På Smådjurshotellet Grönehill lämnar husse och matte in sina pälsklingar när de själva åker på semester. Här får de sällskap av familjens Nikoueis egna kaniner, hundar, hästar, katter och fåglar.
Se syskonkärleken mellan lammungen Måns och hunden Tage
Att komma till Caroline och Nader Nikoueis och deras båda barn Hanna och Elias gård utanför Tolånga norr om Sjöbo i Skåne är som att stiga in i ett paradis.
Här strövar djuren fritt i trädgården. De amerikanska miniatyrhästarna Misty och Vilda undersöker gärna vad Caroline serverar till kaffet medan kaninerna hoppar runt mellan buskarna i bästa samförstånd med familjens båda hundar och två katter.
– Om man räknar in akvariefiskarna hade vi 30 djur när vi flyttade hit. Det första vi gjorde var att skaffa ännu fler, säger Caroline Nikouei, 54, med ett skratt.
Caroline och Nader kan helt enkelt inte få nog av djur. I dag har de sju hästar av varierande storlek, två adopterade gatuhundar från Grekland respektive Slovenien, två katter, kaniner, duvor, höns och andra fåglar. Dessutom driver de ett smådjurshotell på gården med 45 platser.
När man checkar in sin pälskling skrivs ett gediget kontrakt.Foto: Stefan Lindblom
På gården får deras djur umgås fritt med varandra. Hundarna och katterna har lärt sig att umgås med kaniner och fåglar utan att jaktinstinkten tar över.
Däremot får hotellgästerna av säkerhetsskäl inte komma i närkontakt med familjens hundar och katter.
– Gästerna på smådjurshotellet har vi givetvis i burar. Men det händer att minatyrhästarna ställer sig utanför kaninburen för att sova och då lägger sig ofta kaninerna i deras närhet. Djuren söker sig till varandra och det är häftigt att se, berättar Caroline.
Hon skrattar sedan till när en av de amerikanska miniatyrhästarna, Misty, kommer fram till uteplatsen där hon dukat upp kaffe och gifflar. Givetvis lockas hästen av de goda dofterna, men hon är lika intresserad av undertecknad skribents gula kulspetspenna och anteckningsblock.
– De är verkligen sociala och nyfikna. När de får gå fritt i trädgården kommer de gärna fram till våra besökare, säger dottern Hanna, 19.
Jag var lycklig när vi hittade gården
Medan vi pratar ligger katten Maja i soffan mellan Hanna och Elias, 18, och spinner. Den fem kilo tunga jättekaninen Malin skumpar förbi på väg mot fallfrukten från äppelträdet medan tuppen Leif-Arne stolt spatserar runt bland sina hönor.
– Vi har namn på alla våra djur, till och med på duvorna, berättar Caroline med ett leende. Leif-Arne är döpt efter en mycket fin äldre granne vi hade när vi bodde i Oxie.
Totalrenoverade och byggde till
Det var när familjen Nikouei flyttade från radhuset i Oxie utanför Malmö till gården vid Tolånga som tanken på att öppna ett smådjurshotell föddes. För Caroline var det inget som var främmande för henne.
– Jag startade ett smådjurshotell när jag var 15 år på mina föräldrars sommarställe i Röstånga som jag drev i flera år tillsammans med mina två yngre systrar. Det var som vårt sommarjobb, säger hon.
På gården strosar familjens djur runt fritt.Foto: Stefan Lindblom
Men innan familjen Nikouei kunde starta ett smådjurshotell på gården i Tolånga krävdes det mycket arbete.
– Det såg bedrövligt ut här när vi köpte gården. Här var ett skrotupplag på tomten. Bostadshuset var rökskadat och krävde en totalrenovering, berättar Nader och fortsätter.
– Samtidigt var jag lycklig när vi hittade gården. Det var här jag ville bo och jag såg vad vi skulle kunna göra här.
Men det var nästan så att till och med fastighetsmäklaren försökte avråda dem.
– Han sa till oss att ”ni är väl medvetna om att det bara är utsikten ni betalar för”, säger Caroline och pekar menande ut över den vidsträckta vyn över åkrarna.
Här är rena Fort Knox
Men Caroline och Nader lät sig inte avskräckas och de inledde direkt efter tillträdet arbetet med renoveringen. De byggde även till.
I det gamla stallet inredde de små inhägnade bås för smådjursgästerna, de byggde en kaninbur och en voljär som kaninerna och fåglarna kan vistas i under sommarhalvåret och de förvandlade en ombyggd lekstuga i två plan till ett duvtorn för sina vita duvor. Duvor hade familjen erfarenhet av sedan tidigare.
– En duva flög fel när vi bodde i Oxie och kom till vår trädgård där den stannade hela vintern, berättar Elias.
”Det är viktigt för oss att djuren ska ha det bra här och känna att de är ompysslade”, säger Caroline.Foto: Stefan Lindblom
Även duvorna har namngetts av familjen Nikouei. Duvan Prince, som dog för ett år sedan, är anfader till många av de vita duvorna som finns i duvtornet i dag.
– Man ser vilka som är Prince ättlingar. De har liten näbb och en virvel i fjäderdräkten på halsen precis som han hade, säger Elias.
– Två av hans syskon var på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby förra sommaren där de var med i Bröderna Lejonhjärta, tillägger hans mamma.
Har många återkommande gäster
Caroline och Nader och deras båda barn drog på försök igång verksamheten med smådjurshotellet sommaren 2021. Intresset visade sig vara stort. Det var en stor efterfrågan på något ställe där man kunde lämna in sina smådjur när man åkte på semester.
– Vi trodde det skulle bli ett sommarjobb för oss, men det växte snabbt till något mycket större, säger Hanna.
Det här är Caroline och Nader
Namn: Caroline och Nader Nikouei.
Ålder: 54 respektive 64 år.
Yrke: Musiklärare och fritidspedagog respektive barnskötare.
Familj: Dottern Hanna, 19, och sonen Elias, 18, två hundar, två katter, sju hästar, tre belgiska jättekaniner, höns, tuppar, papegojor och vita duvor.
Bor: På en gård vid Tolånga utanför Sjöbo, Skåne.
Redan till julen samma år öppnade de upp för hotellgäster på gården igen och från sommaren 2022 har de satsat fullt på verksamheten.
Föregående sommar hade de över 200 kundbesök. Som mest fanns där över 50 djurgäster samtidigt.
– Många av våra gäster är stammisar. Deras ägare kommer hit med dem från hela Skåne, någon till och med från Karlskrona, berättar Caroline.
På Smådjurshotellet Grönehill tar man emot i stort sett alla sorters smådjur utom reptiler. Det handlar om små husdjur som marsvin, hamstrar, kaniner, ökenråttor, undulater, papegojor och brasiliansk buskråtta.
– Vi har tillstånd av länsstyrelsen att ta emot reptiler och sköldpaddor, men vi har valt att inte göra det, säger Hanna.
Caroline tillägger:
– På vår hemsida skriver vi på skoj att vi tar emot även dinosaurier. Vi har fått en del roliga kommentarer om det och till och med en korrekt iförd bokning för en Tyrannosaurs Rex, men hittills har det inte kommit någon.
Kaninen Sam har fått det lite extra lyxigt. Han bor i ett eget hus.Foto: Stefan Lindblom
Den som kommer till smådjurshotellet med sin pälskling för första gången får stiga in i den kombinerade receptionen och gårdsbutiken. Den ser ut som en riktig hotellreception med en liten skylt med ordningsregler på väggen.
– Vi skriver gedigna kontrakt med ägarna så att vi vet att djuren är försäkrade och att vi kan kontakta veterinär om de skulle bli sjuka. En del av djuren ska ha medicin regelbundet och det är viktigt att vi vet vilken och i hur stora doser.
När Carolines 83-åriga pappa Mats var på besök på gården och såg vad en av deras gäster, ett marsvin, skulle få för medicin varje dag utbrast han glatt:
– Ögondroppar, blodförtunnande och hjärtmedicin, men det är ju precis vad jag tar.
När familjen flyttade in på gården vid Tolånga påbörjades en omfattande renovering innan de kunde öppna smådjurshotellet.Foto: Stefan Lindblom
Olyckor ska däremot inte kunna ske.
– Vi tänker mycket på säkerheten. Här är rena Fort Knox. Alla burarna är rovdjurssäkrade, säger Caroline.
När ägarna checkar in sina djur har de också möjlighet att välja extra tillägg som pälsvård och kloklippning eller en lite lyxigare bur.
– I en lyxbostad får de en egen fontän, lite lyxigare minihus och några fler leksaker, berättar Hanna.
I genomsnitt stannar djuren två veckor på Grönehills smådjurshotell.
En del av djuren som checkar in ska ha medicin. Här får marsvinet Watson sin dagliga dos.Foto: Stefan Lindblom
Genom åren har Caroline och hennes familj även lärt känna stamkundernas djur och deras olika personligheter. Hon berättar om två papegojor som brukar bo hos dem samtidigt.
– Den ena, Maxe, skriker bara, medan den andre, Charlie, har lärt sig prata. Varje gång Maxe skriker säger Charlie ”Håll käften. Nu räcker det. Jag orkar inte mer”. Så där kan de hålla på en bra stund.
Caroline och Nader skulle kunna försörja sig enbart på smådjurshotellet, men de har valt att behålla sina tidigare jobb. Hon arbetar 80 procent som musiklärare och fritidspedagog på en skola i närheten.
Nader lät sig övertalas att fortsätta arbeta 80 procent på förskolan i Oxie där han jobbade innan de flyttade ut på landet.
– Det är en bit att köra, men det är så roligt att arbeta med barnen så jag ville fortsätta med det, säger Nader, som innan han kom till Sverige från Iran blev världsmästare i fristilsbrottning i Paris 1983.
Alla familjemedlemar har olika roller
På Grönehills smådjurshotell har familjemedlemmarna olika roller. Hanna och Elias, den senare går sista året på gymnasiet, sköter den dagliga matningen av hotellgästerna och städningen av deras burar.
– Vi tittar till dem tre gånger om dagen. Mellan klockan tio och elva på förmiddagen får de frukost och mellan åtta och nio på kvällen får de kvällsmaten. Däremellan ger vi dem pälsvård, klipper deras klor och ger dem fräscht hö och genar att tugga på, säger Elias.
Gatuhunden Wincent, som familjen adopterat från Grekland, har hittat en skön plats i skuggan. Här med Elias.Foto: Stefan Lindblom
– Jag fotograferar dem också regelbundet och skickar bilderna till deras ägare för att de ska se att de har det bra. Den servicen ingår i priset. Man kan även facetima med sina djur.
Precis som på vilket hotellrum som helst städas burarna varje dag och de får fräscht hö.
– Vi kanske skulle låta tillverka små skyltar med texten ”Stör ej” eller ”Städning pågår”. Det hade varit en kul grej, säger Caroline med glimten i ögat.
– Det är viktigt för oss att djuren ska ha det bra här och känna att de är ompysslade. Det ska vara som en semester även för dem.
Familjen Nikouei har planer på att i framtiden utöka verksamheten på Grönehill med ett kattpensionat. De drömmer också om att skapa en rekreationsgård dit folk kan komma för att umgås med deras djur.
– Och varför inte en rekreationsträdgård, säger Hanna. Det hade varit roligt. När vi bodde i Oxie hade vi en fin trädgård, men här har vi inte hunnit med det än.
Fler egna djur lär det i alla fall komma till gården. Åtminstone om man ska tro Caroline som lyfter upp den belgiska jättekaninen Emil när vår fotograf ska ta en gruppbild på familjen och några av deras djur.
– Jag skulle gärna vilja ha en åsna. Det hade varit häftigt, säger hon.
En minst sagt härlig arbetsdag reporter Per-Ola Ohlsson, tillsammans med hästen Misty.Foto: Stefan Lindblom