Allhelgonahelgen – I dag minns vi våra kära och inte helgonen
Allhelgonahelgen är helgen då vi stannar upp och minns våra nära och kära som finns i våra hjärtan men inte längre i livet.
Vi åker till kyrkogården, smyckar gravarna med höstblommor och tänder ljus. Många församlingar bjuder också in de som mist en nära släkting under året till en minnesgudstjänst, där namnen läses upp och där man ber en bön och tänder ljus till deras minne.
I fjol var det inte så. Pandemin stängde kyrkorna och på en del kyrkogårdar infördes restriktioner om när besökarna fick komma in. 2020 var ett tungt år i covid 19:s skugga. Människor som mist någon kär tvingades sitta hemma i karantän och tända ett ljus i ensamhet.
I år är de flesta fullvaccinerade och nu när pandemi-restrektionerna är släppta kommer många vilja smycka sina familjegravar.
”Under allhelgonahelgen minns vi våra döda. Under coronapandemin har vi blivit särskilt påminda om livets skörhet. Det kan kännas extra viktigt att få tala om och tänka på dem som gått före oss. I allhelgonatid får vi samlas i sorgen, men också i hoppet om att det finns en kraft som är starkare än allt annat, till och med starkare än döden. Den kraften är Guds kärlek”, skriver Svenska kyrkan.
Skillnaden mellan allhelgonadagen och alla helgons dag
Vad är då skillnaden mellan allhelgonadagen och alla helgons dag? Ursprunget är faktiskt detsamma!
Alla helgons dag blev helgdag 1953 och firas på lördagen som infaller mellan 31/10 och 6/11, i år den 6 november.
Dagen har rötter i den katolska tiden men först efter andra världskriget blev det vanligt att tända ljus och smycka gravarna i Sverige.
På 700-talet började helgon och martyrer firas med sina egna dagar inom den kristna kyrkan. Så småningom blev de så många, över 1000, att man beslöt att hedra alla på en gemensam dag, Alla helgons dag.
Under medeltiden höll man glada allhelgonagillen runt om i landet.
Allhelgonadagen är alltid 1 november och kallas vinterns första dag.
Arbetsfri dag som försvann
När riksdagen 1953 ville införa en helgdag på hösten, eftersom det var snedfördelning av högtider under året, flyttades Alla helgons dag till från månadsskiftets söndag till lördag – som på den tiden var en arbetsdag.
Alla helgons dag hade då tidigare firats på söndagen, sedan 1772, och 1953 ursprungsdagen, den 1 november namnet Allhelgonadagen i svenska almanackan.
Tänd ett ljus hemma
Har du svårt att ta dig till till kyrkogården? Du kan minnas hemma – eller tillsammans med familj eller vänner. Tänd ett ljus på bordet, eller digitalt: be.svenskakyrkan.se
Smycka graven från hjärtat
Förr var det mer strikt vad vi plan-terade vid graven till allhelgonahelgen. Ljung, vita cyklamen och krysantemum.
I dag vågar vi vara lite mer personliga och kanske välja en dekoration med den dödes favoritblommor, något vi själva eller barnbarnen skapat från trädgården eller skogen?
Små oasishjärtan med tillhörande fat säljs i blomster- och pysselaffärer. Varför inte fylla det med nyponrosor (instuckna i tandpetare och nedstuckna i oasisen) omringat av en slinga av murgröna?
Se också: Så stöttar du någon i sorg
Medellivslängden sjönk
Medellivslängden sjönk för första gången på mycket länge i fjol, på grund av dödligheten i covid-19. För kvinnor var medellivslängden 84,3 år 2020, medan svenske mannen i genomsnitt blev 80,6 år.
2019 var motsvarande siffror 84,7 för kvinnorna och 81,3 för männen.
Sedan slutet av 1970-talet har männens livslängd ökat mer än kvinnornas. Då var kvinnans medellivslängd 77 år och mannens 71,9.
Fakta: SCB
Grönt ljus för batterilyktam
Levande ljus eller elektriska gravlyktor? Batteriljus brinner längre och blåses inte ut av en vindpust.
På senare tid har det blivit vanligt lyktor med ljus som drivs av batteri. Detta var förbjudet på vissa kyrkogårdar förr men numera är de tillåtna på alla gravar.
Glöm bara inte att hämta batteriljuset efteråt. Det ska sorteras som elavfall, eller om du kan plocka ur batterierna, läggas i batteriinsamlingen.
Två lästips om döden
Hantera döden – en handbok av Jakob Ratz Endler (Bonniers fakta)
Att tänka på och prata mer kring döden – och att lära sig mer om vad som faktiskt kommer att hända – gör oss bättre förberedda. Döden är sorglig men oundviklig och att tala om livets slut ger perspektiv och påminner om det viktiga i livet.
Alldeles nyutkommen är den här boken där läkaren Jakob Ratz Endler, som varit med många patiener när de lämnar jordelivet, skriver varmt och sakligt om hur döden egentligen ser ut och hur man kan förbereda sig och underlätta för sina anhöriga.
Döden är ingenting alls av Henry Scott Holland (Benedictum).
Den här lilla vackra boken förmedlar hopp till den som förlorat en älskad vän.
mEn bok om tro och tillit, små kloka och tröstande meningar med tillhörande blyertsteckningar, som kan säga mer än tusen ord.