Snart elva år sedan mordet: ”Englas rum är ännu orört”

Tioåriga Engla skulle bara cykla de få minuterna hem – men försvann och mördades. Sedan dess har Englas mamma Carina brottats med en smärta hon ofta känt sig ensam med. Nu vill hon starta en podd om brottsoffer.

Hela landet stod stilla. Alla följde vi det intensiva sökandet och vi sörjde med mamma Carina när Engla, en vecka efter försvinnandet, hittades mördad.

Det har nu snart gått elva år sedan Carina Höglund förlorade sin dotter, och hemma i huset i Stjärnsund står Englas rum fortfarande orört.

– Inom mig finns en rädsla att alla mina minnen av Engla en dag ska försvinna. Jag klarar bara inte av att ta bort hennes saker. Ibland kan jag drabbas av känslan att jag till exempel inte minns hur hennes röst lät. Då får jag panik.

Gav aldrig upp hoppet

Carina och hennes två döttrar Engla och Sol hade ganska nyligen flyttat in i ett nyrenoverat hus i Stjärnsund innan mordet. Detta skulle vara en av de tryggaste platser man kan tänka sig för ett barn att växa upp på.

Carina och hennes tjejer var väldigt tajta med varandra och tillsammans med sambon Torbjörn planerade de nu för sitt fortsatta liv i detta hus.

Engla Höglund kramar systern Sol Höglund

Engla och hennes lillasyster Sol stod varandra väldigt nära.

– Jag hade visserligen upplevt en del i livet, men såg på mig själv som lyckligt lottad, säger Carina som lördagen den 5 april år 2008 hade skjutsat ner tioåriga Engla till fotbollsplanen där hennes kompisar väntade.

– Jag minns hur hon pussade mig slarvigt på halva munnen och ropade ”jag älskar dig” innan hon hoppade ut ur bilen.

Detta är det sista minnet Carina har från Engla, som aldrig kom hem igen. Carina berättar hur hon gav sig ut och letade, hittade Englas cykel i skogen och därefter ringde hem till Torbjörn. Sedan hörde de av sig till polisen, som tog försvinnandet på stort allvar redan från början. Under en vecka av letande dag och natt levde Carina i en frustration och panikkänsla som ingen människa kan förbereda sig på.

– Det kom flera hundra människor som hjälpte till i sökandet och mitt i allt kaos agerade jag ändå strategiskt. Jag gav aldrig upp hoppet om att vi skulle hitta Engla, död eller levande. Men jag som är van att klara mig själv blev plötsligt tvungen att släppa all prestige och be andra om hjälp. Jag grät och grät, samtidigt skulle jag hantera all media vilket blev för mycket.

Carina drabbades av tics och sömnsvårigheter.

– Mina muskler krampade och jag fick insomningstabletter för att kunna sova och slappna av. Men om jag väl somnade vaknade jag upp efter en timme och tänkte ”hur kan jag ligga här och sova när min dotter är försvunnen”.

Carina beskriver hur hon i sin sorg och frustration blev rätt utlämnad.

– Vi fick så lite information, det vi fick reda på hörde vi genom tv och radio precis som alla andra. Som mamma kände jag mig väldigt ensam, det fanns ingen kristerapeut eller liknande jag kunde vända mig till.

Självklart har många i Carinas närhet sörjt Engla, men Carina menar att hon varit ensam i sorgen och förtvivlan över att hennes barn blivit mördat.

– Jag har inte känt att jag kunnat dela min smärta med någon. Ensamheten ledde mig till att ha kontakt med andra anhöriga som förlorat sina barn genom mord.

Carina fann en tröst i att prata med människor som var eller varit i samma situation. Hur hanterar man sin ångest? Samtidigt som man också måste hantera försäkringsfrågor?

I nuläget jobbar Carina på en herrgård i Stjärnsund där hon är ansvarig för serveringen. Dessutom ska hon starta en podd.

– Jag kommer samtala med andra som varit med om liknande saker som jag, om brottsofferperspektivet och om att leva som anhörig till någon som blivit mördad. Det finns så mycket som behöver belysas och pratas om i det här ämnet, menar Carina.

Har velat träffa mördaren

Genom åren som gått har Carina blivit en ”offentlig person”. Hon har valt att ställa upp i media, stämt staten, deltagit i samhällsdebatten och varit partipolitiskt engagerad.

– Förut var det inte lika okej som anhörig till brottsoffer att ta plats. Men många i min generation är mer offentliga. Jag tror att jag har varit med och gått i bräschen för det, säger hon.

Englas mamma Carina lägger blommor vid vägkanten.

Blommor och ljus till minne av Engla som försvann i Stjärnsund i östra Dalarna.

Dotterns död har gjort att Carinas samhällsengagemang kanaliserats mot just brottsofferfrågor.

Hon tycker att det är fel att hennes dotters mördare Anders Eklund nu snart elva år efter mordet kan få ansöka om att få sitt straff tidsbestämt.

– Jag tror inte att någon föds ond. Men saker i livet kan göra att en männi ska blir ond. Har man valt att döda en annan människa förtjänar man inte att leva sitt eget liv igen.

Carina vill också se fler insatser tidigare. Kanske hade den redan dömda sexualbrottslingen Anders Eklund inte behövt bli en mördare, resonerar Carina som försökt att träffa Anders men han har nekat.

Ångest och gråtattacker

Efter att man hittat Englas kropp började ett sorgearbete där man i familjen sörjde på olika sätt.

– Under de två första åren gick jag bara runt och väntade på att få må bättre. För Sols skull försökte jag att inte visa hur dåligt jag mådde, samtidigt hade jag enorma gråtattacker dagligen.

Ångest var en helt ny känsla för mig som jag aldrig tidigare upplevt. Det är en smärta som är svår att sätta ord på, men numera är ångesten en del av mig. Än i idag måste jag stänga av en del känslor, det är ren överlevnadsinstinkt för mig och saknaden är lika stor efter Engla idag som för tio år sedan.

Carina beskriver vilken sång- och danstjej Engla var.

– Hon var alltid så öppen och glad med alla. Engla älskade att stå på scen och sjunga. Hon var med i flera olika talangjakter och längtade efter att bli tonåring så hon kunde få sminka sig och ”vara stor”. Jag garanterar att hon hade stått på Idolscenen om hon levde idag, säger Carina och ögonen fylls med tårar.

Carina vill ta en liten paus, sedan beskriver hon hur saknaden smärtar att prata om.

– Att prata om morddagen och allt som hände är okej för mig idag. I de sammanhangen kan jag stänga av känslorna mer, men det som gör mer ont är att prata om saknaden, om skolavslutningar och årsdagar. Och minnena av henne värker i hela mig, det är känslor som jag fortfarande inte tillåter mig att släppa fram. Men när jag väl gör det så här då blir det för tungt.

Aftonbladets löpsedel med Engla

Det var i april 2008 som hela Sverige undrade över Englas öde.

Carina saknar att inte kunna glädja Engla med att shoppa kläder med glitter, att laga hennes favoriträtter eller att få ha henne intill sig.

– Vi var alltid tillsammans, vi gjorde allt ihop. Hon saknas hela tiden, vad jag än gör så är en del av mig borta.

Carina brukade resa en hel del med sina döttrar och när hon nyligen åkte till Egypten där hon tidigare varit med tjejerna dök ett starkt minne upp.

– Jag minns vid ett tillfälle då vi åkte ut med en katamaran för att snorkla. Sol har aldrig varit särskilt rädd av sig men Engla var en sådan tjej som var rädd för småkryp och sådant som var lite obekant för henne. Hon vågade till exempel inte hoppa i från båten och vägrade snorkla.

– Men jag sa åt henne att hon i alla fall kunde hålla i båten och bara ha ansiktet med cyklopet nere i vattnet. Jag ville att hon skulle få se fiskarna på riktigt. Carina beskriver hur Engla till slut blev så fascinerad av livet under ytan att det var svårt att få upp henne på båten igen när de skulle åka.

Senare tittade Engla på mig och sa ”Tack mamma för att du tvingade mig att snorkla”.

Startar podd om brottsoffer

Minnen kommer upp hela tiden, inte minst när Carina ser hennes 20-åriga kompisar, som också jobbar hos henne. Engla skulle ju också vara där med dem… Vem skulle hon ha varit idag?

Idag försöker Carina leva ett så intressant liv som det bara går.

– Jag gör gärna samhällsnytta av olika slag och för att ha igång min inre motor, som blev allt svårare att få igång efter Englas bortgång, behöver jag utmaningar. Att starta den här podden är en sådan utmaning.

Carina Höglund

Carina Höglund har bevarat Englas rum som det var.

Sömnlösheten är värst. Ticsen och ryckningarna i hennes muskler kommer och går, men mer sällan idag. Hennes käkar ömmar och om nätterna biter hon så hårt att flera av hennes tänder har gått sönder.

– Jag kan känna lycka ibland, men aldrig på samma sätt som innan Engla dog. Saknaden skaver precis hela tiden och har blivit en del av mig som jag lärt mig leva med.

Det här är Carina Höglund

Familj: Sambon Torbjörn, dottern Sol, tre bonusbarn, ett bonusbarnbarn, en hund och en katt.

Bor: I Stjärnsund, Dalarna.

Yrke: Driver en servering på en herrgård i Stjärnsund.

Mordet på Engla

5 april 2008: 10-åriga Engla försvinner när hon cyklar hem efter att ha lekt vid en fotbollsplan i Stjärnsund. Hennes cykel hittas i skogen och ett stort sökpådrag startar.

7 april 2008: Den 42-åriga lastbilschauffören Anders Eklund anhålls skäligen misstänkt för människorov.

13 april 2008: Efter upprepade förhör erkänner Anders Eklund mordet på Engla och även mordet på 31-åriga Pernilla Hellgren i Falun 2000. Han leder polisen till Englas kropp vid en skogsväg.

6 oktober 2008: Anders Eklund döms till livstids fängelse efter rättegång i Stockholms tingsrätts säkerhetssal. Han döms för två mord, grov våldtäkt, grov våldtäkt mot barn, försök till våldtäkt och barnpornografibrott.

Av Frida Funemyr

Foto: Frida Funemyr, TT, privat

 

Mer intressant innehåll hos allas.se: