Psykologen: Hjälp för att hitta dina sociala superkrafter

Retar du dig på att kollegan inte ställer kaffekoppen i diskmaskinen? Tänker du ”typiskt honom!” när maken sladdar in en kvart för sent till dotterns fotbollsmatch? Jobbigt, men problemet är tyvärr framförallt ditt eget, menar psykolog Leif E. Andersson som med sin nya bok vill lära oss att vi själva är ansvariga för att skapa ett liv vi trivs med.

Du får de relationer du förtjänar. Ett påstående som knappast gör dig lyckligare när du kommer hem till ett uppochnervänt hem och en tom kyl en fredagskväll, eller får dig att jubla när de låga chefsbetygen rasslar ur den senaste medarbetarundersökningen.

Men att det är kaos i hallen beror ju bara på att barnen är slarviga, tänker du kanske. Och den tomma kylen är maken skuld till – han som är så dålig på att planera. Och att dessutom toppa familjepusslet med att vara chef – medarbetarna har ingen aning om hur tufft det är!

Tänk om alla bara kunde fatta!

Annons

Ta ansvar för dina relationer

Men nej, så enkelt är det tyvärr inte. För om vi återgår till inledningen – ”du får de relationer du förtjänar” – så handlar det om att DU faktiskt måste ta ansvar för det du inte är nöjd med. Åtminstone om du vill se någon förändring.

– Det kan låta hårt, men att människor beter sig på ett visst sätt i din närvaro beror på hur du beter dig själv. Ett klassiskt exempel är skolklassen, som av vissa lärare upplevs som väldigt stökig men som är betydligt lugnare tillsammans med andra lärare, säger Leif E. Andersson, psykolog, utbildare och författare till nya boken De sociala superkrafterna.

– Det positiva är att mönstren går att förändra, OM vi lär oss att fokusera på människors beteenden i stället för deras personlighet, säger Leif E. Andersson.

Annons

Ett grundläggande problem i många konflikter är nämligen att vi – ofta reflexmässigt – börjar prata om att hen är si eller så. Slarvig. Ostrukturerad. Gnällig. Stökig. Detta är dock, menar Leif E. Andersson, endast vår bild av personen, skapad utifrån våra tidigare

erfarenheter. Och ett av de vanligaste problemen vi gör när vi umgås med andra människor är just att vi försöker förstå dem utifrån oss själva.

Leif E. Andersson är psykolog och författare till boken De sociala superkrafterna.
Leif E. Andersson är psykolog och författare till boken De sociala superkrafterna.
Annons

– När du möter en ny person bildar du dig en uppfattning om hen på några sekunder. Klädsel, utseende, rörelser – allt jämförs med dina tidigare erfarenheter och snabbt skapas en bild av hur du tror att personen är. Du kalibrerar ditt tankefilter och allt som hen gör i fortsättningen, som stämmer med ditt första intryck, kommer att nå lättare fram till ditt medvetande.

Vi generaliserar ofta

I De sociala superkrafterna tar Leif upp ett exempel från politiken:

”Om du lyssnar på en debatt mellan någon vars politiska åsikt du delar och någon vars politiska åsikt du ogillar så spelar tankefiltret dig ett spratt. Saker som stämmer med din världsuppfattning åker på en rak väg in i ditt medvetna, medan det som inte stämmer med din världsuppfattning får bana sig fram på snåriga stigar.”

Denna kategorisering, och generalisering, hittar vi överallt i samhället. Vi älskar att dela in varandra i olika grupper. Vi är röda, gula, blå och gröna personligheter. Vi är introverta och extroverta. Vi är 50-talister och 70-talister. Vi är kräftor, lejon och tvillingar.

En uppdelning som Leif E. Andersson inte är särskilt förtjust i. Han utgår i stället från inlärningspsykologin som menar att varje människa är unik.

– Givetvis inte helt unika, då skulle det inte gå att forska fram generaliserbar kunskap. Men bara för att forskningen visar att 90-talister som grupp är mer sjukskrivna än andra, säger det ingenting om just den 90-talist som arbetar tillsammans med dig. Jag tycker att man ska vara försiktig med att generalisera när det handlar om människor, om inte annat för att det lätt kan leda till fördomar och att vi ser varandra genom olika filter istället för att se varandra som individer.

Vill vi få till en konkret förändring – till exempel i hemmet eller på arbetsplatsen – bör vi sluta fokusera på hur vi upplever att folk är och i stället intressera oss för det de gör. Att tonåringen slängt skor och ytterkläder på golvet i hallen kan nämligen bero på flera olika saker, som inte alls har med slarv att göra.

Bokomslag till ”De sociala superkrafterna”.
Boken De sociala superkrafterna.

– Vi ser tyvärr inte alltid den där unika människan vi bor med och hens känslor och behov i stunden. Vi ser i stället den bild vi skapat av hur hen är, säger Leif E. Andersson.

I det läget kan det vara bra att ta ett steg tillbaka, råder Leif. Inte brusa upp, skälla och kalla tonåringen för slarver utan istället fundera över varför hen agerar som hen gör.

– Jag tror att alla människor gör så gott de kan i de flesta situationer. De kanske skulle kunna göra bättre, men i den situationen de befinner sig just då, i den sinnesstämningen och den miljön så gör de så gott de kan. Att ha det som utgångspunkt underlättar faktiskt samvaron med människor i många lägen.

Våga fråga

En bra övning är att försöka se det man upplever som ett problem ur flera olika perspektiv (mer info längre ner). I många fall kan det hjälpa en att tänka annorlunda kring varför en person agerar som hen gör.

Att se ett problem ur olika perspektiv kan man också ha nytta av när det kommer till lösningar. För även här är det lätt att ta genvägen om gamla erfarenheter och luta sig mot förslag som funkat tidigare.

– Många gör misstaget att utgå från att alla har samma bild av problemet. Men så behöver det ju inte alls vara, säger Leif E. Andersson. Du kanske tror att dina medarbetare är missnöjda med att du tillbringar allt för mycket tid i möten, men det kanske är något helt annat. Mitt råd är: Våga fråga! Du framstår varken som korkad eller en chef som saknar koll, du framstår som en chef som bryr sig.

I sin bok skrotar Leif också den gamla ”gyllene regeln”:

– I stället för att behandla andra som du vill bli behandlad själv – tänk: ”Behandla andra som de önskar att bli behandlade”. Då kommer du att gå betydligt längre!

Bekräfta mera

Att öva upp sina sociala superkrafter är ett arbete som lönar sig, men som man också måste ge lite tid.

– Vi går och lär oss att spela golf och tala spanska och bokar in pass på gymmet flera gånger i veckan, men det är få som avsätter tid för att bli en bättre människa. Jag tycker absolut att man ska prioritera det! Tycker du att det känns övermäktigt kan du börja med något enkelt. Kanske något som du är lite bra på redan, så att du snabbt känner dig duktig. En kompis till mig tipsade mig om att alltid använda ”jag” istället för ”du är”. Ett annan enkel start är att börja se och bekräfta sina medmänniskor mer. Du kommer snart märka att du blir uppskattad och att människor lyssnar mer på dig. Dessutom blir du lyckligare själv, säger Leif E. Andersson.

Lär barnen fokusera på beteende

Har du barn? Lär dem tidigt att prata om kompisars beteende istället för egenskaper. Om barnet säger att kompisen är dum – fråga vad hen gjort som var så dumt.

Hur blir man en god lyssnare?

  • Försök förstå vad den andre vill säga, på riktigt.
  • Träna på att försöka minnas det personen säger, så att du kan återberätta det efter samtalet. Om du fokuserar på att minnas är det svårare att fastna i tankar på vad du ska säga.
  • Använd ditt kroppsspråk för att visa intresse.
  • Använd dig av olika öppningsrepliker för att leda samtalet framåt. Till exempel: ”Du känner…” eller ”Det låter som att…”.
  • Låt personen prata till punkt.
  • Stäm av att du har förstått saken rätt.

Tips för att coacha fram lösningar

  • Genom att lyssna och coacha i stället för att ge lösningar och råd vinner du flera saker: dels får den andra prata av sig och uppleva dig som en empatisk medmänniska, dels förstår du själv mer om hur personen tänker. Win-win!
  • Fråga vad hen har för idéer och håll tillbaka dina egna tankar och funderingar så långt som möjligt. Motivationen ökar om personen själv får komma på en lösning. Att höra sig själv säga något högt är en viktig del i tänkandet.
  • Stäm av att den du coachar är klar över sitt problem, vilken lösning som finns, samt vilka hinder som ska övervinnas.
  • Avsluta med att bestäm ma när de ska göras.

Ett exempel att inspireras av

”En mamma kom hem på kvällen tillsammans med sin åttaåring. Han gjorde som vanligt, slängde av sig ytterkläderna så att allt spreds ut över hallen. Mamman var på väg att börja skälla på honom när hon kom på sig. Som tur var hade mössan råkat hamna där den skulle, så hon valde att bekräfta det i stället. ”Vad bra att du lade mössan i korgen, tack.” Sonen tittade förvånat upp och hängde sedan resten av kläderna på sina platser.”

Så skaffar du dig sociala superkrafter – tips för att lyckas socialt

Det går att förbättra de allra flesta relationer, oavsett om det gäller en käresta, en god vän eller en kollega. Här är 10 tips på hur du stärker dina sociala superkrafter.

1. Säg vad du känner

Människor är inte tankeläsare. Retar du dig på någon eller något – säg det eller släpp det. Red också ut vad problemet innebär för dig. Vad vill du uppnå med att säga ifrån? Kan du kanske lösa problemet utan att blanda in den du stör dig på? Sätta upp en extra skohylla eller byta till en bättre dag för storhandlingen?

2. Generalisera mindre

Var försiktig med att generalisera. Hjärnan gillar att förenkla, men varje människa och situation är unik.

3. Försök förstå dina medmänniskor

Lär känna dina medmänniskor, på riktigt. Försök förstå deras sätt att se världen, deras behov och önskningar. Det underlättar både förståelsen för deras beteende och dina möjligheter att påverka.

4. Fokus på perspektivtagande

Öva dig på perspektivtagande (mer info längre ner i texten). Det finns alltid en anledning till att folk beter sig som de gör, men det behöver inte vara den du först tror.

5. Var positiv

Var positiv och bekräftande när du träffar en ny människa. Har du skapat en bra relation blir det lättare att ge konstruktiv feedback när det behövs.

Siluett av en kvinna som sträcker händerna mot himlen
Vill du förbättra dina relationer? Börja med att ändra din egen inställning.

6. Anklaga inte

Utgå från att folk runt omkring dig gör så gott de kan. Fråga: ”Vad hände, varför blev det så?” i stället för att direkt anklaga.

7. Kommentera beteenden

Lär dig kommentera beteenden istället för egenskaper. Säg: ”Jag blir störd när du kommer sent till mötet” istället för ”Typiskt dig att komma för sent”.

8. Jag-budskap

Använd jag-budskap, som fokuserar på handling, konsekvens och känsla, när du tar upp ett problem. ”När jag kommer hem efter en lång dag på jobbet är jag trött. Att börja med att städa köket för att kunna laga mat känns tungt, speciellt eftersom det var rent när jag åkte i morse. Jag skulle uppskatta om du städade undan efter dig innan jag kommer hem.”

9. Samlad bild

Se till så att alla inblandade har samma bild av problemet eller konflikten. Först när ni har definierat och avgränsat konflikten kan ni gå vidare med att hitta lösningar.

10. Färdriktning, färdighet, förutsättningar, förstärkare

Ta hänsyn till de fyra F:en – färdriktning, färdighet, förutsättningar, förstärkare – när ni diskuterar lösningar. Alla inblandade måste förstå varför en sak är viktig. Man måste också ha kollat så att de har tillräckliga kunskaper för att kunna genomföra förändringen och att förutsättningarna är tillräckliga. Och så får man inte glömma bort att belöna när det går bra. Ofta!

Övning: Vrid och vänd på perspektiven

Tänk på en person du har retat dig på eller haft en konflikt med. Försök återkalla ett konkret minne av en situation. Fundera på frågorna nedan en stund och skriv gärna ner dina tankar.

  • Vad kände du i situationen?
  • Vad gjorde personen som störde dig?
  • Hur tänker du kring personen?
  • Vilka etiketter/egenskaper tillskriver du personen?
  • Försök sedan hitta minst fem förklaringar till varför personen betedde sig som hen gjorde i den här situationen. De första förklaringarna är lätta, så ansträng dig för att hitta minst fem. Några får gärna vara förstående och välvilligt inställda. Skriv gärna ner förklaringarna.
  • Tänker du annorlunda kring personens beteende efter att ha gjort den här övningen? Det du övade på var perspektivtagande – att försöka se saken ur flera olika perspektiv.

Av Linda Unnhem

Foto: TT/Shutterstock, Privat

Mer inspirerande innehåll från allas.se: