Aleksandra är i klimakteriet – 20 år för tidigt

I december förra året gick Aleksandra Ludvigsen, 27 år, på en gynundersökning i samband med att hon skulle byta p-piller. Besöket visade sig bli dramatiskt.

– Jag fick höra att jag har äggstockssvikt. Det är ett ord jag aldrig hade hört talas om tidigare. Jag trodde att gynekologen skojade när han sa att han inte hittade mina äggstockar. Jag trodde inte att det var möjligt, åtminstone inte i min ålder, berättar Aleksandra.

Bara 0,1 procent drabbas av äggstockssvikt före de fyllt 30 år, på grund av att äggstockarna fått slut på ägg för tidigt. Aleksandra vill gärna komma i kontakt med andra kvinnor som drabbats, eftersom det är så få som är med om det i hennes ålder.

Se också: Det här händer i klimakteriet

Efter reklamen: Det här händer i klimakteriet

Gynekologen hade tidigare informerat Aleksandra om att hennes kropp var i en hormonell obalans, eftersom äggstockarna bildar de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron. Det beskedet fick hon 2018, utan att hon undersöktes vidare.

Frånvaron av äggstockarna gjorde att Aleksandra plötsligt hamnat i klimakteriet.

– Jag tycker det är både pinsamt och äckligt. Jag känner mig gammal i en ung ålder, det är långt ifrån kul…

Dåligt besked

Det togs andra prover på Aleksandra när hon var hos läkaren. En vecka senare kom svaret, där det stod att hon fått diagnosen för tidig äggstockssvikt – enkelt uttryck, klimakteriet.

– Det första läkaren sa till mig var att jag aldrig kan bli gravid. Då visste han inte att jag 2018 födde en helt fantastisk dotter, men jag har alltid föreställt mig en stor familj. Själv är jag en av fyra syskon, därför var det svårt att ta in att jag aldrig kommer kunna få flera barn.

Aleksandra fick veta att en hormonbehandling skulle vara nödvändig och att den tidigare bristen på behandling skulle påverka kroppen.

Smärtor i kroppen

Hon började därför äta medicin direkt, men behandlingen medförde biverkningar, bland annat depression och viktökning. Hon har bytt mediciner flera gånger. Idag tar hon sex tabletter dagligen.

– Jag har smärtor i hela kroppen. Värmevallningar, migrän, kliande hud, håravfall, oregelbunden sömn, stora humörsvängningar och den mentala påfrestningen att vara en ung kvinna i en äldre kropp – det är bara några av sakerna jag plågas med.

samhälleEmma lever med den högsta uppmätta smärtan i världen – efter en liten olycka

Trude Ludvigsen, 50 år, blev chockad när hennes dotter berättade om diagnosen.

– Jag hade aldrig tänkt att Aleksandra och jag skulle uppleva en kroppslig förändring samtidigt, som bara är vanligt för vuxna kvinnor, säger hon.

– Det gör ont för mig som mamma att se hur mycket hon plågas av det här. Jag har mycket färre biverkningar än henne, och jag skulle mer än gärna ta hennes plats så hon slapp det, fortsätter Trude.

Det finns en annan faktor som påverkar Aleksandras hälsa. Ett nytt test visade att 27-åringen också lider av benskörhet.

– Jag såg vad det gjorde med min mormor som hade samma diagnos. Med klimakteriet ökar risken för benskörhet, säger hon bekymrat.

Aleksandra var en aktiv tjej som barn och var särskilt förtjust i freestyle-dans och cheerleading. Men i tonåren utvecklade hon kronisk trötthetssyndrom (ME) och den sviktande hälsan gjorde att hon inte klarade sista året på gymnasiet.

Stark tro på framtiden

Aleksandra ser till så att hennes kropp får vila. Men det är en person som ger henne både energi och stark tro på framtiden.

– Jag har tur som fick Adriana, säger hon om dottern som är tre och ett halvt år.

Hon tvivlade aldrig på att bli mamma när hon blev gravid.

– Jag hade en inre känsla som jag var tvungen att följa.

Den känslan förstärktes när Aleksandra fick reda på att hon hade äggstockssvikt.

– Adriana fick en större betydelse för mig efter att jag fått diagnosen. Allt tyder på att jag inte kan få barn igen. Det gör mig enormt tacksam att jag har världens vackraste dotter.

Aleksandra bor ensam med Adriana. De två är ett oslagbart team, enligt mormor Trude – som kallas för Dadda.

– Att se att de har det så bra tillsammans betyder mycket för oss som står dem nära, säger Trude.

– Aleksandra är bra på att ta en dag i taget. Vill Adriana baka efter att ha varit på förskolan, ja, då gör de också det. Hon vet aldrig hur hon mår nästa dag, så hon använder varje tillfälle hon kan för att göra något roligt tillsammans, berättar Trude.

Aleksandra ler samtidigt som hon lyssnar på sin mamma.

– Ja, det är sant. Vi ser varje dag som en fest!

Översättning och bearbetning: Jenny Lundberg