Ska jag på min ex-mans begravning?

Ska jag gå på min ex-mans begravning
Att inte vilja gå på sina barns fars begravning är en känslig sak. Men ska man tvinga sig till något man inte vill?

”Frostigt förhållande”

Jag har varit skild i många år och har ett minst sagt frostigt förhållande till min ex-man. Efter hans mångåriga svek och otroheter har jag helt enkelt svårt att träffa honom. Vi gör det på barnbarnens större saker, som konfirmation och student, men det är helt onaturligt mellan oss. Vi har aldrig talat ut om något i vårt gemensamma förflutna. Jag var dock hos en terapeut en gång, utan vidare resultat. Kanske fick jag modet då att liksom hålla mig undan.

Hans fru sen flera år har jag lättare att se och prata med. Han har haft två fruar tidigare. Denna, den senaste, förmodligen sista, är nog mest sjuksköterska, stackarn. Glad att jag slapp.

Läs också: Katarina, 66: Jag vårdade mannen som övergav mig

Nu låter jag väldigt grym, men det är så det känns. Och verkligheten är där nu. Han är svårt sjuk i cancer, senaste behandlingen var inte lika lyckad som den första och ingen vet hur länge han kan leva. Men det troligaste är nog att han går bort inom något år, förmodligen i alla fall före mig. Och då kommer frågan – ska jag gå på hans begravning, då det blir så dags?

Det är helt för sent för en försoning mellan oss. Men kanske bör jag gå dit för barn och barnbarns skull. De säger att jag ska göra som jag vill, den enda gång jag tagit upp frågan. Och de tyckte jag var ofin och klumpig mest. Kanske blir det bara obehagligt för dem? Eller kan jag kanske vara ett stöd ändå på något sätt. De har haft en rätt skaplig relation nu senaste åren, med senaste hustrun, usel tidigare, även under uppväxtåren. Men det är som om de accepterat honom nu.
Eivy

Relationsexperten Anne-Marie Furhoff:

Anne-Marie Furuhoff är Året Runts familjerådgivare

Vill du fråga terapeuten? Mejla din fråga till [email protected]

”Din roll är inte given”

Frågan om att gå på begravning eller inte har blivit en svårare fråga i vår tid. Tidigare fanns det ganska strikta konventioner kring hur man skulle göra. Dessutom ser familjebanden så annorlunda ut i dag.

Att du nu funderar på hur du ska göra om du får veta att din ex-man avlidit är i sig inte konstigt. Din roll är inte given i den här situationen i förhållande till honom. Det handlar till slut om du vill gå för din egen skull eller som stöd för dina närstående eller ingetdera.

När det gäller dina egna känslor så kan de fortfarande vara neutrala efter din ex-mans bortgång. Men det kan också välla upp känslor, såväl positiva som negativa, som legat undanträngda. Det kan bli så att allt det svåra som ni gått igenom tillsammans en gång blir ännu mer tydligt och då vill du antagligen inte gå på hans begravning. Eller också kan det dyka upp känslor som påminner om att han en gång väckt din kärlek som också ledde till att ni skaffade barn ihop. Kommer sådana känslor fram kanske du vill delta för att ta ett eget farväl.