom hem tänkte jag igenom vad som hänt i lugn och ro. Ellen var självklart inte glad över att dela sin pappa med någon annan. Hon hade redan förlorat sin mamma och nu var han den ende hon hade kvar.
Hon var rädd att mista honom också och i hennes ögon var jag den som kunde ta hennes pappa ifrån henne vilket jag aldrig haft en tanke på. Med den insikten bestämde jag mig för att vinna Ellens förtroende.
Efter några månader flyttade vi ihop. Det var jag som flyttade in hos Magnus och Ellen, och det var jag som behövde anpassa mig efter dem vilket ibland var en svår balansakt för mig. Ellen har ett häftigt humör och fick utbrott mot mig ofta.
En kväll rök vi ihop rejält och då sa jag till henne på skarpen att jag älskade både henne och hennes pappa, men tolererade inte att bli utskälld och illa behandlad av henne.
Jag krävde inte att hon skulle tycka om mig men jag krävde att hon uppförde sig mot mig som hon uppförde sig mot andra människor.
Ellen blev tyst och gick och la sig.
Började gilla mig – bad om ursäkt för hur hon betett sig
Morgonen därpå var hon som ett solsken. Hon skrattade och pratade och bad mig berätta om hur det var när jag var tonåring, vilken musik jag gillade då och vad jag och mina kompisar gjorde när vi träffades.
Jag var glad över hennes goda humör och att hon visade intresse för mig. Vi pratade en god stund och plötsligt undrade hon om jag kunde köra henne och hennes kompisar till en konsert på lördagen.
– Men din pappa har ju lovat att köra er, sa jag.
– Ja, jag vet det, men han är så pinsam och ska alltid göra sig så ungdomlig när han träffar mina kompisar. Det vore mycket bättre om du körde oss i stället.
– Självklart gör jag det, sa jag och kände mig både hedrad och lycklig över att Ellen frågat mig.
Nu var isen mellan oss helt bruten. Ellen la sina armar om min hals och kramade mig.
– Förlåt för att jag varit så jobbig mot dig. Jag var så rädd att du skulle ta pappa ifrån mig, men nu vet jag att det inte blev så. Jag är glad över att vi bor tillsammans som en riktig familj och jag är glad för att du är min bonusmamma för jag tycker jättemycket om dig.
Hennes ord värmde och gjorde mig så rörd att jag inte kunde hålla tårarna tillbaka. Jag kände starkt att jag älskade Ellen, min bonusdotter.
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.
Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]