Sandras brev från andra sidan blev mördarens fall

Brevet från andra sidan avslöjade mördaren

Trebarnsmamman Sandra Duyst, 40, kallad Sandy av sina nära och kära, levde en harmonisk tillvaro med maken David Duyst Sr och deras tre barn i lilla staden Alpine Township i Michigan, USA. Djurvännen Sandra älskade hästar och drev med stor stolthet sin egen affärsverksamhet, där hon hyrde ut stallplatser på familjens gård. David arbetade som försäkringsrådgivare och tjänade bra med pengar.

Paret hade träffats redan när de gick i gymnasiet och blivit kära. Efter examen gifte de sig och fick ganska snart tre barn i en rask följd. De var omtyckta i grannskapet, ordentliga, vänliga och gick i kyrkan varje söndag.

Allt vore frid och fröjd om inte Sandra hade råkat ut för en olycka på gården, där en häst sparkade henne illa i huvudet. Hon måste föras till sjukhus och sys, men inte nog med det, skadan gav henne allvarliga men. Hon drabbades av svåra humörsvängningar och djupa depressioner som hon medicinerade mot.

Sandras mentala tillstånd pendlade upp och ner under ett och ett halvt år. Men natten den 29 mars år 2000 nåddes en ödesdiger slutpunkt. Ett telefonsamtal kom in till polisens larmcentral – det var Sandras man som ringde.

– Jag heter David Duyst och min fru har försökt ta sitt liv. Hon har skjutit sig i huvudet! sa han upprört.

Polis åkte till parets hem, där Sandra låg i sin säng i en pöl av blod. Hennes liv gick inte att rädda. Bredvid henne låg familjens skjutvapen, en 9 millimeters-pistol, och hon var skjuten i huvudet.

Sorgligt slut på ett lyckligt liv, eller?

Det hela verkade vara ett tragiskt fall där en olycklig trebarnsmor, plågad av psykisk ohälsa, gjort slut på sitt liv för egen hand för att undkomma alla jordelivets plågor. Ett sorgligt slut på ett lyckligt äktenskap, ett lyckligt liv.

Eller?

Tiden gick. Utredarna var fundersamma över att Sandra Duyst inte lämnat något självmordsbrev eller något slags förklaring efter sig, något som självmordsbenägna ofta gör. En obduktion av kroppen väntade också, något som görs rutinmässigt även när det gäller självmord.

I samma veva ringde Sandras syster Mary Ellen Spring polisen. Hon hade något att berätta. Hennes syster hade avslöjat något oroväckande för henne ett år före sin död. Sandra hade sagt till Mary Ellen att i händelse av Sandras bortgång så måste Mary Ellen leta i porslinsskåpet hemma i familjen Duysts hus. Där hade Sandra nämligen gömt ett brev med viktig information som skulle kunna ha med hennes död att göra.

I brevet: ”Om något händer mig…”

Nu undrade Mary Ellen om polisen kunde få tillträde till huset för att söka igenom Sandras porslinsskåp och se om de hittade det hemliga brevet.

Polisen gjorde en husrannsakan hos David Duyst och mycket riktigt – längst in i skåpet, väl dolt bakom en hög porslins tallrikar, satt ett kuvert instucket. Utanpå stod det textat: ”Mary Ellen”. Inuti låg ett brev som Sandra hade skrivit.

”Jag skulle aldrig någonsin kunna ta mitt eget liv. Aldrig. Om något händer mig, snälla ta en närmare titt på David Duyst. Han skulle kunna vara min mördare”, löd den dödas kusliga ord från andra sidan.

Längre ner i brevet fanns ett chockerande avslöjande: hästolyckan ett och ett halvt år tidigare var inte alls någon olycka. Sandra skrev att det i själva verket rörde sig om ett mordförsök. David hade överfallit henne bakifrån i stallet med en hammare! Och hon fruktade att han skulle försöka igen.

Nu hade utredarna fått något att bita i. Brevet analyserades av experter och man fann att det var äkta. Man gick också tillbaka och tittade i gamla sjukhusjournaler från tiden när Sandra låg inlagd efter olyckan.

Där uppdagades det att läkarna faktiskt misstrott Sandras förklaring om en hästspark – hennes huvudskada tydde snarare på att ett verktyg använts.

David togs in till polisförhör. Han hävdade att han var absolut oskyldig till att ha dödat sin fru. Men efterhand växte en annan bild av parets äktenskap fram. Det var inte så lyckligt som det såg ut på ytan.

Förutom att paret Duyst hade stora ekonomiska skulder så hade deras äktenskap i grunden förändrats efter ”hästolyckan”. De äkta makarna delade inte längre sängkammare utan David sov på en soffa i ett eget rum. Det visade sig också att han hade inlett en kärleksrelation med sin sekreterare, något som Sandra fått reda på strax innan hon dog. Men enligt systern Mary Ellen älskade Sandra sin make över allt annat och ville till varje pris hålla ihop familjen. Hon ville inte ta ut skilsmässa.

Misstanken: David valde mord framför skilsmässa

Nu började utredarna misstänka att David Duyst faktiskt valt mord framför skilsmässa. Och att han hade allt att vinna på det: älskarinnan hotade med att lämna honom om han inte lämnade sin fru. Dessutom hade han i egenskap av försäkringsrådgivare tagit ut en livförsäkring på sin fru värd över 4 miljoner kronor – en försäkring som, enligt klausulen, skulle gälla även om hon begick självmord.

Obduktionen gav viktiga och avgörande ledtrådar. Sandra hade avlidit till följd av pistolskott i huvudet. Men problemet var att det inte bara var ett skott, utan två. Rättsläkaren kunde slå fast att vart och ett av skotten i sig hade varit dödande – det var alltså omöjligt att Sandra skulle ha kunnat avfyra vapnet en andra gång.

Pistolens avtryckare var dessutom, enligt tekniska tester hos tillverkaren, så trög och tung att Sandra troligen inte förmått att skjuta ens ett första skott.

Men David Duyst hävdade ihärdigt att Sandra hade skjutit sig själv. Hon var ensam i sovrummet, han befann sig i ett annat rum, men hade hört skott och rusat dit. Han hade tagit pistolen ur hennes hand och lagt den på sängen, och sedan larmat polis och ambulans. David fick genomgå ett lögndetektortest – som han klarade.

David Duyst dömdes till livstids fängelse

Men polisen trodde honom inte. Det fanns inga blodstänk på vare sig Sandras armar eller händer, som det rimligtvis borde finnas om hon hållit i pistolen själv.

Och när Davids skjorta kom tillbaka från den tekniska analysen framstod hans skuld lika självklar som rött på vitt: blodstänk från Sandra fanns på hans skjorta.

David Duyst dömdes till livstids fängelse. Han har flera gånger överklagat domen, men utan gehör från högre instanser. Han hävdar att det faktum att Sandra var skjuten med två skott, och inte med ett, berodde på ett tekniskt fel på pistolen.

David Duysts invändningar är och förblir ohörda. Han sitter inspärrad på livstid på anstalten Saginaw Correctional Facility i Freeland.

För evigt fälld av sin döda hustrus viskningar från andra sidan graven.

Text: Anna-Karin Ericson

Bild: IBL