Min väninnas regler styr våra middagar – hur säger jag ifrån?
Se också: 5 Smarta tips när du handlar
Jag har en vän som på senare år blivit väldigt strikt med mat. Först slutade hon med gluten, sedan med socker, därefter mejeriprodukter och nu verkar nästan varje middag börja med en lång lista över vad hon “inte äter längre”.
Det handlar alltså inte om allergier eller sjukdomar, utan helt enkelt om olika livsstilar och hälsotrender som hon anammat. Jag försöker att respektera att det såklart är upp till henne hur hon väljer att leva, men jag märker att jag börjar bli mer och mer irriterad. Kanske mycket för att det numera känns nästan omöjligt att bjuda hem henne utan att få dåligt samvete över allt som serveras.
Och jag fattar, jag låter säkert småaktig. Folk får väl äta hur de vill? Ja, det tycker jag absolut att de får. Men när varje fika blir en diskussion om tillsatser och “ren mat” känner jag mig helt ärligt att jag hamnar i försvarsställning. Och framförallt börjar jag bli trött på allt som har med hennes kostval att göra.
Hur ska jag säga ifrån till henne, utan att låta dömande? Och varför är jag egentligen så provocerad av någon annans matvanor?
Vi hjälper dig med ditt dilemma
Ibland är det skönt att bolla sin fråga med en medmänniska. Vi på Allas redaktion är just medmänniskor med hundratals års erfarenheter av vardagliga utmaningar. Vi är gärna ditt bollplank om du kört fast i dina tankar.
Har du ett dilemma? Skriv till oss här!
Allas svarar
Kära frågeställare,
Jag håller helt med dig, folk får absolut äta precis vad hon vill. Jag tror inte att det är det som skaver dock, själva maten i sig. För jag tror inte att det är det glutenfria knäckebrödet som provocerar dig, eller den veganska tofun på gråärta – eller vad som annars kan tänkas ingå i dieten. Jag läser mig till att du är besvärad av känslan att hela tiden behöva anpassa dig och samtidigt försvara din egna kostval.
Det är väldigt mänskligt att reagera som du gör, när din vän medvetet eller omedvetet signalerar att det finns ett rätt och ett fel sätt att leva. Även om hon inte säger rakt ut att ditt sätt är fel, så kan långa resonemang om ”ren” mat och tillsatser ge vem som helst en känsla av att bli både granskad och bedömd. Och då är det såväl normalt som logiskt att gå upp i försvar.
Jag tror att det bästa sättet att hantera det är att inte göra en stor sak av det. Ska hon komma hem till dig och äta kan du vänligt meddela att ”Jag kommer att laga något jag brukar laga, hoppas att du hittar något du tycker om.” Går hon inte med på det, ja, då får hon antingen bjuda hem dig, eller så får ni gå på lokal som har något för er båda.
Styr tillbaka fokus på er vänskap, istället för hennes kostval. För jag tror att det är just det du saknar – att få träffa din vän, utan att diskutera hennes senaste meny.
Susanne