Alessandra jobbade som strippa: ”Jag hoppades att en prins på en vit häst skulle rädda mig”

En sommardag 2017 satt Alessandra Gigi Staunstrup i sitt öppna fönster och tittade ut över Köpenhamn. Bruset från bilarna och människorna nere på gatan hördes upp till lägenheten. Hon satt där och diskuterade med sig själv om hon skulle hoppa eller inte.

Alessandra hade precis fått sparken från sitt jobb som strippa på den exklusiva strippklubben Mirage. I fyra års tid hade hon dansat framför framgångsrika affärsmän vilket, en bra månad, kunde ge omkring 90 000 kronor. Men nu var det alltså över och Alessandra visste inte om hon ville leva längre.

Efter reklamen: Se också: Så vet du om du är utsatt för sexuellt våld

Mirage spelade i en högre liga än Lady Love där Alessandra började som strippa vid 21 års ålder. Lady Love hade leopardmönstrade väggar och röda, blanka golv medan Mirage var mycket elegantare. Där var inredningen minimalistisk med abstrakt konst på väggarna och smakfull belysning.

Alessandra hade varit nöjd med att jobba på den exklusiva klubben, och hon hade varit nöjd med sitt liv i stort – trodde hon i alla fall.

– Jag hade verkligen svårt att känna mig själv. Jag hade ingen aning om jag föredrog havregrynsgröt eller cornflakes till frukost. Sådana små saker men också stora, och det skrämde mig. Jag förstod inte varför, säger Alessandra och berättar att hon så länge hon kan minnas har haft svårt att veta vem hon egentligen är.

relationerMin väninna blev min hallick – när jag var 14 år

Därför har hon också bytt namn – och identitet – flera gånger. Sandra var flickan som passade sina små syskon som 12-åring, Nikkie hette hon när hon snurrade runt strippstången och Nikoline när hon privat, utanför klubbtider, låg med män. I dag heter hon Alessandra Gigi Staunstrup och även om hon vet mer om sig själv nu än då, arbetar hon på att komma in till sin kärna.

Präglad av den tuffa uppväxten

Alessandra föddes 1991 och föräldrarna separerade när hon bara var ett par år gammal. Hon blev kvar hos sin mamma i Köpenhamn och hälsade bara sporadiskt på sin pappa som flyttat ut till en camping utanför Helsingör. Alessandras pappa hade kroppen täckt av tatueringar och runt halsen bar han feta guldkedjor.

– Jag har ofta tänkt att hans sjömansstil var hans försök att verka mer exotisk än han egentligen var.

Som barn tyckte Alessandra om att hennes pappa bjöd in barnen på campingen till pannkakskalas. Ur högtalaren strömmade Britney Spears och barnen fick leka fritt och bada i den uppblåsbara poolen till sent på kvällen. Som vuxen ser hon på kalasen med andra ögon. För medan barnen lekte söp de vuxna sig fulla. Och det gjorde Alessandras pappa inte bara vid festligare tillfällen. Han började gärna dagarna med att knäcka ett par öl.

Hemma hos mamma var situationen lite bättre, i alla fall till dess att Alessandra fyllde 10 år. Då utvecklade även hennes mamma ett alkoholmissbruk som fick konsekvenser. Hon kunde försvinna halva, ibland hela, natten så Alessandra fick gå runt på stan och leta efter sin mamma på de lokala pubarna. Ofta behövde Alessandra, från att hon var 12 år, ta hand om sina två yngre systrar. Hon såg till att de vaknade på morgonen, bytte blöja på den minsta och skickade i väg den äldre till skolan. När de tre syskonen saknade mat letade Alessandra upp sin mamma och bad om några hundralappar. Ibland fanns inga pengar och då fick måltiderna improviseras. Det kunde bli lite pommes frites från frysen ihop med tårtgrädde.

– Jag minns inte mycket från den perioden av mitt liv. Det är suddigt, det handlade bara om att överleva, säger Alessandra.

Mamman hade ofta män på besök i hemmet och när Alessandra var runt 11, 12 år kunde hon ropa in Alessandra till vardagsrummet.

– Jag kom tidigt in i puberteten. Min mamma var stolt över mitt utseende och ville visa upp mig. Hon förstod inte hur dysfunktionellt det var att visa upp sin unga dotter för vuxna män, säger Alessandra som i dag ser på det som mycket gränsöverskridande, men inte som sexuella övergrepp.

– Jag kände mig inte alls bekväm, men jag fick ändå min mammas uppmärksamhet, jag blev sedd och bekräftad.

Alexandra våldtogs

Alessandra lärde sig vilken makt hennes utseende och kropp hade. Det var en ny känsla att känna sig värdefull.

– Jag lärde mig snabbt att jag kunde få kärlek och bekräftelse genom mitt yttre. Och jag märkte att jag hade en förmåga att fascinera män. På strippklubben var jag aldrig den bästa dansaren men jag kunde ändå vira männen runt mitt lillfinger.

Situationen hemma blev gradvis sämre. Alessandra blev misshandlad framför sina småsyskon. Mamman tog stryptag och bankade in hennes huvud i väggen. Ibland blev Alessandra utkastad och då fick hon åka till campingen och sova hos sin pappa och hans fyllevänner till dess att mamman nyktrat till och välkomnade dottern tillbaka. Så höll det på i ett par år, fram och tillbaka, till Alessandra var 16 år och socialen äntligen ingrep.

relationerLouise var bara 14 år när hon började sälja sex

2013 var det värsta året i Alessandras liv. Hon hade redan varit med om många trauman, inte minst dem som föräldrarna orsakat, men just det året ser hon ändå som det värsta. Inom loppet av ett par månader dog först hennes pappa, sedan en nära barndomsvän efter att ha blivit knivhuggen, och dessutom var pojkvännen otrogen och gjorde slut.

Alessandra hade plötsligt ingenstans att bo och var tvungen att be sin missbrukande mamma om sovplats. Alessandra hade ännu inte börjat strippa men jobbade som bartender på strippklubben Lady love och med några av vännerna därifrån gick hon ut på krogen. Alessandra träffade en kille som hon var ytligt bekant med och följde med honom på en efterfest.

– När vi kom upp till lägenheten satt två män i en stor men näst intill omöblerad lägenhet. Det enda som fanns var ett par stolar och några kartonger som utgjorde deras bord. I ett annat rum låg bara en madrass på golvet. Jag borde sett en varningsflagga, men gjorde inte det.

Alessandras minnen från natten är suddiga.

– Jag minns att jag fick en drink och sedan blev jag trött. Min vän föreslog att vi skulle sova ett par timmar innan vi åkte hem. Jag var så tung i kroppen att han behövde hjälpa mig in i rummet och lägga mig på madrassen.

När Alessandra vaknade upp låg en okänd man ovanpå henne.

– Jag var naken på underkroppen, och jag kunde inte göra något. Varken flytta på mig, skrika eller göra motstånd. Jag märkte bara hur mina ögon fylldes med tårar.

Alessandras vän kom in och avbröt våldtäkten och körde sedan hem henne. Till en början såg hon inte på händelsen som just en våldtäkt.

– Jag intalade mig själv att det var mitt fel, att jag hade bjudit in till det, signalerat något. Och jag borde inte ha stannat i lägenheten, jag skämdes över mitt beslut att stanna kvar.

Därför anmälde Alessandra inte våldtäkten till polisen. Ett par gånger mötte hon den bekanta killen som hade stoppat våldtäkten men de pratade aldrig om vad som hade hänt. Och ett tag senare dog han i hjärtstopp.

– Det var inte förrän då, när han dog, som jag blev riktigt ledsen. Först då förstod jag att jag faktiskt hade blivit utsatt för något brottsligt.

Alessandra gick till polisen för att anmäla.

– De var snälla och så, men det fanns inga fysiska bevis och mitt vittne var inte längre vid liv, så de kunde inte göra något.

Våldtäkten gjorde Alessandra deprimerad, liksom pappans och vännens död, och pojkvännens svek. I efterhand kan hon se varför hon valde att gå från bartender till strippa då.

Som bartender hade hon sett hur stripporna levde jetsetliv med fin champagne, dyra märkesväskor och bjudmiddagar på exklusiva restauranger.

– Jag saknade pengar, men jag saknade också att få bekräftelse. Jag hade tittat på tjejerna som strippade på avstånd från baren och tänkt att det skulle vara härligt att bli avgudad av männen. Och så tjänade de ju absurt bra med pengar. Så varför inte?

Alessandra ville ha pengarna och bekräftelsen, men hon ville också fly den verklighet som hon levde i.

– Jag tyckte det var häftigare att fly verkligheten med champagne som kostade 7000 kronor flaskan, säger Alessandra som, precis som sina föräldrar, utvecklade ett alkoholmissbruk.

Alessandra visste sedan tidigare att hon hade lätt för att fånga män. Ja, de fascinerades av henne, och redan första kvällen som strippa bröt en man mot reglerna och tafsade på henne.

– De frågar aldrig först. När de har betalat för en privat dans i ett separat rum utgår de flesta männen från att det är okej att röra våra bröst och rumpor. Även om de vet att klubbens regler säger att man inte får det.

Även klubbägarna såg mellan fingrarna när gästernas trevande händer sökte sig till kvinnornas kroppar.

– Det är egentligen en märklig regel, för det går ju inte ens att ge en lap dance om du inte nuddar mannen. Så det är en regel som alla bryter mot. Och om polisen kom skulle vi gå bort från männen så att det fanns ett avstånd mellan oss. Annars kunde klubben betraktas som en bordell och vi som prostituerade.

Fick sparken från strippklubben Mirage

När Alessandra sex år senare fick sparken från Mirage var det för att hon lurat en kund. Han var trött och bad om något uppiggande för att stanna, så Alessandra krossade en huvudvärkstablett och sa att det var kokain. Men gästen uppdagade lögnen, blev rasande och Alessandra blev rädd och tillkallade en vakt. Snabbt kastade hon bort påsen så vakten inte skulle se den, men händelsen hade redan hamnat på övervakningskameran. Det finns många gråzoner på en strippklubb men är det någon regel som man inte får bryta mot, är det den om att använda droger – även låtsasdroger i form av huvudvärkstabletter.

Men Alessandra hade gränser.

– Jag ville så klart sälja så mycket champagne som möjligt, för då fick jag en högre lön, men jag ville inte hålla på med prostitution som för mig var samlag eller annan sexuell kontakt som oralsex.

Några gånger var hon med om att gästerna stack in fingrarna i hennes underliv.

– Det var övergrepp, för jag hade inte gett samtycke till det. Men där och då hade jag svårt att se det. Därför anmälde jag aldrig.

Ibland hände det att männen blev frustrerade och hotfulla. Då kunde Alessandra trycka på den diskreta larmknappen som fanns gömd i alla rummen och genast kom en vakt som kastade ut kunden. Mer än så blev det aldrig. I dag, när Alessandra ser tillbaka på sitt gamla liv som strippa, förundras hon över att männen kom undan så lätt.

Alessandra tycker ända att Metoo har gjort att fler har börjat lägga skulden där den hör hemma.

– När man är strippa och har gått med på att klä av sig kläderna finns det många män som anser att det är okej att röra vid en utan att fråga först.

Många män som besökte strippklubbarna var inget annat än bankomater, men ibland hände det att Alessandra dansade för en man som hon blev intresserad av. Då kunde hon följa med honom hem, vilket oftast var till hans exklusiva hotellrum. Det var framgångsrika affärsmän från andra länder och inombords hoppades hon att de skulle ta henne därifrån. Alessandra säger själv att hon bar på en slags ”Pretty Woman-dröm”.

– Jag hoppades att en prins på en vit häst skulle komma och rädda mig.

relationerCaroline slutade strippa när kollegan blev mördad

Sedan den dagen Alessandra satt i fönstret och övervägde att ta sitt liv har det gått fem år – och många timmar har tillbringats i terapi. Det första året fokuserade hon och terapeuten på att gå igenom barndomen. Att hitta tillbaka till sitt lilla jag med förhoppningen att kunna förstå sitt vuxna jag bättre.

– Jag kände inte min kropp och mina känslor. Jag hade fullständigt tryckt undan allt det där.

Kämpar med ångest och dålig självkänsla

Alessandra får ofta frågan hur hon orkar stå på benen och leva sitt liv med tanke på allt tungt som hon genomlidit. Till dem svarar hon:

– Jag är extremt envis. Jag har rest mig igen och igen. För mig finns inget annat alternativ än att göra det, så då har jag också blivit riktigt bra på det. Men jag är också väldigt skör, jag kämpar med min självkänsla och jag bryr mig ibland inte tillräckligt mycket om mig själv.

Terapin har fått Alessandra att inse att hon har varit utsatt för flera trauman och övergrepp.

– Jag lider av ångest i dag och är oerhört rädd för att bli övergiven.

– Det sitter väldigt djupt i mig och kommer från att min mamma övergav mig så många gånger när hon var full. Hon lovade att komma hem, men jag tvivlade alltid så varje gång hon gick ut genom dörren och trodde att jag sett henne för sista gången.

Vid sidan av terapin har hon börjat att läsa till socialsekreterare med förhoppningen om att arbeta med barn med liknande uppväxtförhållanden. Och Alessandra hoppas även att hon, genom att berätta om sitt liv som strippa, ska kunna hjälpa andra unga kvinnor. Hon upplever att många ser på striptease som något relativt oskyldigt och harmlöst, i alla fall jämfört med prostitution. Men hon vill varna oss från att tänka så.

– Jag tycker du ska få göra vad du vill, men du ska känna till baksidorna med den här branschen.

Alessandra upplever att många, som hon själv, börjar att jobba som strippa av fel anledning.

– Jag var olycklig och deprimerad när jag började strippa. Om du är sårbar, som jag var, kommer det att äta upp dig.

Svensk översättning och bearbetning: Leone Milton

relationer17-åriga Sara såldes som sexslav