Karin: Jag inledde en affär med min ungdomskärlek – då upptäckte jag nya sidor hos honom

  • author Anonym läsarberättelse
    Anonym läsarberättelse
Osams par som sitter i säng
2544220589Foto: Shutterstock/TT (obs. arrangerad bild)
Vi hade ett passionerat förhållande på 80-talet. Flera år senare sågs vi igen, men då upptäckte jag andra sidor hos honom.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto

Nittio och nykär: En dokumentär om kärlek

Brand logo
Nittio och nykär: En dokumentär om kärlek

Jag vill berätta om man som jag träffade på 80-talet. Vi kan kalla honom Kevin. Vi möttes i en intressegrupp i min hemstad, där jag läste på universitet. Vi blev snabbt förälskade och livet lekte.

Så småningom falnade förälskelsen och jag kände mig inte redo att utveckla relationen ytterligare. Och när en bekant till Kevin yttrade orden ”Kevin är som i en dimma, man ser bara konturerna av honom”, avslutade jag relationen, trots att jag fortfarande var attraherad av hans charm och svåråtkomliga personlighet.

Kevin träffade en kvinna som han blev kär i, de gifte sig och bildade familj. Det var inget konstigt med det. För min del blev det utbildning, yrkesliv och några romanser på vägen.

Kände mig trygg med honom

I början av 90-talet träffade jag en man som jag gifte mig med. Trots det dök Kevin upp i mina tankar då och då, men det blev inte mer än så. Då.

Vid millennieskiftet knakade mitt äktenskap och jag längtade efter någon att prata med. Då hände det – jag mötte Kevin i ett naturreservat där vi var med våra respektive familjer. Samtalet flöt lätt och obehindrat, och jag ringde honom några veckor senare.

Jag ville träffa honom för att prata om min förestående skilsmässa. Kevin fanns där och jag kände mig trygg med honom. Och när jag flyttade till egen bostad fick känslorna fritt utlopp.

Stod upp för mig själv

Passionen var total och vi hade smygmöten, som det heter i boken Ronja Rövardotter. Efter drygt ett år märkte jag dock att Kevin uteblev från våra möten utan att höra av sig. Jag accepterade under tyst protest, samtidigt som jag tröstade mig med att vi skulle starta ett liv ihop när hans yngsta barn gått ut gymnasiet.

Trodde jag.

I början av 2010-talet träffades vi vid ett tillfälle. Jag kände att vår kontakt inte betydde något för mig längre, eftersom jag hade börjat förstå att han lekte med mina känslor.

När han ringde och ville träffa mig svarade jag:

– Jag vill inte att du ringer till mig mer. Jag har väntat i två år på att du ska bestämma dig och jag vill inte vänta två år till. Vem vet vad som händer då? Jag kanske träffar en ny man.

Jag la på luren, nöjd med att ha stått upp för mig själv och mina behov. Några år senare träffade jag en ny man, men det är en annan historia.

Berätta din historia!

Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.Vill du berätta din?

Mejla oss på [email protected]

Berättelsen eller delar av den kan komma att publiceras i andra tidskrifter eller digitala publikationer inom Aller Media Norden.