Min vän tycker det är opassande att pussa ens barn på munnen – är det jag som har fel?
Vi är en väldigt kramig familj, och det har vi alltid varit. Mina barn är alla unga vuxna nu, men för oss är det självklart att vi både kramar och pussar varandra när vi ses.
För inte så länge sedan var en relativt ny vän på besök hemma hos oss när min son kom förbi. Jag och sonen gav varandra en hej-kram, och när han gick fick jag den sedvanliga lilla pussen på munnen.
Då, från ingenstans, blev min vän som förbytt. Hen ifrågasatte varför jag pussade mitt barn, och speciellt på munnen. Hen tyckte att det var ”opassande”.
Jag blev såväl förvånad som sårad, för vad menade hen egentligen? Jag kramar och pussar min familj, även på munnen, och med mina vänner blir det ofta en lätt puss på/vid kinden – när jag som ung studerade i Frankrike kindpussade man självklart goda vänner när man sågs, både två och tre pussar.
Är det verkligen så konstigt att man pussar sitt barn?
Vi hjälper dig med ditt dilemma
Ibland är det skönt att bolla sin fråga med en medmänniska. Vi på Allas redaktion är just medmänniskor med hundratals års erfarenheter av vardagliga utmaningar. Vi är gärna ditt bollplank om du kört fast i dina tankar.
Har du ett dilemma? Skriv till oss här!
Varje måndag och fredag hittar du nya dilemman och svar på allas.se.
Allas svarar
Kära frågeställare,
Visst är det härligt med familjer där kärleken får ta plats och där kramar och pussar är en självklar del av vardagen! Jag kommer själv från en väldigt kramig familj, även om jag personligen inte skulle pussa mina barn på just munnen. Jag minns att jag tyckte att det kändes lite för privat när min mamma pussade mig på munnen i tioårsåldern. Vi är helt enkelt olika, även när det gäller hur vi visar kärlek.
Men att du och din vuxne son har en puss på munnen som en naturlig hälsning är inget som någon annan behöver döma. Så länge det känns bra för er båda, och ni respekterar varandras gränser, finns det inget konstigt i att visa kärlek och närhet på det sätt som passar er.
Jag förstår att du blev både förvånad och ledsen över din väns reaktion. Kanske hade jag frågat vad det var som gjorde hen så obekväm, men också berättat att kommentaren faktiskt sårade mig.
Vi behöver inte alltid förstå eller göra likadant, men vi kan respektera att andra familjer har sina egna sätt att visa kärlek.
Anna
