Susanna: Studentpresenten blev ett fiasko – slöseri med pengar

I går var jag på en studentmottagning och i flera veckor dessförinnan hade jag våndats över vad jag skulle köpa till studenten som var dotter till min arbetskollega.
För jag minns själv hur besviken jag blev på min studentmottagning. Det dignande presentbordet såg vackert ut på håll – men när jag satte mig ner dagen efter min student och öppnade paketen var det inte ett enda som gjorde mig glad.
Än i dag kan jag tänkte tillbaka på mina paket från studenten och tänka på vilket slöseri med pengar det var. Jag gick den ena fula skålen efter den andra, kaffekoppar jag aldrig tyckt var fina, vaser jag aldrig skulle ställa i ett fönster. Allt jag ville ha var pengar så jag kunde åka iväg till Rhodos eller Magaluf för att festa och ha kul och fira friheten.
Fortfarande har jag alla dessa studentpresenter i någon kartong på vinden. Det är Filippa K-muggar och Lasse Åberg-glas som jag egentligen borde ta mig tid till att sälja, men vill någon ens ha det?
Presenter från Carolina Gynning och Lasse Åberg
Nu när min kollegas dotter skulle ta studenten funderade jag alltså länge på vad jag skulle ge henne. Vi är inte nära, så något särskilt dyrt behövde det inte vara. Valet föll på ett en ask med exklusiv choklad och fin te, allt inslaget elegant i en presentpåse. En sådan present kan inte slå fel liksom.
Och nu nästa vecka är det dags för nästa studentmottagning, den här gången är det min brorsdotter som tar studenten. Här vill jag verkligen lägga ner lite extra pengar, och därför har jag bestämt mig för att hon ska få en vacker guldring som bars av min mormor, alltså hennes gammalmormor.
Inte bara finns det ett värde i det rent pengamässigt eftersom guld gått upp så mycket i värde på sistone, det finns även ett emotionellt värde - min brorsdotter träffade aldrig min mormor men hon är faktiskt döpt efter henne.
Det ska bli spännande att se hur presentbordet blir för min brorsdotter - nuförtiden är Lasse Åberg-glasen utbytta mot Carolina Gynning-glas – hur många sådana kommer hon behöva bära med sig i flyttkartonger resten av sitt liv?
Jag hoppas i alla fall att hon kommer att glädjas över smycket jag ska ge henne – skulle hon mot förmodan inte tycka om det kan hon ju alltid sälja det och ge sig iväg till förslagsvis Magaluf.
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.Vill du berätta din?
Mejla oss på [email protected]
Berättelsen eller delar av den kan komma att publiceras i andra tidskrifter eller digitala publikationer inom Aller Media Norden.