Lästips:LäsarberättelserVirkaTrädgårdHusmorstipsLoppisMidsommarCamping

1938 fick vi semester – så har restrenderna växlat sen dess

22 jun, 2022 
Maud Holmberg Klyft
Flygplan till vänster och kvinna i sanden till höger.
Ska du njuta av alla dina fem semesterveckor i sommar ? Fem veckor går snabbt när man har roligt. Men vi ska ändå vara glada, för nittio år sedan fanns ingen semester alls!
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons

Att vara sommarledig har inte alltid varit en självklarhet i vårt land.

1938 hade Sverige blivit industrisamhälle och det gavs möjlighet att vara ledig från arbetet, hela två veckor. Syftet var då att vila kroppen för att orka med det tunga jobbet resten av året. Men det fanns de som var upprörda och oroliga, tänk om de 14 lediga dagarna skulle urarta i alkohol, fester och andra styggelser...

Turism var dock inget nytt på 30-talet. Att resa till kurort och dricka brunn var en tidig semesterform, dåtidens spa blev populärt redan under 1500-talet.

På 1600-talet gjorde förmögna ynglingar från adeln ofta så kallade Grand tours då de reste de i Europa, studerade, lärde sig språk och besökte antika lämningar.

Cykeln – ett semesterfordon

När Sverige fick semester 1938 hade få råd att resa långt.

Men cykeln blev snabbt populär, både för längre resor och kortare utflykter.

De som hade råd och möjlighet skaffade ”sommarnöje” en röd liten stuga eller en kolonilott.

Annons

Den nya lagen om semester 1938 gällde dock inte alla, till exempel inte lantarbetare och husmödrar, de fick snällt jobba på alla dagar utom helg- och söndagar, året om.

Först på 1940-talet infördes en särskild husmoderssemester då de fattigaste och mest utarbetade husmödrarna kunde ansöka om bidrag för resa och få uppehälle på semesterhem.

Tre kvinnor, en amn och en liten flicka utanför ett sommarhus 1941.
1941-semester är fortfarande nytt och att skaffa ”sommarnöje” var härligt för de som hade råd.

1951 förlängdes vår semester till tre veckor och 1963 fick vi fyra veckor.

Två tjejer 1951 med cyklar och tält i bakgrunden.
Två unga kvinnor på campingsemester 1951.

Första svenska charterresan gick till Mallorca

Bilsemestern slog igenom på 50- och 60-talen och många gav sig ut på vägarna med fullastade bilar. Man tältade, besökte nya platser och njöt av naturen.

Annons

Under 50- och 60-talen ökade välfärden och semestern blev längre. Då ville vi passa på och resa utomlands.

Hel familj i bil.
Semestrande familj på väg i fullastad bil.

Den första svenska charterresan med flyg gick till Palma de Mallorca 1954, 26 personer reste i grupp under tolv timmar och med fyra mellanlandningar.

Bild från Bulltofta flygplats 1959 med flygplan och passagerare som lämnat planet.
Bulltofta flygplats med nyanlända charterpassagerare på 50-talet.

Husvagnssemester, i Sverige och i Europa, blev också allt vanligare under dessa decennium.

Annons
Öster Warnerbring med familj i sin husvagn 1961.
Artisten Östen Warnerbring, är här är på husvagnssemester med familjen1961.

Charterturismen fortsatte att stiga i popularitet och blev med åren billigare. På 70-och 80-talet var resformen på topp och Medelhavsländerna populärast.

Vintersemester i värmen

Nu föddes också tågluffarkortet som gjorde succé bland de unga.

Världen öppnade sig med många lågprisflyg på 1990-och 2000-talen och många ville vintersemestra i Thailand.

Husvagnsboomen följdes av husbilsalternativet och blev ett av de vanligaste semesteralternativen bland svenskarna. Camping är fortfarande populärt, 2019 – året före Covidpandemin – blev ett rekordår 17 miljoner gästnätter i Sverige.

Annons

I dag tänker fler på miljön.

Naken man står på liten miniö på Vättern.
Frihet. En man njuter av hemester på Vättern.

Hemester och sommarstugeliv är populärt och tågluffarkortet har gjort dundercomeback – speciellt populärt bland pigga pensionärer som ju inte behöver resa just under högsemestertider.

Se också: 8 trick för att koppla bort jobbet på semesternBrand logo
Se också: 8 trick för att koppla bort jobbet på semestern

Och ja, 1978 fick Sverige sin femte lagstiftade semestervecka.

Annons

Vi har till och med och med haft 27 lediga dagar, men 1994, tre år efter införandet, återgick semesterrätten till 25 dagar.

Fler och färre semesterdagar i världen

Sverige ligger dock inte i topp med 25 betalda semesterdagar. Så här ser toppen ut:

Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten har 30 dagar, Litauen och Estland 28, Malta 27, Polen 26 semesterdagar.

Att jämföra är inte helt lätt eftersom en del länder har fler betalda helgdagar utöver semesterdagarna, andra färre. Storbritannien har till exempel sina 28 dagar av lagstadgad betald ledighet, men detta inklusive helgdagar.

Arbetare i Kuwait har rätt till flest dagar av betald ledighet i världen, 30 semesterdagar per år plus 13 betalade helgdagar.

Österrike har 25 semesterdagar (30 om man jobbat mer än 25 år) plus 13 betalda helgdagar.

Ingen lag i USA för semester

I botten ligger bland annat Thailand och Filippinerna med minst 6 och 5 semesterdagar plus 13 respektive 14 betalda helgdagar.

I USA finns det ingen lag om semesterdagar alls. De flesta företag knyter dock avtal med sina anställda.

Annons