Rebecca: Smulan ville bo hos oss – flyttade hem igen
Förra året tog vi över den sex månader gamla hunden Smulan från en äldre dam som inte längre kunde ha henne kvar. Jag var skeptisk, eftersom vi bor på femte våningen mitt i Göteborg, men min man jobbar hemifrån och erbjöd sig att ta hundpromenaderna mitt på dagen.
Omställningen var stor för henne och oss
Våra två barn var överlyckliga och lovade dyrt och heligt att de skulle ta ut Smulan minst två gånger om dagen. Därför flyttade hon in hos oss, och det var en stor omställning även för henne som tidigare bara bott på landet.
Allt från skateboards till rullande resväskor och sopbilar skrämde henne. Hon ville inte gå i trappor så vi fick bära henne ner och ibland hela vägen till parken. Där satt hon oftast och gömde sig i en buske och skakade.
Efter någon månad var vi överens om att det inte fungerade för vare sig Smulan eller oss. Barnens entusiasm hade snabbt lagt sig. Vi började leta efter ett bättre lämpat hem för henne och fick kontakt med en familj som bodde på landet en timmes bilresa från oss.
Våra barn var olyckliga morgonen när Smulan skulle åka till sin nya familj. Men de var tillräckligt stora för att inse att hon inte trivdes i storstan.
Den nya ägarens samtal fick oss att åka tillbaka
Hennes nya familj verkade trevlig och hade en stor härlig trädgård, men Smulan måste ha känt på sig vad som väntade, för hon vägrade lämna min sida och morrade när de små barnen kom för nära.
Den nya ägaren lyckades till slut locka över henne med lite hundgodis. När jag körde därifrån kände jag mig både lättad och ledsen.
Väl hemma igen upptäckte jag flera missade samtal och meddelanden på min mobil, alla från Smulans nya familj. Det hade inträffat något mycket olyckligt. Under sin första promenad med Smulan hade hon lyckats slita sig och sprungit i väg.
Lätta ditt hjärta: Här kan du lyssna på våra läsarberättelser i poddformat
I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!
Nu bad de mig komma tillbaka och hjälpa till att hitta henne igen. Jag tyckte synd om Smulan, men samtidigt var det ju inte mitt ansvar, Smulan var ju deras hund nu. Jag blev dock mer och mer ledsen av tanken på Smulan som sprang olyckligt omkring i den kalla kvällsluften, så till slut bestämde jag och min man oss för att hjälpa till.
Vi tog med oss godsaker och lite kläder som doftade oss och knöt fast i ett rep att dra bakom oss. Det skulle bli ett tydligt doftspår för Smulan att följa.
Hon ville följa med oss hem – och det gjorde hon
När vi närmade oss familjens hem på landet mötte vi en man med pannlampa. Det var mannen i familjen, och han var glad att se oss. De närmaste timmarna letade vi över stora områden. Så småningom började vi förlika oss med tanken på att hon blivit överkörd eller sprungit betydligt längre bort.
Klockan blev elva på kvällen, barnen var trötta och ingen hund i sikte. Vi satte oss i bilen och värmde oss och väntade in min man. Plötsligt kom Smulan springande mot oss och jag kastade mig ut ur bilen och ner på knä och tog emot hennes pussar och glada ylanden.
Jag hade aldrig tidigare sett henne så lycklig. Barnen grät av glädje, och när min man dök upp så flög hon in i bilen och lade sig tillrätta mellan barnen i baksätet. Det rådde ingen tvekan om att hon skulle följa med oss hem.
Nu har det gått ett halvår. Jag tycker fortfarande att det är lite besvärligt att ha en hund på femte våningen, men min man fortsätter med sina många promenader och han har även lyckats tränat henne till att bli en stadshund.
Vi gör ofta utflykter till landet där hon får springa runt fritt, och hon har blivit mycket mer social, även med andra människor än oss i familjen.
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.
Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]