Lästips: Relationsproblem Vänner för livet Vår familj Föräldraskap Att leva med missbruk

Malin: Jag hade en sådan fantastisk granne!

20 sep, 2024
author Anonym läsarberättelse
Anonym läsarberättelse
Foto: TT/Shutterstock (arrangerad bild)
Min fina granne påminde mig om att ta tillvara vardagens glädjeämnen.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons
Se också: 5 saker du inte visste om grått hårBrand logo
Se också: 5 saker du inte visste om grått hår

Jag bor i en lägenhet centralt i en stor stad och till alldeles nyligen bodde det en kvinna i samma hus med samma efternamn som jag har.

Jag hade sett det på hennes brevinkast och jag nämnde det för henne när vi stötte på varandra och pratade för första gången. Jag är 31 och den äldre kvinnan måste ha varit närmare 90 år.

Sedan, när vi träffades i trappuppgången eller utanför huset hade hon alltid ett leende på läpparna och skratt i rösten.

Hennes vackra ögon var så klara och bidrog till att hon trots alla rynkor, en böjd rygg och en långsam gång, gjorde ett piggt och friskt intryck.

Den gamla kvinnan hade alltid något positivt att säga, även när det gällde vädret. Ibland gav hon mig komplimanger för min klädsel, vilket gjorde mig glad och ganska stolt för en kvinna i hennes ålder måste ha sett mycket kläder i sina dagar.

En dag träffade jag och min pojkvän henne i trappen när vi var på väg ut för att handla. Hon berättade att hon var på väg till konditoriet och jag frågade om vi skulle handla något till henne från livsmedelsaffären, men det tackade hon nej till.

När vi kom hem hängde det en påse på mitt dörrhandtag. Det var pinfärska wienerbröd från bagaren

Nästa gång jag stötte på henne frågade jag om wienerbröden var från henne vilket hon bekräftade. Jag tackade och sa att det hade hon verkligen inte behövt.

Vi hade ju inte köpt något till henne, bara erbjudit oss. Men jag kände mig glad och var rörd över att hon visat sin tacksamhet på detta sätt.

Annons

Ta tillvara på livet

Egentligen vet jag inte vem hon var, varifrån hon kom och vilket liv hon hade levt eller hur det såg ut i hennes lägenhet. Men jag vet att hennes dotter ofta kom på besök.

När jag för några veckor sedan gick förbi hennes lägenhet stod dörren öppen och jag hörde hur hantverkare jobbade där inne. Häromdagen kom ett nytt namn upp på dörren, så nu har hon flyttat.

Jag glömmer henne aldrig för hon inspirerade mig till att verkligen ta vara på dagen, njuta och glädjas åt de små tingen, som en promenad i solskenet, en kopp nybryggt kaffe eller glädjen över att kunna ge mina medmänniskor komplimanger.

Berätta din historia!

Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.

Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]

Annons