Tips på härliga smultronställen under hemestern!

Man och kvinna semestrar på en egen ö.

Foto: Ucke Matsson

Med lättade restriktioner och vaccin i blodet gav sig vår reporter och hennes man ut på en en långhelg för att upptäcka några av Sveriges pärlor i Småland!

Äntligen dags att få lämna karantänliv och nyvaccinerade få göra det jag och min man älskar mest, nämligen att resa!

Semester kan betyda stilla vila, eller också ett maximerande av olika upplevelser.

Vi hade en långhelg och bestämde oss för det sistnämnda. Istället för att bo på ett och samma ställe, så tänkte vi prova på olika sätt att hemestra. Ordet som pandemin gjorde känt som begrepp för semester på hemmaplan. Det kan bli nog så spännande ändå, även om man håller sig inom landets gränser.

Planen var att inom samma område övernatta och pröva tre annorlunda sätt att leva. Vad blir mest givande för oss som par? Något riktigt primitivt eller lyx?

Valet föll på vackra Småland, rikt på sjöar och skog, landsbygd och stad.

Se också: Prylarna du måste packa till vandringen

1:09

Efter reklamen: Prylarna du måste packa till vandringsresan

(1:09)

Slå på ljud

Vädrets makter stod på vår sida och vi ville starta grandiost. Klippa banden till stress och vardag. Varför inte paddla till en öde ö?

I Ramkvilla, den exakta mittpunkten i Småland, finns S. Där kan man välja olika sätt att komma närmare naturen, som att bo i en kåta eller en hammock i skogen eller paddla kajak till ett flytande hotellrum mitt på sjön Örken.

En egen ö

Men det som lockade oss mest var en egen ö. Fyra kvadratmeter hus, femton kvadratmeter ö, vad mer är att begära? Med sjökort och fikakorg paddlar vi mot ön.

Varje paddeltag tar oss längre och längre bort från hög puls och stress, in mot lugn och ro. En perfekt start på vårt äventyr. Efter en trekvart har vi nått målet. Det lilla lusthuset känns osannolikt och själva ön som en saga. Det är trolskt och mycket speciellt.

Huset ska ha flyttats hit på 1940-talet av dåvarande ägaren som en plats för familjens picknick-utflykter. Då var det möblerat med stolar och bord i rokokostil. Idag är det något helt annat. Det går inte annat än skratta när vi går in i det lilla huset, nästan japanskt i sin arkitektur.

Det är förvisso inte mycket att gå in i, snarare stå på tröskeln och kika in på den fint hotellbäddade dubbelsängen. Det är vad som får plats och det känns fullt tillräckligt. Här finns ingen el, så vi slipper ladda mobiltelefonerna. Glatt avsäger vi oss alla bekvämligheter och moderniteter.

Vi fantiserar om att vi blivit strandsatta

Ett trädäck med slitna träbänkar runt lilla huset ger fyra möjligheter att undfly vinden. Vart man än tittar så ser man bara vatten, träd, natur. Vi sitter och bara tomglor. Känns som att vi är tysta i en evighet. Och det är så skönt att bara vara hänvisad till enkelheten och varandra. Vi fantiserar om att vi blivit strandsatta på denna lilla ö.

Spännande läten

I väntan på räddning, får vi turas om att packa upp på den lilla ytan och finna oss tillrätta. Liten yta kräver stort samarbete. Men i detta lilla paradis känns det enkelt.

En promenad runt ön tar en minut. Det finns inte så mycket utrymme för vare sig promenader och egentid.

Här gäller det att bara vara. Skymningen lägger sig, vi tar kanoten och hämtar mat på en brygga intill. Dukar upp kallskuret på verandan framför huset, äter och samtalar. Några solcellsfacklor lyser upp i mörkret. Det är stilla.

Tröttheten kommer krypande o vi gör oss redo för att sova i lusthuset med fönster i alla väderstreck.

Natten är fylld av spännande läten från olika fåglar. Det låter som om några grälar. Vi fnittrar förtjust. En liten porta potti-toalett finns, placerad i ett buskage, om nöden skulle tvinga sig på.

Vi vaknar till en soluppgång över spegelblankt vatten. Ett morgondopp känns gudomligt.

Efter tandborstning och morgonbestyr så tar vi oss med hjälp av kanoten in till land där frukosten väntar.

I bilen byter jag skepnad, från skogsmullekläder och gympadojjor, till finklänning och klackskor.

Asa herrgård

Inte alls långt från Ramoa, strax utanför Lammhult, intill den glittrande sjön Asa ligger Asa Herrgård.

Nu pratar vi 1700-tal och ett bekvämare liv.

En allé och grusgång leder fram till den klassiska herrgården med sina båda flyglar.

Baron Gustaf Leijonhufvud lät 1793 först uppföra byggnaden och sen också kyrkan på andra sidan sjön mot villkoret att han från övervåningens balkong skulle kunna se rakt in till altaret.

Här är det lätt att få romantiken att blomstra

Om vi på ön levde lite mer primitivt och nära orörd natur, så är allt nu välordnat, ansat och parklikt. Det intressanta är att kontrasterna får oss att uppskatta de båda olikheterna än mer. I vårt vackra rum med Morris-tapeter väntar afternoon tea i vackert porslin. Det känns ståndaktigt och något helt annat mot dygnet innan.

Återigen känns det nästan overkligt att vi bara för några timmar sedan var fritidsklädda och paddlande. Allting har sin storhet. Varför välja, när man kan få ta del av båda världarna?

Asa Herrgård

Asa herrgård i Småland.

Foto: Ucke Matsson

Nu läppjar vi te och blickar ut över blomsterrabatterna. Här finns utrymme för vandringar i ändlösa lövskogar av ek, ask och lönn. Det går att basta och bada i badtunna.

Och att fördjupa sig i herrgårdens dramatiska historik. Baronen sålde egendomen till den förmögne tyske affärsmannen Stinnes, som gav det som sommarstuga i gåva till sin hustru.

Det var sen tänkt att familjens dotter skulle ta över, men det ansågs inte lämpligt uppdrag för en kvinna.

Lyxig middag

I ren protest reste hon istället jorden runt i sin Adler lyxbil med en gift fotograf, som sedermera skiljer sig och gifter om sig med sin resekamrat. Paret återvänder till Sverige och får till slut ta över herrgården. De får tre barn som hinner växa upp på gården, innan svenska staten med Gunnar Sträng i spetsen konfiskerar gården så sent som 1949.

Tydligen var inte alla papper i ordning och de fick lämna allt. Auktionen på lösöret pågick i tre dagar. Domänverket som såg intresse i den tillhörande skogsarealen tog över ägandet. Byggnaderna användes under några år som skola, innan de lades ut till försäljning på Hemnet och köptes av bröderna från den intilliggande lantgården.

De såg en möjlighet att kunna servera mat från jord till bord, utan mellanhänder.

Och nu sitter vi i guldmatsalen och blir serverade den ena maträtten efter den andra av kypare och sommelier. Vilken lyx. Detta paradis har många besökare från Asien som förundras över det närproducerade förhållandet till mat och hur vi bara kan gå ut i skogen för att plocka svamp.

Dags att krypa in bakom lås och bom

Vi njuter också av alla lokala läckerheter. Det är en fröjd att få klä upp sig och bli uppassade och bortskämda.

På rummet finns en jacuzzi, ett stearinljus och lite bubbel som får avrunda kvällen. Sänglinnet är svalt och känns nystruket. I en sådan här miljö är det lätt att få romantiken att blomstra.

Nästa dag fortsätter vi nöjt vår färd mot ytterligare en annan upplevelse.

Bo i ett fängelse

Det är slut på sötebrödsdagarna, dags att krypa in bakom lås och bom.

Nästa småländska destination är skärgårdsstaden Västervik, flera gånger utsedd till Sveriges bästa sommarstad.

På ön lärde vi oss samsas på liten yta, nu utmanar vi detta med att tillbringa en natt i en cell. Fängelset i Västervik omvandlades 2010 till ett hotell. Ett minst sagt udda boende. Här är fönstren högt belägna och försedda med galler. Att inte ha någon utsikt eller kontakt med andra, var en del av straffet. Idén var att fångarna isolerade skulle komma till insikt med sitt liv och leverne. Då öppnades cellerna klockan 8.00 och låstes 19.30.

Ett par i en säng på ett fängelsehotell i Västervik.

I fängelset i Västervik kan man dela cell.

Foto: Ucke Matsson

En potta under sängen var det som gällde.

Tur för oss att vi får en egen nyckel och faktiskt kan rymma på kvällen för att ta oss ner till hamnens restauranger. Fångarna 1885 hade inte en alltför frestande meny. På måndagskvällarna fick de välling kokad på 25 gram saltat fläsk. Vi äter betydligt bättre i kvällssolen nere vid strandpromenaden.

Västervik är en charmig sommarstad med luxuösa boenden med utsikt över havet. Här har Björn Ulvaeus byggt femstjärniga flytande hotellet Slottsholmen.

Men vi är ändå rätt nöjda att efter middagen återvända till fängelset.

Den forna rastgården har blivit en lounge med bar och häng. Isoleringscellen har förvandlats till modernt hotellrum, här finns också sviter om man skulle tycka att en cell känns för trång. Men vi har lärt oss uppskatta små utrymmen och framförallt spänningen i att få fantisera. Under 139 år som fängelse så har den cell där vi nu tillbringar en natt varit ett hem för fångar. Hotellchefen berättar att de då och då får besök av f.d. kriminella som nu återbesöker platsen och tycker att det känns bra att det blivit hotell.

Fyllda av intryck

Vi är förstås glada att vi får dela cell, det måste ha varit väldigt ensamt för fångarna.

Och det är klart att det är mycket enklare för oss att uppskatta tystnaden och det nästan sakrala i den vita, osmyckade cellen med tjocka väggar. Vi sover länge och tungt.

Vår lilla kortsemester är slut, men den kändes så mycket längre än tre nätter.

Vi är inte särskilt utvilade, men ack så påfyllda av intryck. Det är svårt att utse en vinnare bland våra tre resmål. Det som gav oss mest var egentligen mixen. De olika miljöerna blev en kreativ boost, satte igång nya tankegångar. Ett framgångskoncept vi ska behålla när nästa semestertripp ska planeras.

För visst är det som Karin Boye en gång diktade ”På ställen, där man sover blott en gång, blir sömnen trygg och drömmen full av sång”.

Fakta om resmålen

Ön:

Pris 1 450 kr för boende och kanot.

www.ramoa.se

Herrgården:

Priser från 1 290 kr per natt inkl 3-rätters middag och bastu.

www.asaherrgard.se

Fängelset:

Priser från 890 kr per natt.

www.fangelsethotell.se