Atilla Yoldas: Därför måste vi krossa machokulturen
Atilla Yoldas, 26, växte upp i Norrköping. Precis som hundratusentals andra killar växte han upp i den rådande machokultur som fanns och i högsta grad fortfarande finns i Sverige. Under en period i grundskolan knuffade han in killkompisarna i skåpen i skolkorridoren, han droppade nedlåtande kommentarer om andra, han dolde sina känslor och grät aldrig bland folk, han skröt om sina sexuella erfarenheter bland kompisar.
Med tiden fick han fler tjejkompisar och med dem vågade han släppa fasaden, vara sig själv och blotta sina känslor. Han började också reflektera över varför han betett sig som han gjort.
Det här går ut över så många och tar sig uttryck i våld, homofobi och sexism
I dag kämpar han för att förändra den maskulinitetsnorm han menar är grunden till mycket som är fel i vårt samhälle. Nyligen gav han ut boken Mansboken – från en kille till en annan (Bokförlaget Max Ström) som riktar sig till unga killar och där han delar med sig av sina personliga erfarenheter.
– Mitt engagemang kring maskulinitetsnormer är något som har hängt med mig länge. Det är grunden till så mycket som är skevt i samhället. Man kan förklara så mycket utifrån det, hur män beter sig i grupp till exempel. Det här går ut över så många och tar sig uttryck i våld, homofobi och sexism. Jag vill verkligen nå ut till yngre killar på ett lättillgängligt sätt, och den här boken är uppbyggd som en handbok men kan också användas som ett debattunderlag, säger han.
Kopplar machokulturen till våld och sexualbrott
För Atilla Yoldas började kampen mot orättvisor tidigt.
– Jag skulle säga att jag alltid har haft ett intresse för frågor som rör ojämställdhet och orättvisor, det hade jag redan i skolan. Jag utvecklade tidigt ett engagemang för antirasism eftersom jag själv utsattes i de strukturerna.
De senaste åren har han hittat en plattform för sitt engagemang mot rasism, sexism och homofobi. Som journalist och krönikör på Expressen skriver han ofta om sina hjärtefrågor.
Många män reagerar väldigt defensivt, de tycker det är larvigt
För Atilla Yoldas är det solklart att mansidealet är något vi måste ta itu med en gång för alla, för att bryta de destruktiva strukturer som leder till hat och våld i samhället.
– I samtal med killar stöter jag ofta på uppfattningen att machokulturen inte längre finns i vårt samhälle. Tanken att det progressiva Sverige har kommit längre är så befäst, men den krockar med statistik och forskning. Till exempel är det i nio av tio arbetsolyckor män som drabbas. Det kan kopplas ihop med mansidealet – man ska gärna utsätta sig själv för risker och det anses töntigt att hålla på med säkerhetsåtgärder som hjälmar. Forskningen är enig om att maskulinitetsnormen kan kopplas till död, våld, sexualbrott, psykisk ohälsa och självmord.
”Män tycker att man är en fjolla”
Machokulturen beskriver han som en samling normer och attityder som män förväntas leva upp till. Det handlar om idéer om att män ska vara starka och tuffa, aldrig backa från en utmaning och inte dra sig för att bruka våld om situationen kräver det. Egenskaper som anses vara feminina eller kan kopplas ihop med homosexuella betraktas som omanliga. Heteronormen är central och som man ska du inte visa känslor, du ska kunna ta för dig och inte vara rädd att ta risker. Den här osunda machokulturen påverkar många delar av samhället, till exempel skolan där killar generellt sett presterar sämre eftersom det anses omanligt att plugga.
Vi har fostrats i våld, lärt oss att det är ett acceptabelt sätt att uttrycka känslor
Enligt Atilla Yoldas är de män som förnekar machokulturen ofta desamma som lever mitt i den. När han på Twitter och andra sociala medier publicerar enkla tips för hur man kan krossa machokulturen möter han på starkt motstånd.
– Det är väldigt grundläggande budskap som att visa omtanke för sina vänner och våga visa sorg, men ändå möts man av män som tycker att man är en fjolla. Många män reagerar väldigt defensivt, de tycker det är larvigt och vill förminska problemet till individnivå. Män upplever att mansnormen är hotad och att de i egenskap av män är hotade. De tar det jag säger som ett personligt påhopp.
Machokulturen leder till kvinnomisshandel
Atilla Yoldas är trött på att andra män försöker förminska problemet genom att ständigt påpeka att det minsann inte är alla män som slår sina fruar eller har problem att visa sina känslor.
Genom sin inställning lyckas de här personerna ta fokus från det som är det viktiga, menar han. För problemet kvarstår, och machokulturen leder obönhörligen till att tusentals kvinnor varje år tvingas genomlida våld och slag från män de har en nära relation till.
– Det finns definitivt ett samband mellan machokulturen och våld mot kvinnor, den kopplingen har många kriminologer gjort. En majoritet av förövarna är män när det gäller våld mot kvinnor, transpersoner och icke-binära. Vi har fostrats i våld, lärt oss att det är ett acceptabelt sätt att uttrycka känslor. I skolan heter det att kärlek börjar med bråk, vi kniper kvinnor i rumpan för att flörta. Machokulturen normaliserar alla sådana övertramp från en oerhört ung ålder. Vi brottas och bråkar i korridorerna och det går också ut över tjejerna. Det är okej att gå över fysiska gränser, det får vi bekräftat hela tiden eller så förbises det bara.
”Vanligt att se vad som händer och ändå hålla tyst”
Tidigare i år skrev Atilla Yoldas en krönika där han ifrågasatte världsstjärnan Justin Bieber, som i sociala medier tagit sin vän artisen Chris Brown i försvar. Brown är dömd för att ha misshandlat sin flickvän Rihanna och bilder på hennes sönderslagna ansikte har cirkulerat i medier i flera år. Bieber hyllade i ett inlägg sin väns talang som musiker och kallade Browns våldsamma handlingar för ”ett misstag”. ”Inser Bieber hur otroligt förminskande det är mot de kvinnor som tvingas söka skydd från mäns våld när han försvarar en dömd kvinnomisshandlare?” frågar sig Atilla Yoldas i sin text.
Man låter det ske och väljer aktivt att inte agera eller säga ifrån
Tyvärr är Justin Bieber långt ifrån ensam om att hålla sin kompis om ryggen.
– De flesta går inte lika långt som Bieber och försvarar sin kompis så öppet. Det absolut vanligaste är att se vad som händer och ändå hålla tyst. Man låter det ske och väljer aktivt att inte agera eller säga ifrån. Och man gör det av rädsla för att man ska uppfattas som omanlig. Man upplever att det värsta man kan göra är att kritisera män som beter sig som män, då förlorar man sin status som man.
Vågar inte visa sina känslor
Atilla Yoldas understryker att även om män lever i machokulturen och i viss mån är ett offer för den, kan det aldrig rättfärdiga misshandel. Alla är ansvariga för sina egna handlingar och mansidealet kan aldrig användas som en ursäkt för att bruka våld mot kvinnor eller andra personer. Däremot kan den erbjuda en förklaring.
– Det gynnar ingen att gå och bära på känslor och sedan ge uttryck för dem i form av våld. Jag tror att majoriteten av män som slår vet att det är fel, men de kanske tror att det inte finns något annat sätt att ge utlopp för känslorna. De är mer rädda för att visa sina känslor för sina killkompisar än de är för att skada en annan person, säger han.
De ser mönstret, men de smyger i kulisserna och vågar inte riktigt säga att de håller med
Atilla Yoldas får inte bara kommentarer från män som känner sig hotade av hans budskap. Även killar som är positiva hör av sig – men nästan alltid i privata meddelanden och sällan i öppna kommentarer.
– På så sätt ser man de här strukturerna också i killarnas svar. Innan vi blir fler som öppet försöker krossa machokulturen smyger folk med sina åsikter. De ser mönstret, men de smyger i kulisserna och vågar inte riktigt säga att de håller med.
”Män måste se det här problemet”
I Mansboken tydliggör Atilla Yoldas hur mansidealet påverkar pojkar redan från barndomen. Här har alla föräldrar ett ansvar.
– Det är viktigt att se de här skeva sakerna så tidigt som möjligt. Uppmärksamma machokulturen på ett allvarligt sätt, skämta inte om det, glorifiera det inte och förminska det inte. Det får aldrig heta ”boys will be boys” eller ”du visade omtanke när du knuffade omkull henne”. Det allra viktigaste är att syna problemen och prata om dem. Tänk på att vi inte ska uppfostra pojkar, utan medmänniskor som visar omtanke med sin omgivning.
Jag hatar inte män, jag tror på män och att de kan förändras
Trots att det stundtals känns dystert och som om kampen mot machokulturen ibland står och stampar, tycker ändå Atilla Yoldas att det finns ljuspunkter.
– Jag känner hopp för jag ser de här killarna som ändå hör av sig. Jag vet att det sker förändring. Vi måste bara ge oss fan på att fortsätta kämpa och vi måste bli fler. Jag hatar inte män, jag tror på män och att de kan förändras bara de blir öppna för ett samtal om de här sakerna. Sedan krävs det jäkligt mycket, men män måste se det här problemet och börja göra något åt det. Fram tills dess får andra lida för vår skit. Kvinnor har genom alla tider kämpat med dessa frågor och försökt nå fram till män, men vi väljer att inte lyssna. Det är dags för oss att göra det.
Lever du eller någon i din närhet med våld i en nära relation? Hit kan du vända dig:
- I akuta situationer ska du ringa till 112. Polisen kan ge råd, hjälpa till med en polisanmälan och bistå med information om skyddsåtgärder och ansökan om kontaktförbud.
- Kommunens socialtjänst har ansvar för att ge stöd till personer som blir utsatta för våld. De ska erbjuda samtalsstöd och rådgivning samt ekonomiskt och praktiskt stöd. De ska också kunna ge dig olika typer av skyddsinsatser samt se till att barnen får stöd och hjälp.
- Kvinno- eller tjejjour kan ge krisstöd i en akut situation och även ge stöd med att bearbeta erfarenheterna efteråt. På ROKS hemsida kan du hitta din närmaste jour.
- Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen når du på 020 50 50 50. Här kan du få stöd men också information om vart du ska vända dig för att få ytterligare hjälp där du bor, som polisen, socialtjänsten eller en kvinnojour. Du kan vara anonym när du ringer till Kvinnofridslinjen.
- RFSL erbjuder samtalsstöd via telefon till HBTQ-personer som utsatts för våld, hot och kränkningar. Du når deras stödmottagning på 020 34 13 16.
- Det finns en rad hjälporganisationer som kan ge stöd och råd till kvinnor som utsätts för våld i en nära relation. Du hittar fler länkar hos 1177 Vårdguiden.
Källa: 1177 Vårdguiden