Vem kan vara din stöttepelare och hjälpa dig när livet krisar?
Fyra av tio bor ensamma i dag. Singelhushållet är den vanligaste boendeformen i Sverige. Att leva ensam behöver förstås inte betyda att man är ensam eller känner sig ensam, men man delar inte vardagen i hemmet med familj eller släkt på samma sätt som förr.
De senaste årtiondena har livet förändrats från stark familje- och släktgemenskap till fler och fler ensamhushåll – och det formar oss och livet vi lever.
– I dagens samhälle är det mer fokus på individen. Nu är jag viktigast, tidigare var vi viktigast. Vi är mycket rörligare numera och det är inget konstigt med att flytta långt från familj och släkt, säger Maria J Bratt, socionom och relationsrådgivare.
Den stora skillnaden, menar hon, är att när familjen/släkten fanns nära till hands för både vardagligt småprat och stöd i svåra stunder kan det nu vara mycket mer upp till var och en att skapa nära relationer. Man kan själv vara tvungen att hitta den eller de som ska vara ens stöttepelare.
Videon kunde inte hittas
– Social kompetens har blivit viktigare. Det är inte alltid lätt för alla att få kontakt och skapa nära band till andra människor i en storstad, menar Maria.
Ensam är inte stark
Till fördelarna med en mer individuell livsstil hör att man kan vara friare att välja sitt eget umgänge och prioritera relationer som känns viktiga i stället för att följa släktens traditioner och delta i kalas och middagar, som man kanske inte gillar. Det sociala trycket och förväntningarna att leva upp till familjens krav minskar. Men den funktion som familjen/släkten tidigare fyllde för många kan vi ändå inte helt göra oss av med. Vi behöver alla någon eller några som finns där när det krisar och livet känns tufft.
– Vi är ju sociala varelser. Vi behöver varandra och ibland behöver man hjälp. Ensam är inte stark, säger Maria.
Man måste våga öppna sig och be om hjälp
Att veta att det finns någon som tar emot dig när du faller ger trygghet och tillhörighet.
– Om du inte har någon att vända dig till när du behöver prata ut eller få hjälp kan det göra att du upplever otrygghet, stress, sorg och mår dåligt. Du kan drabbas av depression och påverkas både psykiskt och fysiskt, fortsätter Maria.
För din egen skull och för ditt välmående är det alltså viktigt att det finns någon i din närhet som kan vara det stödet. Men det behöver inte vara någon i familjen/släkten. Vänner kan precis lika gärna fylla den funktionen och frågan är om detta inte har blivit allt vanligare i dagens samhälle.
Våga be om hjälp
– Det är ju inte så att en familjemedlem alltid är den som bäst lämpad att stötta, säger Maria.
Känslomässiga bindningar och att man sitter fast i gamla mönster kan göra att stödet inte alltid blir så bra och effektivt. Blod behöver inte vara tjockare än vatten då en vän kan hålla en annan distans och inte heller är inblandad i släkthistorien.
I familjer kan det ibland bli låsta positioner som kan vara svåra att ta sig förbi.
– Det viktiga är ju faktiskt inte vem som är ditt stöd utan att du har ett stöd som fungerar. Tänk också på att olika personer kan stötta i olika saker. Du kan prata med någon om kärleksbekymmer och med någon annan om ekonomiska problem, säger Maria.
Men hur hittar man då någon som kan vara just det där viktiga stödet om det inte finns någon bland vänner och bekanta som känns självklar?
– Jag tror att det handlar mycket om att man måste våga öppna sig och be om hjälp. Man kanske får testa lite och se om det fungerar. Prata med någon du känner förtroende för, men ös inte ur dig alla problem på en gång utan bygg upp relationen först, råder Maria.
Sociala medier och djur
Kanske kan din stöttepelare vara en arbetskamrat som du alltid har trivts bra tillsammans med. Eller någon som du delar ett fritidsintresse med. Eller kanske en granne i samma trappuppgång.
– Numera är det ju också lätt att få kontakt via nätet och sociala medier med andra människor i samma situation. Det finns olika föreningar och chattforum där man kan diskutera och få och ge stöd och råd, säger Maria.
En anonym kontakt kan ju sedan faktiskt leda till ett större utbyte och vänskap där man även träffas.
Maria påpekar också att det är enklare och billigare att hålla kontakt med familj och släkt via sociala medier – och de kan vara ett stöd även om de bor långt bort på ett annat sätt än som var möjligt förr.
Familjen fortsätter naturligtvis att vara viktig för många trots nya livsmönster.
– Om man känner sig ensam kan en hund, katt eller ett annat husdjur betyda mycket. Att ha en varm och levande varelse i knäet som finns där och lyssnar när man pratar av sig kan ge stor tröst. Djur spelar en viktig roll för många, säger Maria.
Pernilla Wästberg ”I dagens samhälle är det mer fokus på individen Någon som finns där i vått och torrt? Vi behöver alla någon ibland. Var inte rädd för att erkänna det och söka stöd.
Behöver du stöd?
- Var inte rädd för att be om hjälp – tänk på att vi inte är tankeläsare och att det kan vara svårt att uppfatta när någon har det jobbigt.
- Om du öppnar dig öppnar sig ofta andra också – du kan dela erfarenheter av svårigheter med fler än du tror.
- Visa uppskattning för det stöd du får. Tacka alltid och ta aldrig för givet att någon ska ställa upp.
- Ibland kan inte familj/vänner hjälpa dig fullt ut. Vid en svår kris eller depression kan du behöva professionell hjälp och ska söka vård.
- Det kan också kännas bra att prata anonymt med någon och då kan du ringa jourhavande medmänniska – 08-702 16 80 kl 21–06 alla dagar – eller jourhavande präst – ring 112 och fråga efter jourhavande präst, kl 21–06 alla dagar.
- Läs mer på jourhavande-medmanniska.se och svenskakyrkan.se/jourhavandeprast
Råd till dig som stöttar
- Fråga vad du kan göra. Det kan vara att bara finnas där som sällskap en stund, att lyssna, ta en promenad tillsammans eller hjälpa till med något praktiskt.Var lyhörd och hänsynsfull.
- Ta inte över och gör sådant du inte blivit ombedd att göra.Sätt gränser så att du inte sliter ut dig. Du behöver inte vara tillgänglig alltid och ibland kan stödet behöva struktureras och tidsbestämmas. Var tydlig.
- Var uppmärksam på om det behövs professionell hjälp som kontakt med läkare, psykolog eller kurator. Det gäller också praktisk hjälp som hemtjänst eller hushållsnära tjänster. Vi är sociala varelser och om du inte har någon att vända dig till när du behöver prata ut eller få hjälp kan det göra att du upplever otrygghet, stress, sorg och mår dåligt.