De förbättrade vår vardag: 10 kvinnor som förändrat Sverige

Tre färgstarka kvinnor.

Katja i mitten, omringad av två färgstarka modeller. Foto: Björn Larsson Ask/TT.

Vet du vem som står bakom uppfinningen som gav barnen nya frukostvanor? Vem som ledde kampen för sexualupplysning och vem som skrev vår mest använda kokbok? Här är tio av alla svenska kvinnor som har format och förbättrat vårt land, som vågat strunta i konventionerna och inspirerat medsystrar att våga mer.

Katja Geiger (1920-2017) – klädde moderna kvinnor

Kläddesigner som startade Katja of Sweden och revolutionerade modet för kvinnor. Hon gjorde kläder för moderna, yrkesarbetande kvinnor – enkla, bekväma, praktiska och färgstarka plagg i bomullsjersey kallad 3T – tvätta, torka, ta på.

Porträtt av kläddesignern Katja Geiger.

Katja Geiger.

Katja som även designade skor och stövlar blev framgångsrik långt utanför Sveriges gränser och var mycket populär i England och USA.

Efter en flytt till USA i slutet på 1970-talet formgav hon även bestick, glas och porslin.

Anna-Britt Agnsäter (1915-2006) – köksrevolutionär

Hushållslärare och chef för KF:s provkök som förenklat arbetet i de svenska köken och matlagningen genom att ta fram måttsatsen – med bestämda mått för en deciliter, en matsked, en tesked och ett kryddmått – ergonomiska köksredskap och ugnssäkra köksserviser.

Porträtt av Anna-Britt Agnsäter.

Anna-Britt Agnsäter.

1951 publicerade hon klassikern Vår kokbok, som blev norm för hur recept skrivs. Hon vidareutvecklade den komplicerade kostcirkeln till den enklare matpyramiden, som används över hela världen.

Anna-Britt var också aktiv som folkbildare och arbetade för att förbättra matvanorna hos både unga och äldre.

Ninni Kronberg (1874-1949) – uppfann mjölkpulvret

Uppfann och tog patent på mjölkpulver i en tid då det var överproduktion på mjölk som inte kunde tas till vara. Uppfinningen la sedan grund till företaget Semper AB, som fortfarande tillverkar mjölkpulver – och barnmat.

Ninni Kronberg.

Ninni utvecklade även mjölkserum, kraftfoder till nötkreatur och bindmedel till charkuteriprodukter.

Som frånskild kvinna utan högre utbildning var det ganska osannolikt att hon skulle lyckas som uppfinnare, hon fick dessutom kämpa mot män som försökte lura av henne av kontraktet med SMP (tidigare namn på Semper) och med företaget om utbetalning av royalty.

Ellen Rydelius (1885-1957) – vår guide i Europa

Journalist och översättare som skapade den moderna guideboken. Rom på 8 dagar kom ut 1927 och följdes sedan av guideböcker om bl a Paris, Berlin och Stockholm.

Ellen Rydelius på redaktionen.

Ellen Rydelius.

Guideböckerna kom till sedan Ellen tröttnat på livet i Stockholm och flyttat med skrivmaskin och dotter till Rom.

Dottern Ria Wägner (1914-1999) även hon journalist och författare blev sedan känd på egen hand för husmorsprogram i tv.

Mathilda Hamilton (1864-1935) – tog hit Indien

Missionär som sadlade om till affärskvinna och grundade affärskedjan Indiska.

Efter att ha missionerat i Indien tog Mathilda med sig hantverk från landet och öppnade 1901 butiken Indiska utställningen på Regeringsgatan i Stockholm.

Den orientaliska butiken blev en succé och gjorde Mathilda till miljonär.

Porträtt av Mathilda Hamilton.

Mathilda Hamilton.

Hon reste jorden runt och besökte sammanlagt 45 länder för att köpa in varor – allt från sidentyger till tigerskinn – till sitt företag.

Framgångssagan fick dock ett tragiskt slut då Mathilda blev avlurad sin förmögenhet, drabbades av psykisk sjukdom och började missbruka alkohol. Hon blev tvångsintagen på mentalsjukhuset Beckomberga, där hon sedan fick diagnoserna manodepressiv och kronisk mani.

Wilhelmina von Hallwyl (1844-1930) – lyxiga hemmet blev museum

Förmögen överklasskvinna som samlade på allt från keramik till vapen och skapade ett museum av sitt eget hem Hallwylska palatset på Hamngatan mitt i Stockholm.

Porträtt av Wilhelmina von Hallwyl.

Wilhelmina von Hallwyl.

Redan på 1880-talet reste hon runt i Europa, Afrika och Orienten och köpte husgeråd, möbler och målningar till samlingarna.

När huset på Hamngatan byggdes deltog Wilhelmina aktivt i utformningen med de senaste tekniska innovationerna som elektricitet, rinnande vatten och hiss och inredde rummen i olika historiska stilar.

Salong i Hallwylska museet.

Salong i Hallwylska museet.

Huset och samlingarna donerades till svenska staten efter hennes död och 1938 öppnades det som museum.

Eva Dickson (1905-1938) – fartfylld äventyrare

Äventyrare, rallyförare och även en av de första kvinnliga piloterna.

Körde motorcykel och bil genom Europa och Afrika – hon var en av de första kvinnorna som korsade Sahara i bil – och tävlade i flera rallylopp.

Porträtt av Eva Dickson.

Eva Dickson.

I lopp som inte var öppna för kvinnor anmälde hon sig som Anton Johansson och kunde köra i alla fall.

Eva dog bara 33 år gammal i en bilolycka då hennes bil välte i en tvär kurva och föll ner mot floden Eufrat utanför Bagdad. Bilresan inleddes som ett vad med en engelsman att hon skulle ta sig fortare med bil till England än han med båt.

Elise Ottesen-Jensen (1886-1973) – vågade prata om sex

Vigde sitt liv åt sexualupplysning och var en av grundarna till och ordförande för RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning.

Porträtt av Elise Ottesen-Jensen.

Elise Ottesen-Jensen.

Hon var prästdotter, utbildade sig till journalist och började tidigt engagera sig för sexualundervisning i skolorna, preventivmedelsupplysning och abort i en tid då många var okunniga om sex och oönskade graviditeter vanliga.

Hon arbetade också för att homosexualitet skulle avkriminaliseras och var verksam internationellt.

Lina Sandell-Berg (1832-1903) – skrev älskade psalmerna

Prästdottern från Småland debuterade som 21-åring med en diktsamling och har skrivit några av våra mest älskade psalmer som Tryggare kan ingen vara, Bred dina vida vingar och Blott en dag.

Psalmerna redigerades dock hårt av kyrkans män och hennes från början feminina ordval byttes till ett könsneutralt språk.

Porträtt av Lina Sandell-Berg.

Lina Sandell-Berg.

Efter att ha fått en dödfödd flicka förblev hon barnlös, men ägnade en stor del av sitt liv att ta hand om andra barn, både syskonbarn och söndagsskolebarn, som hon undervisade i kristligt och etiskt tänkesätt.

Aina Wifalk (1928-1983) – kurator uppfann rollator

Kurator som uppfann rollatorn i slutet på 1970-talet – ett hjälpmedel som är spritt över hela världen.

Porträtt av Aina Wifalk.

Aina Wifalk.

Hon ägnade sitt yrkesliv åt att skapa träningsmöjligheter för rörelsehindrade. Aina drabbades själv av polio som ung och tvingades avbryta utbildningen till sjuksköterska.

Som kurator engagerade hon sig särskilt för handikappade och var även aktiv inom Riksförbundet för trafik- och polioskadade.

Läs mer om fler Kvinnliga pionjärer i boken Märkvärdiga svenska kvinnor av Lisbeth Larsson.

Foto:  Etnografiska museet, Hallwylska museet, Shutterstock/TT

Be a lady they said – feministiska klippet alla borde se

Mer samhällsinnehåll hos allas.se: