Lars Wallin om mobbningen och uppväxten

Lars och mormor Gerda i Skövde hade en varm och innerlig relation. Hon stöttade honom när livet var svårt. Hos mormor var sommarloven bäst med drömmar om Hollywood och galapremiärer.

Det är högsommar och solen flödar över Skövde. Det var här i den lilla staden i Västergötland som stjärndesignern Lars Wallins mamma Margareta växte upp och mötte hans pappa, Sven-Gunnar, under hans militärtjänstgöring.

För Lars är mormor Gerdas och morfar Eriks stad en solig plats även i hjärtat.

– Jag har en mycket god relation till Skövde, här tillbringade jag många lov hos min älskade mormor. Det var ett äventyr för en liten pojke att själv få resa hit med tåget – och att byta i Hallsberg. Väl framme var det inte många steg från stationen och hit till centrum, säger Lars som slagit sig ner vid vattenbruset från skulpturgruppen Livets Brunn på Hertig Johans torg.

Annons

– Kanske hade jag lust någon gång men nej, jag har inte badat i fontänen, säger han med ett leende och varm, glittrande blick.

Tack vare Emma Neal och hennes son Jackson åker Lars åter till Skövdetrakten när han besöker hennes torp. Foto: Tommy Hvitfeldt
Annons

Lars Wallin och hans lillebror Hans föddes och växte upp i Hökåsen utanför Västerås dit Margareta , som arbetade på bank, och Sven-Gunnar, trafikpolis, valt att bosätta sig – mitt emellan deras uppväxtorter.

Lars berättar varmt om leksaksaffären, om biblioteket och om textilbutiken där han köpte sina första vackra tyger. Redan som barn älskade nämligen Lars att sy. Sin första symaskin, som han hett önskat sig, fick han som åttaåring.

– Men skolans syslöjd gillade jag inte, den var alldeles för begränsande.

Glitter och glamour

I högstadiet blev Lars ansvarig för skolrevyns kostymer. Inspirerad av filmer från Lido i Paris sydde han kläder av lakan, skapade boor av silkespapper och plymhattar av hönsnät och strutsfjädrar.

Lars vid skulpturen Livets Brunn på Hertig Johans torg, mitt i Skövde. Foto: Tommy Hvitfeldt
Annons

Hur vackra kläder och accessoarer kan trolla med människor var en tidig upptäckt.

– Jag var fyra eller fem år när jag fick följa med mamma på Holiday on Ice och fick en överdos av glitter, färg, plymer och glamour för första gången. Jag blev helt fascinerad och tagen av det överdådiga.

Lars såg isdansshowen 14 år i rad och började följa Ingrid Schrewelius moderapporter från Paris. I tidiga ton-åren tog han beslutet – han skulle bli designer och skapa vackra kläder!

– Tyvärr finns inte tygbutiken kvar längre, men nu ska vi besöka en annan favoritaffär. Här köpte jag alltid små presenter, ofta färgglada små glasfigurer, till mina föräldrar när jag skulle åka hem efter besöken hos mormor.

– Åh lukta, säger Lars, blundar och drar in doften av nymalet kaffe som känns ända ut på trottoaren. Han går fram till köpmansdisken och stryker försiktigt med handflatan över den.

– Visst är det den gamla, frågar han och får ett jakande svar av expediten Jeanette Gradh- Karlsson på Record Te och Kaffehandel:

– Absolut! Hyllor, bänken och en del skyltar är original sedan affären öppnade för 85 år sedan.

Här i Record Te- och Kaffehandel brukade Lars Wallin köpa små glasfigurer som present till sina föräldrar. Butiken startades redan 1933 och har sedan tidigt 40-tal funnits på Storgatan i Skövde berättar expediterna Jeanette Gradh-Karlsson och Alice Finnborg. Foto: Tommy Hvitfeldt

Från centrum åker vi ut till Vasagatan 13 B dit Gerda och Erik Tiberg flyttade efter pensionen.

– Morfar var ridande militär på K3 och dressyrlärare, och gick bort på 70-talet när jag var liten. Men jag har fina minnen av honom. Vi tog söndagspromenader utanför regementet och han visade mammas klätterträd och det stora gula tegelhuset där de fick flytta upp våning för våning i huset allteftersom morfar steg i graderna. Och så minns jag våra utflykter till Hornborgasjön där vi tittade på trandansen, berättar Lars.

Lars och lillebror Hans med mormor och morfar, Gerda och Erik Tiberg. Foto: Privat

Sedan Gerda blivit änka levde hon ensam och Lars och hans mormor utvecklade en varm och innerlig relation.

– Mormor betydde jättemycket. Hon stöttade, hon trodde på mig, hon fanns där. Hos henne fick jag vara den jag var. Jag fick läka när jag var nedbruten av mobbning, jag fick växa och börja bli vuxen. Vi hade en innerlig och speciell kontakt – vi visste alltid vad den andra tänkte och kände, utan att vi behövde prata hela tiden.

– Åh, mormors hus är ju sig precis likt men det har fått nya fönster, säger Lars och lyser upp när han tittar mot den lägenhet där han alltid kände sig trygg och lycklig. Jag kan ännu känna doften av rentvättat trapphus och jag kunde namnen på alla som bodde i huset, vi träffades också ibland.

Fantiserade om Hollywood

De satt ofta på balkongen, Lars med sitt saftglas och mormor med sin kaffekopp. Och det fanns gott om pelargoner och blommor som Gerda älskade att pyssla med. På andra sidan gatan, vid en lummig allé, ligger ett kvarter med stora patriciervillor.

– Detta var mitt Beverly Hills! Det huset var en ordensvilla och ibland hölls tjusiga middagar där, säger Lars och pekar snett över gatan.

– Detta var mitt Beverly Hills! Som barn satt Lars och och drömde sig bort när han tittade på finklädda människor som gick på fest i patriciervillorna. Foto: Tommy Hvitfeldt

– Jag kunde sitta i timmar vid fönstret och kolla in de tjusiga privatbilarna som rullade fram och beundra alla vackra långklänningar som kvinnorna bar. Och deras skor, smycken och väskor… I min fantasivärld var det galapremiär i Hollywood!

Lars minns husen som enorma palats. I den lille killens värld blev staket till höga murar och ormbunkar förvandlade till palmer.

– Flera detaljer på dörrar, grindar och fönster har etsat sig fast i minnet och kan även vara sådant jag använder mig av när jag designar.

Lars behövde inte alltid aktivera sig, det var mysigt att bara vara hos mormor. Hon lät honom växa. När han var liten fick han ofta handla mjölk och bröd i butiken i närheten. Senare blev det små egna rundor på stan och många besök på biblioteket, han var en riktig bokslukare.

– Jag minns den första konstutställningen jag själv gick på. Det var Lena Cronqvists målningar här på Skövde konstmuseum och jag blev helt tagen. Hennes konst berörde och inspirerande mig på ett sätt jag inte upplevt förut.

Kanske kunde han känna igen smärtan i hennes bilder. Lars intresse för kläder och sömnad, och att han vågade välja sin egen stil, hade gjort honom till ett mobbningsoffer. I åttonde klass blev han både psykiskt och fysiskt attackerad av ett grabbgäng från nian hemma i Västerås.

– Jag var ett lätt byte. Jag sa ingenting och slog aldrig tillbaka. Jag blev ofta häcklad för att jag var först med något som de andra klädde sig i ett halvår senare…

Mormor Gerda och Lars, 3 år 1968, efter lillebrors dop. Foto: Privat

Lars blev retad, mulad i snö, inslängd bland taggiga buskar och fick ett bord kastat efter sig i skolmatsalen. Lärare och klassvakter såg men teg. Han gick ofta hem sent från skolan för att slippa möta slagskämparna. Ibland låste han in sig på sitt rum och bara grät.

Trots att hans föräldrar alltid supportat, stöttat och funnits där för sonen, berättade han inget om vad som pågick. Kanske ville han skona dem.

Det gick så långt att den brutala mobbningen gjorde att Lars hamnade på sjukhus till slut och tvingades hoppa av skolan.

På sommarlovet vilade han upp sig hos mormor. Hon visste, och de kunde prata.

De gick långa promenader varje dag och det var läkande. Lars fann styrkan i sig själv. Nionde klass blev lättare eftersom plågoandarna då hade slutat.

– Det var tufft men i dag tror jag att det var detta som gav mig styrka och uthållighet. Jag blev ännu starkare, envisare och tänkte inte ge mig förrän jag förverkligat min dröm att bli couture-designer.

Vi vet alla hur det gick. Lars Wallin kom in på Beckmans och efter ganska många hundår då han främst försörjde sig som ändringsskräddare, klippte kuponger och levde på burktonfisk, slog han igenom då han fick göra kläderna till en Björn Axén-visning på Hamburger Börs.

Designar till prinsessor

I dag är han vår mest meriterade designer och har skapat glamourklänningar till prinsessorna, till Carola, Sanna Nielsen, Petra Mede, Charlotte Perrelli…

– Jag är så ledsen att mormor inte fick uppleva detta, hon dog när jag gick på Beckmans, närmare 90 år gammal. Men hon är ändå alltid med mig, det känner jag. Och jag har alltid haft ett foto på henne i mina ateljéer.

– Mormor var socialt utåtriktad och hade många väninnor, men hennes sista år blev svåra. Hon drabbades av en stroke, fick problem med talförmågan och många av väninnorna drog sig undan eftersom de inte riktigt visste hur de skulle bete sig, berättar Lars som fortsatte att besöka Gerda så ofta han kunde.

– Vi behöll vår goda kontakt och det fick ta den tid det tog för henne att få fram orden. Vi förstod varandra ändå.

Lars med gudsonen Jackson på torpet där han kopplar av och njuter av tystheten och sommaren. Foto: Tommy Hvitfeldt

När mormorn var borta blev besöken i Skövde få. Tills för några år sedan då en av hans bästa vänner, Emma Neal ändrade på detta.

– Syrran, ja jag kallar henne så, tog mig tillbaka till Skövde sedan hon övertagit ett torp vid Axvall nära Hornborgasjön.

Här är stillheten total och sommaren fullständig.

– Tystnaden är så påtaglig att jag blev skrämd första gångerna jag sov över här. Jag blev rädd för att jag tyckte att min egen andning lät så konstig när allt var knäpptyst runt om, säger Lars och skrattar åt minnet.

Emmas son Jackson, Lars gudson, är full av energi och spring i benen. Det går inte att ta miste på hans glädje när han får syn på sin gudfar.

– Titta vilka fina horn jag hittat. Snälla, kan vi inte leka vikingar? Eller gunga i hängmattan? Kom, jag kan visa dig var vi kan plocka bär, säger Jackson och greppar Lars hand.

Lars mamma Margareta och mormor Gerda tittar ut från fönstret på Vasagatan 13B i Skövde. Foto: Privat

Kontraster har blivit allt viktigare i Lars liv.

– Jag behöver både storstadslivets puls och naturens lugn för att få balans i livet. Ena dagen kan jag bo i en lyxsvit i jobbet på Raffles hotell i Singapore med egen butler och natten efter på ett enkelt vandrarhem i Fiskebäckskil.

– Jag älskar båda delarna, säger Lars och berättar att han lever enkelt hemma i Stockholm, men att han unnar sig att äta ute på restaurang med vänner.

Med jämna mellanrum åker han också till föräldrarna i Hökåsen och han har adopterat och sköter deras trädgård.

– Det gör både dem och mig gott. Vi har bara en kort stund här på jorden och det gäller att den är så bra om möjligt. Jag får inspiration i trädgården till mitt jobb och jag vill ju att de ska kunna bo kvar så länge som möjligt! ■

Det här är Lars Gunnar Wallin

Ålder: 53 år.
Familj: Mamma Margareta, pappa Sven-Gunnar, lillebror Hans, specialelektriker. Gudbarnen Jackson, Linus (brorsans äldsta) och Rio (Peter Siepens och Anna Svenssons dotter).
Yrke: Modeskapare/designer.
Bor: Stockholm.
Aldrig utan: Mitt skissblock! Och numera även kameran i mobilen. Jag är en typisk bildmänniska och idéer dyker upp överallt.
Engagerad: Bl a i Friends mot nätmobbning.
Aktuell: nya kollektionerna Lars Wallin Collection och V som kommer bl a i egen webshop. Serviserna Lace och Royal dream för Fyrklövern, designansvarig för underklädeskollektionen Visionary för Miss Mary, kollektion med förlovnings- och alliansringar för Schalins.

3 Skövdetips

Hornborgasjön knappt 3 mil från Skövde. Naturreservat och en av landets fågelrikaste sjöar.

Arena Skövde upplevelsebad. Spa, varma pooler, digital pool m m. arenaskovde.se/upplevelsebad/

Ryttmästarbostället vid Simsjön utanför Skövde med 15 torp. Kavallerimajoren berättar om knektar och befäl, Sverige som stormakt och om slitet på torpen. ryttmastarbostallet.nu

Av Maud Holmberg Klyft

Foto: Tommy Hvitfeldt och Privat

Mer intressant innehåll hos allas.se: