Ulrika Bergmans HSP ledde till utmattning och GAD

Porträtt av Ulrika som lider av högkänslighet och berättar om sin vardag.

Foto: Peter Ericsson

Sådant andra aldrig behöver reflektera över oroar hon sig för i månader och efter ett trevligt möte med vänner är hon alldeles utmattad. För Ulrika och en femtedel av befolkningen är tillvaron begränsad av oro och utmattning.
– Jag är nöjd med min vardag, men min livskvalitet är inte särskilt hög.

Hennes föräldrar märkte tidigt att Ulrika var ett stillsamt barn. Under rasterna letade hon upp ett lugnt hörn där hon kunde sitta ensam och läsa faktaböcker om hästar, och hon visade sig ha extrem hörsel vilket gjorde att hon nästan greps av panik i stora folksamlingar.

– Jag har nog alltid känt mig annorlunda men inte alltid i negativ mening. Fast det är klart att man helst vill smälta in…

Så många har en högkänslig personlighet

Ulrika Bergman, 32, tillhör de 15 till 20 procent av jordens befolkning som har personlighetsdraget HSP, Highly sensitive person, eller högkänslighet. Draget är tillräckligt vanligt för att betraktas som normalt, men inte för att omgivningen alltid ska förstå.

Se också: Emma fick revansch på catwalken i New York

Det vill Ulrika ändra på.

– Bland annat innebär det att jag blir trött väldigt lätt. Den trötthet många känner efter en hård dag på jobbet har jag nästan hela tiden. Efter en dag på stan, efter att ha pratat med grannarna eller haft främmande över.

– Jag undviker restauranger. Jag är väldigt känslig för glas och porslinsljud. Att fira någonting tillsammans med släkt och vänner kan kännas oerhört tungt, jag måste alltid gå undan och vara för mig själv under sådana tillställningar.

Läser man på om HSP får man lätt intrycket att högkänsliga personer är empatiska och sofistikerade, något introverta med en särskild förmåga att bli berörda av konst. Dessutom är de detaljorienterade och kan förutse konsekvenser tidigare än andra. Men det är en förskönad bild av verkligheten.

Highly Sensitive Person – vad är högkänslighet?

Social utmattning och känslig hörsel är inte det enda som utmärker en högkänslig person. Enligt Sveriges förening för högkänsliga är personlighetsdraget medfött och beror på att nervsystemet är känsligare än genomsnittet och att hjärnan fungerar lite annorlunda än hos andra. Högkänsliga personer är särskilt mottagliga både för känslor och intryck från omvärlden, och bearbetar det de upplever djupare än andra.

– Jag önskar verkligen att jag inte var högkänslig. Den här tröttheten är inte att leka med. Man känner sig inte som en hel människa och jag undrar om jag någonsin kommer kunna leva ett normalt liv, säger Ulrika.

Många intryck orsakar stress och ängslighet

Med det höga intaget av intryck blir många högkänsliga stressade och ängsliga, och det är inte alls ovanligt att som högkänslig utveckla stressrelaterade sjukdomar så som utmattningssyndrom. Det ödet råkade Ulrika ut för 2011.

Ulrika Bergman som har en högkänslig personlighet tittar åt sidan.

Ibland kunde minsta vardagsbestyr kännas oöverstigligt för Ulrika.

Foto: Peter Ericsson

– Jag bodde med min dåvarande pojkvän och jobbade 20% i en matvarubutik, bara kvällar och helger. Det kan vara svårt att förstå hur man blir utbränd om man jobbar så lite, men jag visste aldrig när jag skulle bli inkallad och oroade mig hela tiden för min ekonomi.

Det var en kväll då hennes sambo hade bjudit hem vänner på middag och Ulrika, som var ensam hemma, skulle städa lägenheten som ångesten tog över fullständigt.

– Jag fick panik och trodde att jag skulle dö om jag ens tittade på dammsugaren. Jag orkade inte någonting. Men samtidigt var jag stressad över att det såg ut som det gjorde.

Utmattningsdepression och GAD

Städkaoset bestod i själva verket bara av lite brödsmulor, en obäddad säng och några skrynkliga soffkuddar. Ändå fann Ulrika sig överväldigad och kunde inte sluta gråta. Efter det diagnostiserades hon med utmattningsdepression och generaliserat ångestsyndrom, GAD.

Generaliserat ångestsyndrom – vad är GAD?

GAD är en ångestsjukdom där oron och ångesten är så konstant att den påverkar ens vardag. Det är en diagnos som ofta förekommer ihop med andra typer av psykisk ohälsa, och en person med GAD lider ofta också av hälsoångest eller sjukdomsångest. Tillståndet kan förbättras, men går inte att bota.

– Jag gick ner i vikt. Ett tag vägde jag bara 40 kilo och minsta vardagssak kändes oöverstiglig. På mitt jobb hade jag bara haft 15 minuter lång matrast, och jag hade utvecklat en stressrelaterad ätstörning som jag känner av än i dag.

Att Ulrika drabbades av GAD hänger ihop med hennes högkänslighet. Tröttheten som följde med utmattningen och högkänsligheten gjorde det särskilt svårt för Ulrika att ta itu med sin ångest. Ångesten gjorde henne i sin tur ännu tröttare.

GAD-diagnosen behandlas som hypokondri

På grund av sin GAD och sin HSP upplever Ulrika att hon blir bemött som svag och tråkig.

– Sådant andra inte ser som en utmaning grämer jag mig över. Jag skulle kunna oroa mig för en fika som ska ske om ett halvår. Kompisar tycker att man är tråkig hela tiden. Man överanalyserar, tänker på allt som kan gå fel. Man är en negativ person som bara letar efter faror hela tiden.

Fördomarna som Ulrika vittnar om sker inte bara privat.

– Jag märker verkligen av det inom vården, berättar hon.

– När de på sjukhuset ser i min journal att jag har GAD blir jag ofta hemskickad. Mina hälsoproblem tas inte på allvar, utan jag behandlas bara som en hypokondriker.

Under utbrändheten erbjöds Ulrika flera olika läkemedel och kognitiv beteende-terapi, men inget var så effektivt som hon hade hoppats.

Högkänslighet: Inte en diagnos

Högkänslighet är inte en diagnos utan en personlig egenskap. Däremot finns diagnosskalor som vårdcentralen utgår från när en person misstänker sig vara högkänslig. Bland annat mäter de vilka kroppsliga reaktioner man har på höga ljud.

– Det finns en missuppfattning om den här typen av psykisk ohälsa – att det alltid går att medicinera. Men det som i slutändan hjälpte var att jag köpte min första ponny. Det innebar att jag var tvungen att ta mig hemifrån på dagarna, komma ut i naturen och röra på mig. Folk såg mig som lat och bortskämd eftersom jag lyckades ta hand om häst och stall men inget annat, men det som drev mig var känslan av meningsfullhet och att ponnyn faktiskt var beroende av mig i någon form.

Lider av dödsångest under pandemin

I dag är Ulrika inte längre utbränd, utan studerar till undersköterska. För det mesta känns studierna bra, men under coronapandemin har dödsångesten varit konstant och hon beskriver sig själv som själsligt utmattad.

– En bra dag mår man bra, men att leva med ångest över allt som komma skall… I min praktik vill jag ha munskydd, vilket jag inte får. Jag har informerat dem om min GAD och att jag är högkänslig, och känner mig väldigt osäker i en situation där jag inte får ha munskydd. Men det har beslutats att brukarna jag arbetar med kan uppfatta det som obehagligt.

– Jag är nöjd med min vardag, det jag pluggar och min familj. Men det känns inte värdigt att leva med den här ångesten. "Det som inte dödar, det bryter ner" skulle jag vilja ändra den gamla klyschan till. I viss mån. Men förut lade jag mig bara på sängen och grät. Nu tar jag upp kampen!

Rädslan för att bli trött ett hinder

Det Ulrika har insett är att sociala aktiviteter är bra för henne. Efter att man upprepade gånger ställer in eller tackar nej till inbjudningar slutar de flesta med att höra av sig, men Ulrika vädjar till vänner och bekanta till de med GAD eller högkänslighet att inte distansera sig.

– Självklart måste ens närstående respektera ens gränser utan att skuldbelägga, men lite press tror jag ändå är bra. Att jag hade en ponny som jag behövde gå ut för att ta hand om hjälpte mig som sagt mycket. Rädslan för att bli trött gör att vi går miste om en hel del saker vi faktiskt hade uppskattat, det är bra med en vän som pushar en, för vi vill leva som alla andra.

I gengäld får man en ödmjuk vän som förstår den som är i samma sits.

– Jag älskar att hjälpa kompisar som kör fast och har ju ett stort medicinskt intresse som kan komma till nytta.

Mellan 15 och 20 procent av jordens befolkning kan klassas som högkänsliga, och stressrelaterad psykisk ohälsa blir allt vanligare. För Ulrika är utvecklingen tudelad.

– Samhället har utvecklats åt fel håll, fler och fler får diagnoser i dag. Vi ska vara så uppkopplade och många går in i väggen. Men å andra sidan har förståelsen för problemet ökat. Fast jag tror aldrig någon fullt ut kommer att förstå hur det är. Vi måste öka respekten för ångest och ta det på allvar. Folk tycker bara att man ska ta sig i kragen.

Får rådet att dölja HSP och GAD

Enligt Ulrika får många rådet att inte vara öppen med sin GAD eller HSP eftersom folk kan ta avstånd från en eller välja bort en i en anställningsprocess.

– Det tycker jag är helt fel. Att dölja sina känsliga eller ångestladdade sidor är utmattande och skamfyllt. Kanske behöver man jobba kortare dagar. Det innebär inte att man är en dålig anställd. Som högkänslig är man väldigt noggrann och strukturerad.

– Det hade inte skadat att lägga ut broschyrer på skolor och i vårdcentralen. Det finns personer som behöver gå undan och få några minuter för sig själv, men i övrigt är vi rätt normala, inga utomjordingar.

7 tecken på att du har en högkänslig vän