Populära namn – så tänker vi när vi ska välja namn till våra barn

Nyfödd bebis håller i sin mammas finger.
Tuva-Nova, Estelle, Jonny och Karl. Ett namn kan säga och betyda oerhört mycket. Men kan Liam sitta i en styrelse, spelar det någon roll vad kungligheterna döper sina barn till och vem är det som döper sina barn efter frukter? Vi låter namnforskaren Emilia Aldrin reda ut.

De flesta föräldrar tänker flera varv innan de enas om ett namn till sina barn. Sätter upp listor på kylskåpet och vänder och vrider på idéer. Men vad är det som avgör vilket namn det blir?

– Det tydligaste är att det är väldigt mycket på en gång, säger Emilia Aldrin, universitetslektor i svenska och forskare på Halmstad Högskola, som grundar kunskaperna på intervjuer och enkäter hon gjort med föräldrar angående just namnval.

Tvillingar eller syskon? Här är 42 tips på matchande namn

– Det kan handla om viss stil eller smak man vill förmedla. Och det kan vara livsstilsrelaterat och berätta att man är intresserad av film, musik eller litteratur. Då blir det tydligt. Andra gånger kan det vara subtila val där man vill uttrycka smak för det moderna eller det traditionella som är praktiskt och rejält,

Och förutom stil och smak finns det ytterligare dimensioner av namnvalet.

– Det handlar dels om originalitet, alltså i vilken mån man vill att barnet ska sticka ut eller passa in i mängden. Här handlar det också om omsorg om barnet. Riskerar han eller hon att bli mobbad för namnet i skolan till exempel. En annan aspekt är internationalisering. Är det viktigt att namnet ska funka utanför Sverige eller tvärtom.

River Phoenix i film.
169 svenska pojkar/män har River som tilltalsnamn. Kanske är det efter skådespelaren River Phoenix eller från karaktären med samma namn i tv-serien Tre kronor. Foto: TT

Viljan att vara unik

Till alla de här övervägandena kommer saker som om namnet klingar bra ihop med efternamnet. Rimmar det bra med vad syskonen heter? Och inte minst. Är båda föräldrar överens?

I sin forskning har Emilia Aldrin även kommit fram till att det även finns omedvetna faktorer som spelar in. Här kommer koppling till sociala grupper, kön och andra värderingar in i namngivningsleken.

Vad ska man tänka på när man väljer barnnamn?

Här finns det fog för en liten historisk utvikning. Enligt Emilia Aldrin finns det en lång tradition av att välja unika namn till sina barn.

– Viljan att vara unik har funnits länge men inte alltid gällt alla samhällsklasser. Innan var det samhällets högsta skikt som ville visa att de avvek. Så är det inte idag. Idag är det mer ett uttryck för individualism än en klassfråga.

Under efterkrigstiden var det många svenska barn i de lägre samhällsklasserna som döptes efter andra världskrigets hjältar och fick amerikanskt klingande namn. Klasspyramiden hade vänts upp och ner.

– Men det går upp och ner. I dag tror jag att vi har passerat toppen. Det är färre som söker de här riktigt unika namnen. Nu ska det vara lite lagom unikt, inte jättekonstigt.

Y-namnen lever kvar

Även om namngivningen blivit var mans privilegium så finns det stämplar som lever kvar. Bland annat den om Y-namnen. Det vill säga att män med namnen Ronny, Conny och Sonny var överrepresenterade i svenska fängelser.

– Vi fann ett samband mellan att ha ett så kallat y-namn och att befinna sig i Kriminalvårdens förvar, i fängelse eller samhällstjänst. Men vi har inte kommit fram till varför, berättade Erik Segerborg för DN efter att han och Mikael Söderström presenterat studien Prison and Prejudice: The Y-name Syndrome vid handelshögskolan i Stockholm 2011.

Y-namnets stigma behandlades bland annat av idéhistorikern Ronny Ambjörnsson i boken Mitt förnamn är Ronny. En berättelse om hans klassresa kopplat till hans namn.

Emilia Aldrin menar att Y-namnet i sig är oväsentligt i sammanhanget jämfört med andra socioekonomiska faktorer omkring.

Och även om studien är gammal vid det här laget så lever uppfattningen kvar.

Anna är ett "styrelsenamn" på uppgång. Här utbildningsminister Anna Ekström (S)

– Jag har märkt det även i chatt-grupper bland unga människor. Det är märkligt men bilden finns ändå på något sätt kvar. Jag tror det kommer dröja innan den stämpeln försvinner.

Finns resonemang om ”styrelsenamn” med i diskussionerna? Det vill säga namn som är mer predestinerade att göra karriär än andra?

– Övervägandet finns men inte på det sättet. Det handlar mer om att man väljer bort. Att man tänker ”kan man vara tandläkare och advokat och heta det här”? Andra frågar till exempel ”kan min son eller dotter vara artist och heta det här”? Men det är lite luddigt vilka namn som väljs bort.

– Så man kan egentligen inte tala om styrelsenamn. Göran är till exempel ett namn som är överrepresenterat i svenska styrelser och det är inte så populärt.

(Enligt stiftelsen Allbright så är Per det vanligaste vd-namnet i svenska börsbolag, 2018. Anders är tvåa. Första kvinnan ligger på 15:e plats och heter Anna).

Hellre Liam än Estelle

Klart är i alla fall att namns status skiftar med tid. Liam är ett sådant.

– När det först kom för tio, 15 år sedan så var det rätt tydlig kopplat till en låg socialgrupp. Nu har det verkligen blivit mer och mer populärt och finns i alla socialgrupper. Så namns bruk och sociala situationer förändras. Det gör det svårare för föräldrarna men som forskare tycker jag det är hoppfullt.

Kunganamn har av tradition varit en egen stark kategori. Men monarkin är lite svajig som influenser i det här fallet.

Kronprinsessan Victoria, prins Oscar och prinsessan Estelle under ett kungligt dop.
Prins Oscar, kronprinsessan Victoria och prinsessan Estelle vid prins Gabriels dop i Drottningholms slottskyrka. Kungliga namn är oberäkneliga som trendsättare. Foto: TT

– Det går upp och ner. När Victoria och Madeleine kom så fick de namnen ett uppsving. Samma med Haga-sessorna (Margaretha, Birgitta, Desirée och Christina) några generationer tidigare.

Så är det inte idag. När Estelle döptes så var namnet kritiserat. Och det var till och med så att namnet snarare minskade i popularitet i början även om det har svängt med tiden.

– Min uppfattning är att de som väljer prinsessnamn gör det mer för att det är ett namn som av någon anledning finns i det allmänna medvetandet än att det är en kunglighet som bär det.

Ny vår för dubbelnamnen

För den som någon gång observerat att alla barn på förskolan heter samma sak som mormor och farmor så är det inget underligt. Namn går i cykler.

– Absolut. Men det ser ut som att cykeln krymper i längd och blir kortare och kortare, säger Emelia Aldrin och förklarar att det är kopplat till generationer.

– Många undviker namn från egna generationen. De namnen är upptagna, både de man gillar och inte. Tidigare undvek man föräldragenerationens namn. Man förknippade det med lärare och föräldrar, tradigt och tjatigt folk, och tog hellre namn från far- och morföräldrar.

– Numera har vi märkt att namnen inte behöver ligga så långt bort i tiden för att komma tillbaka. Cykeln har blivit kortare.

Sofia Wistam och Magnus Wistam är föräldrar till Texas och Lennox.
Tv-profilen Sofia Wistam med make Magnus Wistam och sönerna Texas och Lennox. Foto:TT

På tal om föräldranamn vi minns. När kommer dubbelnamn som Rose-Marie och Per-Åke tillbaka?

– De har redan kommit. Dubbelnamnen är på uppgång och ökar år från år. Det är inte 50-talets Britt-Marie utan mer klassiskt tidlösa som Anna-Klara och Anna-Karin. Sedan finns det nyskapande exempel som Tuva-Nova, där man väljer två moderna namn och kombinerar. Man plockar upp en gammal form och fyller den med nytt.

Emilia Aldrin, namnforskare Högskolan i Halmstad
Emilia Aldrin på Högskolan i Halmstad har skrivit avhandlingen ”Namnval som social handling”. Foto: Wikimedia commons/Joachim Brink

Jag har hittat flera exempel på geografiska namn som London, Dakota, Florida och Texas. Någon idé om vad man vill uttrycka?

– Just de geografiska namnen har jag sett i grupper där man värderar det unika och den anglo-amerikanska sfären. Min uppfattning är att det inte är så vanligt.

I fruktkategorin hittade jag till exempel Citrus och Apple. Det sistnämda kanske är efter Gwyneth Paltrows dotter. Någon sorts kändiseffekt?

– Låter sannolikt men jag ska inte svära på det. Ibland bara snappar man upp namn i mediebruset utan att tänka på att knyta ihop det med en speciell person.

Vad är namntrenden idag?

– Det är ett fält där förändringarna är ganska långsamma. De hetaste namnen idag är fortfarande sådana som är hämtade från förra sekelskiftet. Men det komma in mer nordiska namn. Namn som Astrid, Saga, Idun, Freja och Knut. Det finns även en antydan om att namn från 1920 och 1940-talen börjar komma. Man kan stöta på en och annan Anna och Kerstin.

Tvåstaviga flicknamn som slutar på a är fortfarande stort. Elsa, Ebba, Alma, Asta.

Finns det några namn som aldrig kommer att göra comeback?

– Adolf hade ju egentligen passat in i namntrenden men det är helt stigmatiserat efter Hitler. Det går inte.

Här är de populäraste barnnamnen 2018

10 vanligaste namnen på nyfödda flickor 2018

  1. Alice
  2. Maja
  3. Lilly
  4. Ella
  5. Wilma
  6. Ebba
  7. Olivia
  8. Astrid
  9. Alma
  10. Elsa

10 vanligaste namnen på nyfödda pojkar 2018

  1. William
  2. Liam
  3. Noah
  4. Lucas
  5. Oliver
  6. Oscar
  7. Elias
  8. Hugo
  9. Adam
  10. Alexander

Här är de vanliga namnen under hundra år i Sverige

1920: Anna, Karl

1930: Kerstin, Karl

1940: Eva, Lars

1950: Eva, Lars

1960: Maria, Mikael

1970: Anna, Johan

1980: Anna, Johan

1990: Emma, Marcus

2000: Emma, Oskar

2010: Alice, William

Här är de vanligaste dubbelnamnen just nu

Ann-Christine, Jan-Erik

Visste du att?

13 pojkar/män har tilltalsnamnet Rambo. Medelåldern på Rambo är 11 år.

Källa: SCB

Mer inspirerande innehåll från allas.se: